
Gunnel Hensing, professor i socialmedicin och forskare vid Göteborgs universitet.
Foto: Linda Harling, Afa Försäkring
Chefers roll i alkoholprevention – när policy inte räcker
Alkoholrelaterade problem påverkar både hälsa och arbetsförmåga – men förebyggs sällan i tid. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att chefers möjligheter att arbeta med alkoholprevention inte främst handlar om att ha en policy på plats, utan mer om organisationens stöd, kulturen på arbetsplatsen och utbildning.
Bakom forskningen står Gunnel Hensing, professor i socialmedicin och forskare vid Göteborgs universitet. Hon leder ett projekt som har undersökt vilka individuella och organisatoriska förutsättningar chefer har för att arbeta förebyggande med alkoholfrågor på arbetsplatser. Projektet har även studerat hur ett så kallat lärandelabb kan stödja HR-personal i att minska riskfyllt drickande i arbetslivet.
– Vi har forskat om chefers roll och möjligheter att göra alkoholförebyggande insatser på arbetsplatser. Vår utgångspunkt har varit att arbetsplatsen är en viktig arena för prevention, men att det ofta saknas rätt förutsättningar för att arbeta systematiskt med frågorna, säger Gunnel Hensing.
Resultaten visar att majoriteten av cheferna ansåg att arbetsgivaren har ett ansvar att ta upp alkoholfrågor och att medarbetarna accepterar att frågan lyfts. Fler chefer som hade någon form av utbildning kring alkoholfrågor rapporterade att de hade gjort förebyggande insatser. Det gällde även chefer som i privatlivet hade erfarenhet av att stötta någon med alkoholproblem.
Alkoholprevention är en organisationsfråga – inte bara en policy
En slutsats i projektet är att framgångsrik alkoholprevention inte i första hand handlar om policyer eller enskilda dokument, utan om hur organisationen som helhet rustar sina chefer.
– Chefer som arbetar i organisationer där det finns tydliga riktlinjer, stödstrukturer och ett uttalat stöd från högsta ledningen rapporterar att de gör fler preventiva insatser. Det visar hur viktigt det är att skapa organisatoriska förutsättningar för att som chef våga agera tidigt, säger Gunnel.
Forskarna identifierade samtidigt flera hinder: tidsbrist, bristande kunskap, hög personalomsättning och otydliga rutiner.
– Även arbetsplatskulturen och rådande normer kring alkohol spelade stor roll. Stigma, rädsla för att göra fel och otydligt ansvar skapade en tystnad och passivitet kring alkoholfrågor, berättar Gunnel.
Lärandelabb kan bryta tystnad och skapa förändring
Ett inslag i projektet var att pröva ett så kallat ”lärandelabb”, där forskare och praktiker kunde lära av varandra genom återkommande dialog.
– Lärandelabbet ökade förståelsen för universell alkoholprevention, alltså insatser som riktar sig till alla medarbetare. Det är ett effektivt och genomförbart sätt att förebygga problem och samtidigt minska stigma, säger Gunnel Hensing.
Hon menar att dialog och gemensamt lärande kan förändra synen på alkohol i arbetslivet och bidra till att alkohol i arbetslivet inte bara ses som ett individuellt problem utan att det är ett ansvar för organisationen.
– Det är först när kultur, kunskap och organisation hänger ihop som alkoholprevention kan bli långsiktig och effektiv, säger Gunnel Hensing.
Fyra konkreta råd – så arbetar du som chef framgångsrikt med alkoholprevention:
Integrera alkohol i arbetsmiljöarbetet
Ta upp alkohol som en naturlig del av det psykosociala arbetsmiljöarbetet – inte bara när problem redan uppstått.Skapa återkommande dialog om normer
Prata regelbundet om alkohol, arbetsplatsens normer och hur alkoholpolicyn kan följas i praktiken.Tydliggör ansvar och stöd
Klargör vem som ansvarar för vad och vilket stöd chefer och medarbetare kan få i svåra situationer.Arbeta med kultur – inte bara policy
Prata om gränslandet mellan privatliv och arbetsliv, exempelvis vid kundmöten, personalsamlingar, konferenser och after work-träffar.
Mer information
Forskningsprojektet har genomförts vid Göteborgs universitet av Gunnel Hensing tillsammans med Kristina Berglund, Monica Bertilsson, Nanna Gillberg, Morten Sager och Ewa Wikström och Ulric Hermansson, anknuten till Karolinska Institutet. Projektet har finansierats av Afa Försäkring med 3 819 000 kronor och är en del av FoU-programmet Skadligt bruk i arbetslivet.
Läs mer om FoU-programmet Skadligt bruk i arbetslivet och se intervjuer med forskare från FoU-programmet och tidigare seminarier där de presenterar sin forskning.