Åldrandets och skiftarbetets påverkan på sömn och trötthet

Tvärtemot vad många kanske tror minskar tröttheten med åldern. Och nyckeln till hälsosammare skiftarbete verkar vara bra schemaläggning. Det visar resultaten från två forskningsprojekt som Torbjörn Åkerstedt och Göran Kecklund nyligen presenterade på AFA Försäkring.

Torbjörn Åkerstedt och Göran Kecklund.

– Bakgrunden till vår studie är att de flesta människor tror att trötthet, sömnstörningar, stress och fysisk arbetsbelastning ökar med åldern. Vi tror inte riktigt det. Därför har vi studerat förändring över tid hos personer i arbetslivet och fram till efter pensioneringen, sa Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Torbjörn Åkerstedt och hans forskargrupp följde under åtta år 5 300 personer för att ta reda på vad som händer med sömnen och tröttheten när vi åldras. Personerna delades in i åldersgrupperna 18–42 år, 43–56 år och 57–68 år och i de tre yrkesgrupperna chefer och högre tjänstemän, lägre tjänstemän och arbetare. Forskarna gjorde både mätningar och ställde frågor om trötthet, sömnproblem, sömnlängd, utsövdhet, stress och fysisk arbetsbelastning.

– Vad gäller sömn måste man skilja på sömnproblem och återhämtning. Sömnproblem handlar om att ha svårt att somna, att vakna ofta och att vakna för tidigt. Återhämtning handlar om att vara utvilad när man vaknar, sa han.

I de två yngre åldersgrupperna såg forskarna en ökning av sömnproblem i form av att man vaknade för tidigt. I den äldsta gruppen såg de en minskning, delvis beroende på att man sover bättre när man som pensionär kan sova i princip när man vill.

– När det gäller återhämtning ser vi inte någon förändring i den yngsta åldersgruppen, en viss förbättring i mellangruppen och en större förbättring i den äldsta gruppen. Ju äldre man blir desto mer återhämtad känner man sig. Det är i motsats till vad många tror, sa Torbjörn Åkerstedt.

Sömnlängd i veckan och på helgen
En av sakerna Torbjörn Åkerstedt och hans kollegor undersökte var hur de 5 300 personernas sömnlängd på vardagsnätter och helgnätter förändrades över tid.

– Vi ser en väldigt liten förändring i sömnlängd under arbetsveckan för den två yngsta grupperna. Arbetstiden bestämmer när man sover och utrymmet att förlänga sömnen är litet. Däremot ser vi en rejäl förbättring för den äldsta gruppen, vilket till viss del beror på att när man går från arbete till pension ökar man sömnlängden med en halvtimme i veckorna, sa han.

– Om vi istället tittar på veckoslutsömnen ser vi en minskning hos alla tre grupperna. Det innebär att med ökande ålder så sover man allt mindre på helgen. Det här antyder att trots att man sover kortare tid så känner man sig mer återhämtad.

Minskning av både stress och trötthet
Med hjälp av enkätfrågor undersökte forskarna psykosociala arbetskrav, det vill säga stress, och fysisk arbetsbelastning för de olika yrkesgrupperna.

– Vi såg en tydlig minskning av stress för såväl chefer och högre tjänstemän som lägre tjänstemän och arbetare. Vi har alltså en positiv förändring under dessa åtta år när det gäller stress i arbetslivet för alla tre grupperna. Det gäller alla de tre åldersgrupperna, sa Torbjörn Åkerstedt.

– Om vi tittar på fysisk arbetsbelastning så ser vi en minskning som är störst i arbetargruppen och märkbar i gruppen lägre tjänstemän. I gruppen chefer och högre tjänstemän ser vi ingen förändring, de ligger på en låg nivå redan från början. Men även det här visar att det blir bara bättre med åren. Vi tror inte att det enbart beror på åldrandet, det handlar också om att åldrande innebär en ökad erfarenhet.

Forskarna kunde konstatera att tröttheten hade minskat över tid i alla de tre yrkesgrupperna och att det inte var några skillnader i minskning grupperna emellan.

– Begränsningen i vår studie är att den har fokus på arbetslivets åldrar och strax efter pensioneringen. I högre åldrar och med sjukdom ökar trötthet och sömnstörningar. Fram till 75-årsåldern verkar det vara en positiv utveckling, sa Torbjörn Åkerstedt.

– Resultaten betyder att vi får förändra vår syn på åldrande som negativt för trötthet, sömn och stress. Det här kan ha betydelse för diskussioner om arbetslivets hållbarhet och pensionsåldern.

Problem med skiftarbete och tänkbara lösningar
Göran Kecklund, professor i psykobiologisk sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, har studerat skiftarbete och arbetstider för sjukvårdspersonal i Region Västerbotten. Han började med att berätta om bakgrunden till studien.

– Problemen med skiftarbete är väl kända. På kort sikt handlar det om att man får sömnbesvär och drabbas av allvarlig trötthet, vilket ökar risken att drabbas av olyckor som kan leda till arbetsskador. Det kan också leda till en konflikt mellan arbetstiderna och privatlivet, sa han.

– På lång sikt ökar risken för att man får ett slitage på hälsan. Skiftarbete där nattpass ingår ökar till exempel risken att drabbas av hjärtsjukdom. Det kan också öka risken för cancer, diabetes och mag-tarmsjukdom.

Som tänkbara lösningar på problemen med skiftarbete beskrev Göran Kecklund tre arbetstidsmodeller.

– Det första är ett fast rullande schema, till exempel roterande treskift, vilket är mycket vanligt inom industrin. Det andra är ett fast schema med arbetstidsförkortning, vilket ger lite mer återhämtning. En tredje variant, som är vanlig i vård- och omsorgssektorn, är individuell schemaplanering. Det innebär att man själv får lägga sitt schema inom ramen för verksamhetens bemanningsbehov.

Projekt för hållbara arbetstider i vården
Syftet med projektet Må bra i skiftarbete var att bidra till utvecklingen av attraktiva och långsiktigt hållbara arbetstider för vårdpersonal. För att undersöka hur vårdpersonalen i Region Västerbotten upplever sina arbetsscheman skickade man ut enkäter till närmare 900 anställda.

– Vi ställde helt enkelt frågor om hur vanligt det är med bland annat trötthet, sömnstörningar och stressymtom. Vi hade också en jämförelsegrupp bestående av ett genomsnitt av svenska skiftarbetare. Som ni ser ligger vårdpersonalen i Region Västerbotten högre än jämförelsegruppen: arbetsrelaterad sömnstörning 65 procent mot jämförelsegruppens 37 procent, arbetsrelaterad trötthet 60 procent jämfört med 50 procent, sa Göran Kecklund.

– Det skift som upplevdes som besvärligast var det med en kortare dygnsvila än 11 timmar. 76 procent av de tillfrågade hade det skiftet och utav dem tyckte 49 procent att det var ett stort problem. Av de 51 procent som arbetade treskift tyckte 41 procent att det var ett stort problem. Det tredje besvärligaste skiftet var att arbeta helg, vilket många tyckte var ett problem.

Utvärdering av tre arbetstidsmodeller
I Region Västerbotten förekommer alla de tre schematyper Göran Kecklund beskrev som tänkbara lösningar på problemen med skiftarbete.

– Den arbetstidsmodell som var populärast bland skiftarbetarna var reducerad arbetstid. Modellen individuell schemaplanering var den minst attraktiva. Tittar vi på sömn- och trötthetsproblem ser vi att det inte finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de tre modellerna.

– Min tolkning är att alla de här arbetsmodellerna har potential att fungera alldeles utmärkt under förutsättning att fokus ligger på bra schemaläggning och bra arbetsmiljö. Men jag tror att själva schemaläggningen fortfarande spelar stor roll. Man behöver till exempel ha minst 11 timmars dygnsvila, man behöver undvika för långa arbetspass och man ska inte ha för många nattpass i följd, sa Göran Kecklund.


Text och foto: Adam Fredholm

Presentationer:
Torbjörn Åkerstedt presentation: AFA_190829_Åkerstedt.pdf
Göran Kecklunds presentation: AFA_190829_Kecklund.pdf


Filmupptagning av seminariet. Längd: 53:59.