21 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

2022-11-15 08:00

Robotars påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, exponering för högfrekventa vibrationer inom tandvården och hållbart ledarskap i skolan. Det är ämnena för tre av de sex forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 21 397 000 kronor av Afa Försäkring i årets tredje anslagsomgång.

Foto: Johnér bildbyrå.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till sex nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De sex projekten är:

Robot som kollega – hjälp eller jippi?

Det blir allt vanligare i arbetslivet att införa robotar för att effektivisera produktionen och minska arbetsbelastningen för anställda. Idag finns chatbottar som svarar på frågor och kollaborativa robotar som samarbetar med människor och maskiner. Humanoida robotar har dessutom utseende som påminner om människans och kan kommunicera med oss. En studie av robotiseringens påverkan på psykosocial arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i privat och offentlig sektor kan ge ökad kunskap om hur den nya tekniken kan införas på ett sätt som främjar medarbetares hälsa och välmående.

Kristina Palm, vid Karlstads universitet, tilldelas 4 322 000 kronor för att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet påverkas när de anställda på en arbetsplats får en ny kollega i form av en robot med mänskliga uttryck. I projektet ingår att ta reda på om denna eventuella påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentlig sektor.

Projektet pågår till december 2025 och förväntas öka kunskapen om hur robotar kan införas på arbetsplatser med hänsyn tagen till den psykosociala arbetsmiljön. Resultaten väntas kunna omvandlas till praktiska råd för chefer och HR-personal för att bibehålla en hållbar social arbetsmiljö i organisationer som inför robotar som kollegor.

Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstads universitet, 076–109 20 65, kristina.palm@kau.se.


Hög förekomst av kärl- och nervskador inom tandvården trots låg vibrationsexponering

Tandvårdspersonal drabbas ofta av kärl- och nervrelaterade besvär trots att deras exponering för vibrationer ligger inom Arbetsmiljöverkets rekommendationer. Samtidigt vibrerar tandborrar, filar och slipmaskiner med höga frekvenser som inte fångas upp av dagens mätstandard. En studie av exponering för vibrationer inom tandvården kan ge ökad kunskap om orsaken till skadorna och visa på skillnader i hur de drabbar olika yrkesgrupper respektive kvinnor och män.

Lars Gerhardsson, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas 4 095 000 kronor för att undersöka om exponeringen för högfrekventa vibrationer kan vara orsaken till kärl- och nervrelaterade besvär inom tandvården. I projektet ingår att undersöka skillnader i förekomsten av vibrationsskador hos tandläkare, tandhygienister och tandtekniker och hos kvinnor respektive män.

Projektet pågår till och med december 2025 och väntas ge svar på om de vibrationsskador som rapporteras inom tandvården kan bero på högfrekventa vibrationer som inte fångas upp av dagens mätstandard. Projektet väntas också visa om risken för vibrationsskador varierar beroende på yrkesgrupp och kön.

Lars Gerhardsson, professor i arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 031–786 62 80, lars.gerhardsson@amm.gu.se.


Skolledares arbetsmiljö del 2: Fördjupande undersökningar av rektorers organisatoriska förutsättningar för ett hållbart skolledarskap

Rektorer i skola och förskola ansvarar för både elevers och lärares arbetsmiljö. Samtidigt har de själva hög arbetsbelastning och uppger att arbetet försvåras av bristande resurser och konflikter mellan administrativa och verksamhetsutvecklande uppgifter. Enligt ett föregående forskningsprojekt tycks detta bero på rektorernas egen arbetsmiljö. En fördjupad studie av deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö kan ge ökad kunskap och bidra till ett hållbart ledarskap i en bättre skola.

Roger Persson, vid Lunds universitet, tilldelas 4 522 000 kronor för att i ett uppföljande projekt undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för rektorer i skola och förskola. Analyser av data från det tidigare projektet kommer att kompletteras med intervjuer och workshoppar med skolledare och deras chefer.

Projektet pågår till och med december 2025 och förväntas ge ökad kunskap om rektorers och förskolechefers arbetsmiljö och hälsa. Resultaten väntas bidra till att skolledarnas egen arbetsmiljö naturligt inkluderas i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket i sin tur väntas stärka förutsättningarna för ett hållbart ledarskap i skolan.

Roger Persson, docent i psykologi, Lunds universitet, 046–222 87 56, roger.persson@psy.lu.se.


Riskfaktorer för spridning av luftvägsvirus vid arbetsplatser

Luftburna virus drabbar vårdpersonal både i kontakten med smittade patienter och med patienter som vårdas för annat. Kunskap saknas om varför vissa virus sprids mer än andra och om hur de påverkas av temperatur och luftfuktighet. En studie av hur virus sprids inom olika typer av vård och i skiftande klimat kan ge ny kunskap och bidra till att minska risken för smitta via luft på arbetsplatser.

Jakob Löndahl, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 5 690 000 kronor för att studera spridning av luftburna virus vid olika vårdmoment och analysera virusöverlevnad i varierande klimatförhållanden. Luftprover kommer bland annat att samlas in på förlossningsavdelningar och virus förmåga att överleva kommer att analyseras i klimatkammare på laboratorium.

Projektet pågår till och med december 2025 och förväntas generera ny kunskap om hur luftburna virus sprids inom sjukvården. Ökad kunskap om faktorer som påverkar smitta via luft väntas kunna ligga till grund för bättre skyddsåtgärder och säkrare arbetsrutiner.

Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi, Lunds tekniska högskola, 073–551 86 36, jakob.londahl@design.lth.se.


Säkert tillsammans – integrerad säkerhetskultur i skogsindustrin

Skogsnäringen är en av de branscher som det senaste decenniet haft flest arbetsolyckor med dödlig utgång. Arbetsmiljöverkets analyser visar att dödsolyckor i arbetet ofta beror på en kombination av avvikelse från arbetsrutiner och bristande säkerhetsåtgärder. Ett utvecklingsprojekt i samarbete med skogsindustriföretag med fokus på lärande och beteendebaserad säkerhet kan bidra till bättre säkerhetskultur i branschen och minska risken för allvarliga olyckor.

Pia Ulvenblad, vid Högskolan i Halmstad, tilldelas 2 289 000 kronor för att i samarbete med tre företag i skogsindustrin utbilda coacher i självledarskap avsett att leda till mer inkluderande och förbättrad säkerhetskultur. I projektet ingår att utvärdera självledarskap som metod för att utveckla säkerhetskulturen i skogsbranschen.

Projektet pågår till och med december 2025 och förväntas leda till utbildning av ett 30-tal säkerhetscoacher i de tre företagen, vilka i sin tur kommer att kunna utbilda medarbetare. Resultaten väntas också ge ökad kunskap om ledar- och medarbetarskapets betydelse för att främja en god arbetsmiljö i skogsindustrin.

Pia Ulvenblad, docent i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad, 070–885 13 74, pia.ulvenblad@hh.se.


Endoskopisk ryggkirurgi för bättre resultat och kortare sjukskrivningar

Diskbråck och nervförträngning i ländryggen, spinal stenos, är två av de ryggsjukdomar som oftast behöver opereras. I flera andra länder har endoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi, ersatt öppen kirurgi vid ryggoperationer. En studie av resultat och komplikationer vid endoskopisk ryggkirurgi i Sverige kan ge svar på om denna metod kan vara säkrare, billigare och leda till snabbare återhämtning än traditionell kirurgi.

Adad Baranto, vid Göteborgs universitet, tilldelas 479 000 kronor för att jämföra resultaten av endoskopisk diskbråckskirurgi och endoskopisk spinal dekompression med traditionell kirurgi genom att analysera data från patienter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. I projektet ingår endoskopiska operationer av 100 patienter.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas visa om endoskopisk kirurgi kan ge likvärdiga eller bättre resultat än öppen kirurgi vid diskbråck och spinal stenos när det gäller utfall, återgång i arbete och kostnad.

Adad Baranto, professor i ortopedi och ryggkirurgi, Göteborgs universitet, 070–747 68 62, adad.baranto@vgregion.se.


Kontakt:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

 

Om Afa Försäkrings forskningsstöd:
Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner. Mer information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.