ISF värnar en rättssäker och effektiv socialförsäkring

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har som främsta uppgift att granska Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och delar av Skatteverket. Syftet är att värna rättssäkerheten och att studera myndigheternas effektivitet. Det berättade generaldirektör Eva-Lo Ighe den 29 april på ett digitalt seminarium anordnat av Afa Försäkring.

Klicka på bilden för att se en filmupptagning av seminariet. Längd: 01:02:00

– Myndigheten ISF bildades 2009 efter att de 21 allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs ihop till det som idag är Försäkringskassan. I och med sammanslagningen beslutade regeringen att tillsynen av välfärdssystemen skulle stärkas och utvecklas och då fick vi uppdraget att utöva den tillsynen, sa Eva-Lo Ighe, generaldirektör på ISF.

– De myndigheter vi främst granskar är Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och delar av Skatteverket. ISF sorterar under Socialdepartementet och har 51 anställda. Till skillnad från många andra tillsynsmyndigheter har vi inte i uppdrag att uttala oss om enskilda ärenden. Vi har inte heller någon sanktions- eller föreskriftsrätt.

Systemtillsyn och granskning av myndigheters effektivitet

Inspektionen för socialförsäkringen har som uppgift att genom systemtillsyn och granskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. När det gäller effektiviteten handlar det om att se hur myndigheter använder sina resurser och uppnår sina mål.

– Vi gör granskningar både på uppdrag av regeringen och på eget initiativ och publicerar våra slutsatser i rapporter och skrivelser. Vi har tre olika rapportformat, ISF granskar och analyserar, ISF redovisar och ISF kommenterar. Just nu håller vi bland annat på med en ISF kommenterar-rapport om relationen mellan gigekonomi och sjukförsäkringen, sa Eva-Lo Ighe.

– Varje år försöker vi se vad som har hänt under året med anledning av våra rapporter. Ett exempel är rapporten om införandet av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, som ersatte vårdbidrag och handikappersättning. Där rekommenderade vi att man skulle göra en utvärdering av reformen och det ledde till att vi fick det uppdraget. Ett annat exempel är en rapport om personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, från 2013, som bidrog till argument för att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Granskning av socialförsäkringens utveckling över tid

På seminariet medverkade också Caroline Sjöholm och Sofie Cedstrand, projektledare och utredare respektive enhetschef på ISF. Caroline Sjöholm presenterade en rapport som handlar om socialförsäkringens utveckling.

– En tidigare granskning av socialförsäkringen visade att bidragsnivåer och inkomsttak i socialförsäkringen halkade efter pris- och löneutvecklingen i samhället. Och det bidrog till att värdet av socialförsäkringsförmånerna minskade över tid. Det tyckte vi var viktigt att följa upp, så vi har granskat utvecklingen av socialförsäkringen de senaste 30 åren, sa hon.

– En slutsats vi kunde dra var att när det gäller inkomstbortfallsförsäkringarna, exempelvis sjukpenningen och föräldrapenningen, så har inkomsttaken i försäkringarna inte följt löneutvecklingen. Det förklaras av att inkomsttaken är kopplade till prisutvecklingen i samhället och att vi har haft en reallöneökning, det vill säga att lönerna har ökat snabbare än priserna. Det här har lett till att andelen individer med inkomster över taket har ökat. Eftersom försäkringarna inte ersätter inkomster över taken har det i sin tur bidragit till att den genomsnittliga kompensationsgraden har minskat.

Granskning av varierande andel avslag på ansökningar om aktivitetsersättning

Sofie Cedstrand berättade om en rapport som handlar om variationer över tid i avslag på ansökningar om aktivitetsersättning.

– I den här granskningen studerade vi orsakerna till att andelen avslag på ansökningar om aktivitetsersättning har varierat så pass mycket under det senaste decenniet. Aktivitetsersättning är en förmån för personer mellan 19 och 29 år som på grund av sjukdom eller andra nedsättningar av sin prestationsförmåga har nedsatt arbetsförmåga. Trots att regelverket för ersättningen har varit oförändrat sedan 2008 har det varit en variation i avslag och beviljande, sa hon.

– Vår samlade analys visade att orsaken till ökningen i avslag sannolikt inte var förändringar i den grupp personer som ansökte om aktivitetsersättning. Alla utredningar vi gjorde pekade istället på att den främsta förklaringen till ökningen under 2017 och 2018 var att Försäkringskassan hade förändrat sin handläggning av aktivitetsersättningsärenden och hur de tillämpade reglerna för förmånen. Vi lyfte fram i rapporten att vi ser det som problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv att andelen avslag och beviljande varierar över tid trots att reglerna inte har förändrats. Det blir svårt för den som ansöker att förutse vilket utfallet kommer att bli.

Moderator för dagens seminarium var Sara Kilander, verksamhetschef för Trygghetsförsäkringen, Afa Försäkring. Det webbsända seminariet lockade 160 tittare och avslutades med en frågestund.


Text: Adam Fredholm

Presentation

Ladda ner presentationen från webbinariet här.