28 miljoner kronor till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

2017-10-27 07:00

På uppdrag av arbetsmarknadens parter beviljar AFA Försäkring drygt 28 miljoner kronor i anslag till nio nya forskningsprojekt. Gemensamt för projekten är att de ska bidra till att minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. 

Organisatoriska förutsättningar för rektorer och förskolechefer, fysisk och psykosocial belastning i sjukvården och kemikalierisker för ögonfransstylister och nagelteknologer. Det är ämnena för tre av de nio forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa som har beviljats totalt 28 312 000 kronor av AFA Försäkring i 2017 års tredje anslagsomgång.

– Att resultaten från vår forskning kommer arbetsplatser till nytta är viktigt för oss. Därför är detta ett av våra huvudkriterier, när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Vi är glada att kunna bevilja nio nya projekt med olika fokus inom arbetsmiljö och hälsa, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Målgrupperna utgörs i första hand av människor i arbetslivet, inom det privata näringslivet och i kommuner och landsting.

Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential

Rektorer och förskolechefer har en hög arbetsbelastning och riskerar att drabbas av överbelastning, kronisk stress och stressrelaterad psykisk ohälsa. Idag saknas kunskap om sambandet mellan skolledarnas organisatoriska förutsättningar och deras psykiska hälsa. En undersökning av skolledares möjligheter att möta utmaningar de ställs inför gynnar både deras arbetsmiljö och skolan.

Roger Persson, docent i psykologi, har tilldelats 3 998 000 kronor för att i samarbete med Umeå universitet kartlägga tidiga tecken på utmattning och byte av arbetsplats/befattning hos rektorer och förskolechefer. Enkätdata kommer att samlas in från upp till 4 000 personer vid två tillfällen och följs av workshoppar där grupper av skolledare får reflektera över resultaten.

Projektet pågår till 2020 och avser att bygga upp en kunskapsbas om skolledares utmaningar och deras möjligheter att möta dessa. Resultaten kommer att kunna användas till att främja skolledares arbetsmiljö och hälsa och därigenom bidra till en bättre skola.

Roger Persson, Institutionen för psykologi, Lunds universitet, tel; 046–222 87 56, e-post: roger.persson@psy.lu.se.

De mest sjukskrivna. Sjukfrånvaro bland anställda inom vård- och omsorg – vilken roll spelar kombinationen av fysiska och psykosociala belastningar?

Sedan början av 2000-talet har sjukfrånvaron i vård- och omsorgssektorn ökat kraftigt, särskilt i form av längre sjukfall med psykisk diagnos. Långa sjukskrivningar leder i regel till att den drabbade slutar arbeta, vilket medför kostnader för samhället och lidande för individen. Studien gör det möjligt att identifiera hur riskfaktorer och så kallade friskfaktorer påverkar de anställdas sjukfrånvaro.

Magnus Helgesson, med. dr, tilldelas 4 200 000 kronor för att studera utvecklingen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för långa sjukskrivningar med psykiska, muskuloskeletala och hjärt- och kärl-diagnoser i vård och omsorgssektorn. Studien baseras på en sammanlänkning av data från Statistiska centralbyråns/Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöundersökningar, SCB:s databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier och Försäkringskassans sjukförsäkringsregister.

Projektet pågår till 2020 och beräknas göra det möjligt att identifiera specifika arbetsmiljöfaktorer och kombinationer av faktorer som leder till sjukfrånvaro inom vård och omsorg.

Magnus Helgesson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel; 08–524 832 20, e-post: magnus.helgesson@ki.se.

Akrylater inom skönhetsbranschen: En kartläggning av arbetsmiljö och yrkesrelaterad ohälsa hos ögonfransstylister och nagelteknologer

Kvinnor i skönhetsbranschen känner sällan till att de produkter de hanterar kan innehålla kemikalier som betraktas som hälsofarliga i manligt dominerade yrken. Ögonfransstylister och nagelteknologer arbetar med produkter som innehåller akrylater, vilka kan orsaka luftvägsbesvär och eksem. Studien är den första systematiska granskningen av de båda yrkesgruppernas arbetsmiljö och yrkesrelaterade ohälsa.

Sara Gunnare, med. dr. i toxikologi, tilldelas 2 878 000 kronor för att kartlägga ögonfransstylisters och nagelteknologers hälsa, arbetsmiljö och kännedom om skyddsutrustning och för att mäta deras exponering för akrylater. Data samlas in vid luftmätningar på tio arbetsplatser per yrkesgrupp och genom två enkäter som skickas till 600 personer.

Projektet pågår till 2020 och väntas ge den första samlade bilden av ögonfransstylisters och nagelteknologers arbetsmiljö och arbetsrelaterade ohälsa. I projektet ingår också att ta fram en branschinriktad webbutbildning om säker hantering av produkter som innehåller akrylater.

Sara Gunnare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, tel; 070–650 80 83, e-post: sara.gunnare@gmail.com.

Hållbart arbetsliv för nattarbetande sjukvårdspersonal: En kvalitativ studie av arbetsmiljöfaktorer och möjligheten att kombinera arbete med privatliv

Sjukvården har svårt att rekrytera och behålla nattpersonal. De som arbetar natt verkar känna en lägre arbetstillfredsställelse och många överväger att börja arbeta dagtid. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om hur natt- och skiftarbete kan kombineras med god hälsa, motivation och engagemang i arbetet.

Annika Lindahl Norberg, docent i psykologi, tilldelas 2 229 000 kronor för att undersöka vad som påverkar sjuksköterskors och barnmorskors vilja att stanna i en tjänst som inkluderar nattarbete. Data samlas in i intervjuer med 30–40 personer inom yrkesgrupperna.

Projektet pågår till 2020 och väntas öka kunskapen om vilka faktorer som bidrar till ett hållbart arbetsliv för nattarbetande inom sjukvården.

Annika Lindahl Norberg, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, tel; 070–226 06 71, e-post: Annika.Lindahl.Norberg@ki.se.

Nickel på huden – vad är normalt och vad är säkert?

Metallen nickel är fortfarande den vanligaste orsaken till kontaktallergi, trots att den begränsas av den europeiska kemikalieförordningen REACH. Tidigare forskning har främst undersökt hudkontakt med nickel i yrken med hög exponering. Det saknas kunskap om effekten av daglig kontakt med nickel i yrken där exponeringen är mer diffus.

Anneli Julander, docent i arbets- och miljömedicin, tilldelas 2 116 000 kronor för att kartlägga effekten av kortvarig och upprepad hudkontakt med nickel i yrken där exponeringen inte betraktas som hög. Prover samlas in för analys från 150 personer med yrken som IT-tekniker, frisör, lärare, förskolepersonal och administratör.

Projektet pågår till 2019 och förväntas ge ny kunskap om exponeringen av nickel i olika yrken och eventuella skillnader i exponering mellan kvinnor och män. Resultaten bör få betydelse för begränsningen av nickel i REACH och ge underlag till företagshälsovårdens förebyggande arbete. Bättre information om var man riskerar att exponeras för nickel kommer att underlätta för allergiska personer och väntas leda till färre sjukskrivningar på grund av handeksem.

Anneli Julander, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, tel; 08–524 800 52, e-post: anneli.julander@ki.se.

Risk- och friskfaktorer hos personer som fått evidensbaserad grundbehandling för höft- och knäartros

Artros är vår vanligaste ledsjukdom och drabbar var fjärde person över 45 år. Sjukdomen går idag inte att bota och den behandling som ges är främst inriktad på att lindra symtom och förebygga funktionsnedsättning och försämrad hälsa. Det finns behov av ökad kunskap om utvecklingen av artros för att identifiera vilka patienter som har en god prognos med långsam sjukdomsutveckling och vilka som ska rekommenderas protesoperation.

Ola Rolfson, docent i ortopedi, tilldelas 2 368 000 kronor för att studera 50 000 patienter som fått grundbehandling för artros och bland annat jämföra deras hälsa, yrke och civilstånd med personer utan artros. Data hämtas från det nationella kvalitetsregistret Bättre Omhändertagande av patienter med Artros, BOA, SCB, Socialstyrelsens patientregister, Svenska höftprotesregistret och Svenska knäprotesregistret.

Projektet pågår till 2020 och förväntas öka kunskapen om utveckling av artros över tid. Det ger i sin tur möjlighet att förbättra behandlingen vid artros och att förutse vilka patienter som kommer ha större behov av insatser.

Ola Rolfson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet, tel; 070– 522 63 86, e-post: ola.rolfson@vgregion.se.

Förenklade exponeringsbedömningar av vibrationer – ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Vibrationsskador är idag den vanligaste godkända arbetssjukdomen och skadorna blir ofta permanenta. Arbetsgivaren är skyldig att förhindra vibrationsskador genom att bedöma riskerna vid arbete med verktyg och maskiner. En utvecklad vibrationsdatabas skulle underlätta riskbedömningar för både arbetstagare och arbetsgivare och bidra till ett bättre förebyggande arbetsmiljöarbete.

Hans Pettersson, tekn. dr, tilldelas 2 989 000 kronor för att utveckla den nationella vibrationsdatabasen och dess tillhörande mobilapplikation. Projektet genomförs i samarbete med arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige. Arbetsgivare, skyddsombud och företagshälsovård från ett 90-tal företag i berörda branscher bjuds in för att utvärdera den utvecklade databasen och mobilapplikationen.

Projektet pågår till 2020 och förväntas resultera i ett förenklat och mer användarvänligt verktyg för bedömning av riskerna vid arbete med vibrerande verktyg och maskiner. Det beräknas kunna leda till ett förbättrat förebyggande arbetsmiljöarbete.

Hans Pettersson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, tel; 090–785 69 27, e-post: hans.pettersson@umu.se.

Kan man mäta vibrationsskador i blodet?

På senare år har vibrationsskadorna ökat och många av de drabbade är unga. Vi vet idag att vibrationer orsakar symtom i kärl och nerver, men vi vet inte exakt vad som händer i kroppen när den utsätts för vibrerande påfrestningar. Det finns behov av metoder som kan ge objektiv och tidig information om att en vibrationsskada är på väg att utvecklas.

Catarina Nordander, docent i arbets- och miljömedicin, tilldelas 4 152 000 kronor, för att samla in blodprover från 100 sökande för vibrationsskada och jämföra dem med prover från vibrationsexponerade personer utan symtom och med personer som inte exponerats för vibrationer. Data samlas också in vid medicinska handundersökningar och med ett frågeformulär.

Projektet pågår till 2020 och väntas ge ökad kunskap om vilka processer i kroppen som är inblandade vid vibrationsskador. En förhoppning är att hitta en metod för att upptäcka skador från vibrationer i ett tidigt skede.

Catarina Nordander, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, tel; 070–665 82 18, e-post: catarina.nordander@med.lu.se.

Branschintervention som metodik för en bättre arbetsmiljö

Fortfarande inträffar många arbetsskador i byggbranschen, trots att arbetsgivare och fackförbund arbetar med arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. En metod som projektgruppen tidigare använt med framgång är så kallad branschintervention, där företag, fack och forskare arbetar tillsammans för att förbättra arbetsmiljö och säkerhet. Projektet har som syfte att ta fram förbättringar för byggbranschen och samtidigt utveckla metodiken.

Jörgen Eklund, professor i ergonomi, tilldelas 3 382 000 kronor för att i ett partsgemensamt samarbete identifiera goda lösningar och arbetssätt i byggbranschen. Data och erfarenheter samlas in vid intervjuer, seminarier, arbetsplatsbesök och från statistik och särskilda fallstudier.

Projektet pågår till 2020 och förväntas främja arbetsmiljö och säkerhet i byggbranschen och dess utbildningar med hjälp av ny metodik och kunskap. Den metodik som utvecklas väntas också kunna användas i andra branscher.

Jörgen Eklund, Enheten för ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, tel; 070–828 44 32, e-post: jorgen.eklund@sth.kth.se.

Mer information:
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60 susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör AFA Försäkring: 0730-96 35 12 linda.harling@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på afaforsakring.se/forskning