
Fördelen med att mäta kortisol i hårstrån är att det berättar om hur stressen sett ut de senaste månaderna, säger Tomas Faresjö, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.
Foto: Anna-Maria E. Alsand
Forskning som hänger på håret
Genom att mäta stresshormonet kortisol i hårstrån kan man se om en person löper risk för hjärt-kärlsjukdom. – Metoden kan användas till arbetsmiljöforskning inom specifika yrken, säger Tomas Faresjö, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.
Trygg på jobbet, oktober 2023.
För ungefär tio år sedan började Tomas Faresjö och hans forskarlag med den första studien för att mäta långtidsstress i hårstrån. Stressen mäts genom en biomarkör för hormonet kortisol.
– Den vanliga metoden är att mäta kortisol i saliv, men då mäter man bara hur det har sett ut den senaste kvarten, hur stressad personen är just nu. För att få ett mätvärde på långtidsstress behöver man mäta flera gånger om dagen under lång tid. Fördelen med att mäta kortisol i hårstrån är att det berättar om hur stressen sett ut de senaste månaderna.
Flera faktorer påverkar risk för hjärtinfarkt
Risk för hjärtinfarkt hänger ihop med ett antal faktorer som rökning, högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Nu kan förhöjt kortisol under längre tid läggas till riskbilden. Forskarna har analyserat hårprover från deltagare i den stora studien Scapis, som Hjärt-lungfonden driver.
– Det är Sveriges största medicinska studie med 30 000 deltagare. Vi fick klippa lite hår på 5 000 människor, alla i åldern 50 till 65, säger Tomas Faresjö.



