Foto: Shutterstock
Yrket där det är ”normalt” med hot och våld
Hot och våld mot personal är vardag inom akut- och intensivvården. Eftersom händelserna ofta ses som en del av patientens sjukdomstillstånd är de svåra att förebygga. Nu testas riskbedömningar på Södersjukhuset.
Vård och omsorg tillhör de yrkesområden som är mest utsatta för hot och våld, inte minst inom akut- och intensivvården. Men det saknas ofta strategier för att förebygga händelserna, som därigenom riskerar att normaliseras.
– Det som sker dagligen från många patienter ser man inte som hot och våld. Då är det jättesvårt att förebygga och hantera det, säger Fredric Sjöberg, intensivvårdssjuksköterska och forskare på Karolinska institutet.
Saknas definition av vad hot och våld är
Ett problem är att det saknas en definition av vad hot och våld är inom vården, menar han. Om någon skulle spotta eller sparka på en busschaufför eller kassörska skulle ingen tveka om att det rör sig om hot och våld. Men inom vården kopplas beteendet ihop med patientens sjukdomstillstånd och rapporteras sällan.
– Anledningen till att det kan betraktas som normaliserat är att man tänker att det inte är så konstigt att patienter mår och agerar som de gör. Inom till exempel intensivvård är det väldigt vanligt att patienter är förvirrade. Och förvirring är en riskfaktor för hot och våld.
I ett Afa-finansierat forskningsprojekt har Fredric Sjöberg försökt öka kunskaperna om hot och våld. Han har bland annat titta på händelser som vårdpersonal varit med om och hur de agerat.
Vi såg väldigt tydligt att ett skäl till att man inte rapporterar är att man upplever att man själv orsakat situationen
– Vi såg väldigt tydligt att ett skäl till att man inte rapporterar är att man upplever att man själv orsakat situationen. Under det ligger någon form av skuld och skam. Det är lite förrädiskt. Man rapporterar inte och man lär sig inte av det.
Som en del av forskningen genomförs ett pilotprojekt på akutmottagningen och intensivvårdsavdelningar på Södersjukhuset i Stockholm. Där använder man sig av ett skattningsinstrument, Bröset Violence Checklist (BVC).
Med hjälp av frågeformulär poängsätts patienternas beteende och riskerna för hot och våld inom de närmaste 24 timmarna. Det handlar om sex olika beteenden: förvirring, retlighet, bullrighet, verbal hotfullhet, fysisk hotfullhet och attack mot föremål.
– Men att enbart ha det här instrumentet räcker inte. Vi måste göra något mer. Så vi har jobbat fram en handlingsplan kopplat till de här poängen, säger Fredric Sjöberg.
Om en patient har tre poäng eller mer enligt skattningsverktyget kan en åtgärd vara att försöka samla vårdinsatserna till ett tillfälle för att inte störa patienten för ofta. Personalen har också fått utbildning i bland annat kommunikation och aggressionsteori, som kan minska riskerna för hot och våld.
Bedömningar ska minska hoten
Genom bedömningen av patienterna och insatserna får personalen dokumentation som de kan lämna över till nästa skift, som sedan gör en ny bedömning. En stor fördel är att Bröset-modellen redan används inom ambulanssjukvården i Region Stockholm. Det gör att man kan följa patienterna från ambulansen via akuten till intensiven.
– Målet är att nå ner till noll. Har man haft noll ett tag kan man avsluta bedömningen. Ser man att något tyder på att beteendet förändras kan man starta i gång det igen, säger Fredric Sjöberg.
Text: Krister Zeidler
Jobben med hög risk för hot och våld
1. Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter med flera.
2. Försäljare inom handel med mera.
3. Socialt arbete.
4. Väktare, ordningsvakter.
5. Barnskötare, fritidsledare med flera.
6. Lärare och skolledare.
Yrkesgrupperna med högst risk att drabbas av en allvarlig hot- och våldolycka 2017–2021.
Källa: Afa Försäkring
