Åtta forskare delar på 30 miljoner i forskningsprogrammet Skadligt bruk i arbetslivet

2022-11-10 07:00

Skadligt bruk av till exempel alkohol och droger i arbetslivet kan leda till trötthet, ökad sjukfrånvaro och minskad produktivitet. Nu tilldelas åtta forskningsprojekt sammanlagt 30 miljoner kronor av Afa Försäkring i ett forskningsprogram som syftar till att minska sjukfrånvaron på grund av skadligt bruk.

– Forskningsprogrammet kommer bland annat att ge ny kunskap om hur digitalt stöd för skadligt bruk kan användas brett i företagshälsovården. Forskarna kommer också identifiera yrkesgrupper med förhöjda risker för att utveckla farligt drickande, samt undersöka eventuella skillnader i skadligt alkoholbruk mellan kvinnor och män i olika branscher, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning, FoU.

– De åtta forskningsprojekt som nu har beviljats finansiering från Afa Försäkring väntas tillsammans skapa konkret nytta i arbetslivet för det förebyggande och rehabiliterande arbetet med skadligt bruk.

Följande forskningsprojekt har fått finansiering:

Effekter av att införa telefon- och internetbaserat stöd för skadligt bruk av alkohol via företagshälsan

Digitalt stöd och digitala behandlingsmetoder har visat sig vara effektiva både i och utanför Sverige när det gäller att minska skadligt bruk av alkohol. Arbetslivet är en viktig plats för att förebygga alkoholproblem hos anställda, samtidigt som det finns få studier på digitalt stöd för skadligt bruk i arbetslivet.

Magnus Johansson, Karolinska institutet, får 4 188 000 kronor för ett forskningsprojekt i samarbete med branschorganisationen Sveriges företagshälsor. Syftet med projektet är att kartlägga svårigheter med att stötta människor med skadligt bruk hos företagshälsovården, och undersöka hur digitala tjänster kan användas för att minska dessa problem.

Projektet pågår fram till december 2025 och väntas leda till ny kunskap om hur digitalt stöd för skadligt bruk kan genomföras brett i företagshälsovården, anpassat efter olika förutsättningar och preferenser som finns hos anställda, arbetsgivare och personal på företagshälsovård.

Kontakt: Magnus Johansson, Karolinska Institutet, magnus.johansson.1@ki.se, 072-7249971.

Kartläggning, determinanter och konsekvenser av riskbruk i arbetslivet

Alkoholkonsumtion har länge varit en av de främsta orsakerna till dålig hälsa och för tidig död. Överdriven alkoholkonsumtion har förknippats med frånvaro och arbetsskador, samt psykiska besvär. Samtidigt som vissa typer av arbeten kan leda till alkoholrelaterade problem, så kan skadligt bruk av alkohol också skapa arbetsrelaterade problem.

Emelie Thern, Karolinska Institutet, får 3 771 000 kronor för att bland annat identifiera yrkesgrupper med förhöjda risker för skadligt alkoholbruk, samt undersöka hur det påverkar dessa yrkesgruppers ställning och möjligheter i arbetslivet.

Projektet pågår till december 2025 och väntas ge ny kunskap om i vilka branscher skadligt bruk är kopplade till olika övergångar och marginalisering på arbetsmarknaden. Det väntas också ge bättre förståelse för hur detta kan förebyggas.

Kontakt: Emelie Thern, Karolinska Institutet, emelie.thern@ki.se, 076 116 16 85.

Skadligt alkoholbruk bland kvinnor och män i olika branscher: En kartläggning baserad på ett urval av den arbetande befolkningen i Sverige

Det behövs ny kunskap om skadligt alkoholbruk i arbetslivet, för att kunna arbeta förebyggande och inriktat på de branscher där riskbruk förekommer särskilt mycket. Vilka branscher som utgör riskbranscher varierar också över tid.

Susanna Toivanen, Mälardalens universitet, får 4 600 000 kronor för att ur ett genusperspektiv undersöka omfattningen av skadligt bruk av alkohol hos kvinnor och män på arbetsmarknaden i Sverige.

Projektet pågår till december 2025 och ska undersöka om risken för skadligt alkoholbruk skiljer sig mellan kvinnor och män i olika branscher. Detta utifrån faktorer som könssammansättning i branscher samt risk- och skyddsfaktorer i arbetsmiljön. Dessutom kommer projektet titta närmare på om psykisk ohälsa hos anställda har betydelse för sambandet mellan belastningar i arbetsmiljön och skadligt alkoholbruk. Resultaten väntas bidra till en utveckling av förebyggande insatser mot skadligt alkoholbruk på arbetsplatser.

Kontakt: Susanna Toivanen, Mälardalens universitet, susanna.toivanen@mdu.se, 073 662 1445.

Universell alkoholprevention på arbetsplatsen: Vad kan vi lära av de goda exemplen?

Det finns idag lite forskning om alkoholprevention på arbetsplatser, framför allt om organisatoriska förutsättningar på arbetsplatsen. Detta trots att arbetsplatsen ofta framställs som en lämplig arena för alkoholprevention.

Kristina Sundqvist, Stockholms universitet, får 4 700 000 kronor för att undersöka goda exempel, det vill säga arbetsplatser som haft en minskning i andel anställda med riskabel alkoholkonsumtion.

Projektet pågår till december 2025 och väntas ge ny kunskap om organisatoriska faktorer som kan användas i arbetet med att minska skadligt bruk och riskbruk av alkohol hos anställda.

Kontakt: Kristina Sundqvist, Stockholms universitet, kristina.sundqvist@su.se, 073-9388345.

Skadligt bruk av alkohol och droger bland hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige: förekomst, samsjuklighet, riskfaktorer i arbetsmiljö och effekter på patientarbetet

Skadligt bruk av alkohol, droger och läkemedel bland hälso- och sjukvårdspersonal kan innebära risker för patienternas säkerhet. Samtidigt har tidigare forskning visat att det skadliga bruket i denna yrkesgrupp ser annorlunda ut än i andra yrken.

Emma Brulin, Karolinska Institutet, får 3 929 000 kronor för att undersöka utbredning, karaktär och omfattning av skadligt bruk av alkohol, droger och läkemedel hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Projektet pågår till december 2025 och väntas ge fördjupad kunskap om sambanden mellan psykisk ohälsa och det skadliga bruket, och hitta faktorer i arbetslivet som kan bidra till det skadliga bruket. Resultaten förväntas komma till nytta i föreskrifter och förebyggande arbete som anpassas för branschen.

Kontakt: Emma Brulin, Karolinska Institutet, emma.brulin@ki.se, 073-0526602.

Chefers individuella och organisatoriska förutsättningar för alkoholprevention på arbetsplatsen

Chefer är viktiga för att arbeta förebyggande mot skadligt bruk av alkohol på ett effektivt sätt, enligt tidigare forskning. Trots det saknas idag forskning om vilka förutsättningar som chefer har för att jobba med alkoholprevention.

Gunnel Hensing, Göteborgs universitet, får 3 819 000 kronor för att undersöka chefers förutsättningar, både individuellt och organisatoriskt, för att arbeta med insatser mot skadligt bruk av alkohol på arbetsplatser.

Projektet pågår till december 2025 och väntas ge resultat som kan utvecklas till nya metoder för alkoholprevention, samt ny kunskap om hur dessa metoder kan användas rent konkret på arbetsplatser.

Kontakt: Gunnel Hensing, Göteborgs universitet, gunnel.hensing@gu.se, 076-6186862. 

Övergång från måttligt till farligt drickande: riskfaktorer ur ett livsförloppsperspektiv

Trots att måttlig konsumtion av alkohol är mycket vanlig i den västerländska kulturen, saknas det vetenskaplig samsyn om riskerna med denna konsumtion. Det behövs mer kunskap om vilka riskfaktorer och händelser i livet som kan få måttliga drickare att utveckla ett farligt drickande.

Katalin Gemes, Karolinska institutet, får 1 930 000 kronor för att undersöka dessa risker, framför allt stressfyllda händelser i livet och försämrad psykisk hälsa.

Projektet pågår till december 2025 och väntas ge ny kunskap om hur stress och försämrat psykiskt mående påverkar drickandet hos måttliga alkoholkonsumenter. Dessutom väntas ge bättre kunskap om ifall människor med olika social bakgrund och livsstil förändrar sitt drickande på olika sätt.

Kontakt: Katalin Gemes, Karolinska Institutet, katalin.gemes@ki.se, 072-1864028.

Att förstå spel om pengar i arbetslivet: ett samlat grepp för att förstå hur kultur, policys och negativa effekter samverkar

Arbetsplatser kan ha en viktig roll när det gäller att upptäcka överdrivet spelande eller spelberoende hos medarbetare. De har också möjlighet att verka förebyggande och bistå med rehabiliterande insatser. Idag saknas dock forskning som tar ett helhetsgrepp på kopplingen mellan arbetslivet och arbetstagares spelvanor.

Jonas Rafi, vid Stockholms universitet, får 3 143 000 kronor för att undersöka hur egenskaper hos arbetsplatser och arbetstagare påverkar spelberoende. I projektet undersöks vilken effekt olika policyer och förekomsten av spel om pengar på
arbetsplatsen har på spelberoende. Dessutom kommer projektet att kartlägga negativa konsekvenser av förekomst av spel om pengar på arbetsplatsen.

Projektet pågår till och med december 2025, med målsättningen att ge ny kunskap om hur arbetsplatser kan förebygga spelberoende och arbeta med rehabilitering. Forskningsresultaten väntas ge nytta till både arbetsgivare, forskare och fackliga representanter.

Kontakt: Jonas Rafi, Stockholms universitet, jonas.rafi@psychology.su.se.

Presskontakt:

Ulrika Hektor, chef för Forsknings- och utvecklingsavdelningen, FoU, Afa Försäkring: 08-696 43 24, ulrika.hektor@afaforsakring.se

Linda Harling, presskommunikatör Afa Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Ytterligare information om programmet och utlysningen lämnas av:

Maria Schütt, forskningssekreterare, 08-696 49 74, maria.schutt@afaforsakring.se

Diana Persson, forskningssekreterare, 08-696 35 05, diana.persson@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet:
Vi stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på vår FoU-webb.