
Lotta Dellve, professor i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, är projektledare för en studie om distribuerat ledarskap som är finansierad av Afa Försäkring.
Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet
Så blir arbete i vården mer hållbart
Vård och omsorg behöver rekrytera ett stort antal undersköterskor de närmaste åren. Och få fler att vilja jobba längre. Ny forskning ger förslag på hur det ska gå till.
Ur Trygg på jobbet, juni 2024
En av de viktigaste drivkrafterna för personal inom äldreomsorgen att fortsätta arbeta högt upp i åldrarna är att arbetet ger livet innehåll och mening, visar en studie bland kommunanställda 55-plussare i Göteborg och Umeå.
– Att kunna bidra till något viktigt och göra omsorgen bättre för de äldre har den allra största betydelsen för personalen, säger Lotta Dellve, professor i Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, som är projektledare för studien som är finansierad av Afa Försäkring.
Arbetet är slitsamt
Men arbetet inom äldreomsorgen är slitsamt och många äldre medarbetare är tveksamma till om de ens orkar stanna kvar till pensionsåldern. Därför krävs anpassningar av arbetet, menar Lotta Dellve.
– Att kunna göra anpassningar av arbetstiden, arbetstakten eller i vilken ordning man utför arbetet har stor betydelse för att man ska känna att man har en god arbetsförmåga och faktiskt kan och vill jobba längre.
Ett sätt att öka självbestämmandet över arbetet är distribuerat ledarskap, något som cirka 30–40 procent av alla enheter inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner har infört.
Det kan handla om självstyrande team eller att någon frivilligt tar på sig en ombudsroll eller ansvarar för någon uppgift på arbetsplatsen.


