Utmattnings­syndrom och långvarig sjukfrånvaro

Utmattnings­syndrom och reaktion på svår stress

Utmattnings­syndrom är en av diagnoserna inom diagnosgruppen reaktion på svår stress. Utmattnings­syndrom utgjorde år 2019–2023 hälften av de 53 903 långa sjukfallen inom denna diagnosgrupp.

Övriga diagnoser inom reaktion på svår stress består främst av diagnoserna andra specificerade reaktioner på svår stress, reaktion på svår stress ospecificerad och akut stressreaktion.

Diagram 1 - Diagnosfördelning för långa sjukfall inom diagnosgruppen reaktion på svår stress 2019–2023. Privatanställda arbetare och kommuner och regioner. Kvinnor och män.

Kvinnor inom kommuner och regioner löper högst risk

Långa sjukfall med diagnosen utmattnings­syndrom drabbar kvinnor nära tre gånger så ofta som män. Högst risk har kvinnor i kommuner och regioner. Män inom kommuner och regioner löper också högre risk än män inom den privata sektorn.

Diagram 3 - Risk för långvarig sjukfrånvaro med diagnos utmattningssyndrom 2023 per avtalsområde och kön.

Inom kommuner och regioner är det yrkesgruppen socialt arbete som har högst risk. Yrkesgruppen omfattar yrken socialsekreterare, kuratorer och psykologer. Yrkesgrupperna Chefsyrken och Förskollärare och fritidspedagoger löper också särskilt hög risk.

Diagram 4 - Risk för långvarig sjukfrånvaro med diagnos utmattningssyndrom för de större yrkesgrupperna inom kommuner och regioner. Genomsnitt 2019–2023, kvinnor.

Risk för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos kopplat till ålder

Om man tittar på all långvarig sjukfrånvaro oavsett diagnos ökar risken tydligt ju äldre man blir. Detta åldersmönster gäller dock inte för långvariga sjukfall med diagnosen utmattnings­syndrom, i synnerhet inte för kvinnor, vilket diagram 5 visar.

För kvinnor är istället risken för långvarig sjukfrånvaro med diagnos utmattnings­syndrom som högst i åldersgruppen 36–45 år, för att sedan minska med stigande ålder. Detta gäller även för män som är privatanställda arbetare.

Diagram 5 - Risk för långvarig sjukfrånvaro med diagnos utmattningssyndrom. Genomsnitt 2019–2023 per åldersgrupp, avtalsområde och kön.

Samlad risk för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos

Fram till och med 2013 var diagnoser inom gruppen förstämningssyndrom vanligast inom diagnosgruppen. Risken för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom reaktion på svår stress har dock ökat påtagligt sedan 2009.

År 2023 var reaktion på svår stress den klart vanligast orsaken till långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Eftersom symtomen vid utmattnings­syndrom och depression delvis överlappar kan en delförklaring till denna ändring vara förändrad diagnostisering.

Risken för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom övriga psykiska diagnoser, som bland annat innefattar neuropsykiatriska diagnoser och missbruksdiagnoser, var låg och relativt stabil mellan 2007 och 2023, medan risken för de andra diagnosgrupperna varierade betydligt.

Diagram 2 - Risk för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos per diagnosgrupp. Privatanställda arbetare och kommuner och regioner, kvinnor och män.

Ladda ner rapporten för mer infor­mation

För att lära dig mer om utmattnings­syndrom och långvarig sjukfrånvaro kan du ladda ner rapporten via länken nedan. Den fullständiga rapporten innehåller bland annat:

• En komplett redogörelse för rapportens bakgrund

• En utförlig förklaring om diagnosen utmattnings­syndrom

• Statistik om sjukfallens längd

• Siffror på utmattnings­syndrom och samsjuklighet

• Infor­mation om Afa För­säkring och vår Avtals­grupp­sjukförsäkring