Afa För­säkring ger 65,2 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa – för ett friskare arbetsliv

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad sjukfrånvaro. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv. De aktuella projekten förväntas ge värdefulla insikter och verktyg för att förbättra arbetsmiljön för många arbetstagare ute på svenska arbetsplatser, säger Ulrika Hektor, chef för avdelningen Forskning och utveckling, FoU, på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar på uppdrag av arbetsmarknadens parter ska komma till praktisk nytta i arbetslivet. Nu har vi beslutat om att finansiera 16 nya intressanta projekt med fokus på olika ämnen och branscher med hela 65,2 miljoner kronor.

Här följer kortfattad information om de 16 nya forskningsprojekten:

AI och digitalisering

AI-baserad journalföring i vården: Hur påverkas arbetsmiljön och vårdsystemet?

Maral Babapour Chafi, forskare vid Chalmers tekniska högskola och Västra Götalandsregionen, har fått cirka 4,2 miljoner kronor för ett projekt som ska ge stöd för ett evidensbaserat införande av AI- baserad journalföring som kan stärka vården utan att försämra kvalitet, arbetsmiljö eller patientsäkerhet. Resultaten kan bidra till stärkt arbetsmiljö, etisk vägledning, förbättrade arbetsmetoder, effektivitet och vårdkvalitet samt en hållbar digital utveckling i vården.

Kontakt: Maral Babapour Chafi, Chalmers tekniska högskola och Västra Götalandsregionen: 070-430 45 32, maral.babapour.chafi@vgregion.se.

Fall AI: Hur artificiell intelligens påverkar arbetsmiljön för omvårdnadspersonal på sjukhus

Elin Siira, forskare vid Högskolan i Halmstad, får nästan 3,7 miljoner kronor för ett samverkansprojekt med sjukhus i Västra Götalandsregionen.

Hur påverkar AI-teknologi för fallprevention omvårdnadspersonalens arbetsstruktur och arbetsmiljö? Projektet syftar till att ta fram riktlinjer för ett hållbart och etiskt införande av AI i vården. Projektet förväntas bidra med både kunskap och förståelse inom tre viktiga områden: implementering, arbetsstruktur, arbetsmiljö. Resultaten ska ge kunskap om AI:s praktiska och organisatoriska effekter samt stödja en god arbetsmiljö och vårdkvalitet.

Kontakt: Elin Siira, Högskolan i Halmstad: 070-692 46 13, elin.siira@hh.se.

Digitalisering inom första linjens stöd för barn och unga: Påverkan på arbetsmiljö, yrkesidentitet och etiska utmaningar

Susanne Frennert, forskare vid Lunds universitet, får närmare 4 miljoner kronor för att undersöka hur digitala verktyg som robotar, botar och onlinetjänster inom första linjens stöd påverkar psykologers och kuratorers arbete inom BUP och elevhälsan. Syftet är att förstå hur dessa teknologier kan integreras utan att försämra omsorgskvaliteten. Resultatet förväntas ge riktlinjer för digitalisering som stärker arbetsmiljö, kompetens och yrkesroller samt upplevelsen av att ge god vård.

Kontakt: Susanne Frennert, Lunds universitet: 070-387 68 38, susanne.frennert@design.lth.se.

Kartläggning av utmaningar med IA systemets användning i praktiken inom skogsindustrin

Pia Ulvenblad, forskare vid Högskolan i Halmstad, får ungefär 4,4 miljoner kronor för att i samverkan med Centralfonden och företag inom skogsindustrin genomföra ett forsknings- och utvecklingsprojekt som förväntas förbättra säkerhetskulturen inom skogsindustrin.

Detta genom att utveckla och utvärdera nya sätt att använda IA-systemet i praktiken. Syftet är att identifiera utmaningar, testa nya arbetssätt och stärka kompetensen kring säkerhetsarbete hos de företag som medverkar i projektet. Resultatet förväntas ge ökad förståelse och nya användningsområden för IA-systemet, vilket kan bidra till färre olyckor och en säkrare arbetsmiljö.

Kontakt: Pia Ulvenblad, Högskolan i Halmstad: 035-167 542, pia.ulvenblad@hh.se.

Tjänsteprototypande som metod för att forma digital arbetsmiljö

Johan Blomkvist Block, forskare vid Linköpings universitet, får närmare 3,4 miljoner kronor för att utveckla en metod som hjälper förändringsledare att analysera och hantera psykosociala arbetsmiljöeffekter vid digitalisering i vård och omsorg. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en hållbar digital arbetsmiljö genom tjänsteprototyper. Resultatet förväntas bli ett verktyg och en guide som stödjer anpassningar inför implementering. Projektet ska bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö och ökad förståelse för digitaliseringens påverkan på arbetsmiljön.

Kontakt: Johan Blomkvist, Linköpings universitet: 013-282 609, johan.blomkvist@liu.se.

Arbetsmiljö i förändring

Värmestress på arbetet? Registerstudier i Sverige och Danmark, samt fältstudier av värmestress och adaptation på byggarbetsplatser

Kristina Jakobsson, forskare vid Göteborgs universitet, får cirka 4,9 miljoner kronor för att undersöka hur värmestress påverkar arbetsmiljö och säkerhet inom byggindustrin, särskilt bland utsatta grupper som äldre arbetare och de med otrygga anställningar. Syftet är att kartlägga risker och utveckla förebyggande åtgärder i samverkan med arbetsplatser. Resultatet förväntas ge underlag för riskbedömningar, hälsoekonomiska analyser och konkreta åtgärdsplaner som kan förbättra arbetsmiljön även för andra yrkesgrupper med utomhusarbete.

Kontakt: Kristina Jakobsson, Göteborgs universitet: 076-648 60 23, kristina.jakobsson@amm.gu.se.

Exponering för antibiotika i sjukhusmiljö - källor, tekniska hjälpmedel och hälsorisker

Monica Kåredal, forskare vid Region Skåne, får cirka 3,3 miljoner kronor för att kartlägga hur antibiotika sprids i sjukhusmiljöer och hur yrkesmässig exponering kan påverka personalens hälsa. Syftet är att utveckla arbetssätt, skyddsåtgärder och städrutiner som minskar risken för exponering. Resultatet förväntas ge vägledning för säkrare hantering av antibiotika och bidra till en bättre arbetsmiljö inom vården.

Kontakt: Monica Kåredal, Region Skåne: 046-173 192, monica.karedal@skane.se.

Kan införande av servicebiträden förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen? - Effekter av differentierat arbete inom särskilt boende för äldre

Linn Kullberg, forskare vid Uppsala universitet, får ungefär 4,8 miljoner kronor för att undersöka hur införandet av differentierat arbete inom äldreomsorgen påverkar arbetsmiljö och sjukfrånvaro bland vårdpersonal. Syftet är att analysera effekter på arbetsbelastning, återhämtning och upplevelsen av meningsfullhet. Resultatet förväntas ge ny kunskap om modellens för- och nackdelar samt vägledning för en framgångsrik implementering.

Kontakt: Linn Kullberg, Uppsala universitet: 018-471 65 59, linn.kullberg@pubcare.uu.se.

Att leva sin kallelse: Hur gemensamma och individuella upplevelser formas av arbetsmiljön

Anders Edvik, forskare vid Malmö universitet, får cirka 4,2 miljoner kronor för att undersöka hur arbetsmiljöfaktorer påverkar möjligheten att leva sitt kall inom människobehandlande yrken, och hur detta i sin tur påverkar hälsan. Syftet är att stärka arbetsmiljöarbetet genom att förstå kall som både frisk- och riskfaktor. Resultatet förväntas ge praktisk vägledning och ett dialogstöd för att främja hälsa och välmående i dessa verksamheter.

Kontakt: Anders Edvik, Malmö universitet: 040-665 73 16, anders.edvik@mau.se.

Ledarskap

Att ha chefsuppdrag på deltid - arbete i gränslandet mellan chef och medarbetare

Alma Persson, forskare vid Linköpings universitet, får lite mer än 4,3 miljoner kronor för att forska om hur chefsuppdrag på deltid påverkar arbetsmiljön i organisationer där en sådan chefsmodell är vanlig. Syftet är att förstå de specifika förutsättningar som uppstår i gränslandet mellan chefskap och medarbetarskap och där det bland annat kan uppstå friktion. Vilka strategier finns för att hantera de dubbla rollerna? Resultatet förväntas ge ny kunskap om ledarskapets praktiska villkor och bidra till bättre organisatoriska förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Kontakt: Alma Persson, Linköpings universitet: 013-286 668, alma.persson@liu.se.

Att stärka chefer i offentlig sektor i arbetet med att implementera riktlinjer mot kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatsen

Christina Björklund, forskare vid Karolinska Institutet, får närmare 4,6 miljoner kronor för att forska om hur chefer kan omsätta riktlinjer för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning i praktiken. Syftet är att identifiera hinder och möjliggörare i implementeringsprocessen samt att stärka chefers förmåga att agera tidigt och effektivt utifrån evidensbaserade riktlinjer för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning. Resultatet förväntas bidra med praktiskt stöd och strategier som främjar en tryggare arbetsmiljö och minskar negativa konsekvenser och kostnader för individ, organisation och samhälle.

Kontakt: Christina Björklund, Karolinska Institutet: 073-416 33 83, christina.bjorklund@ki.se.

Rehabilitering och återgång i arbete

Fysisk aktivitet som friskfaktor vid utmattningssyndrom – en longitudinell hjärnavbildningsstudie

Malin Björnsdotter, forskare vid Västra Götalandsregionen, får närmare 1 miljoner kronor för att ta reda på om fysisk aktivitet kan skydda hjärnstrukturen hippocampus hos personer med utmattningssyndrom (UMS). Syftet är att analysera sambandet mellan träning och utmattningssymptom över tid samt ge ny kunskap om och hur fysisk aktivitets påverkar hjärnans återhämtning vid stressrelaterade tillstånd. Resultatet förväntas ge kunskap som stärker rekommendationer om träning vid UMS och bidra till utvecklingen av individanpassade, hjärnbaserade rehabiliteringsstrategier för att minska sjukskrivning och främja hållbar återgång i arbete.

Kontakt: Malin Björnsdotter, Västra Götalandsregionen: su.forskning.bjornsdotter@vgregion.se.

Lokalvårdare i den privata städbranschen: Sjukskrivning och återgång i arbete i ett föränderligt välfärdssamhälle

Ida Seing, forskare vid Linköpings universitet, får dryga 4,1 miljoner kronor för att undersöka hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesser fungerar i den privata städbranschen, med fokus på lokalvårdares, arbetsgivares och fackliga aktörers erfarenheter. Det väntas ge ny kunskap om sjukskrivnas egna erfarenheter, arbetsgivares och fackliga aktörers agerande samt hur ansvar och stöd organiseras i praktiken. Syftet är att belysa hur stöd och ansvar hanteras vid återgång i arbete. Resultatet förväntas ge ny kunskap som kan utveckla och förbättra arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete i utsatta yrken inom städbranschen i privat sektor.

Kontakt: Ida Seing, Linköpings universitet: 013-28 25 05, ida.seing@liu.se.

Belastningsergonomi

Tidiga rehabiliteringsinsatser för undersköterskor med belastningsbesvär – interventioner med ny självträningsmetodik för bättre arbetsteknik

Anneli Peolsson, forskare vid Region Östergötland, får närmare 4,7 miljoner kronor för att forska om tidiga rehabiliteringsinsatser, särskilt självträning med biofeedback, kan minska belastningsbesvär hos undersköterskor vid personförflyttningar. Syftet är att stärka arbetstekniken och främja en mer hållbar arbetsmiljö. Resultatet förväntas ge resurssnåla och pedagogiska metoder som ökar medvetenheten om arbetsutförande samt identifiera vilka arbetsuppgifter som lämpar sig bäst för denna typ av träning.

Kontakt: Anneli Peolsson, Region Östergötland: 070-085 05 99, anneli.peolsson@regionostergotland.se.

Exoskelett för räddningspersonal – Teknologi för att minska belastning och skador

Erik Prytz, forskare vid Linköpings universitet, får närmare 4,9 miljoner kronor för att utvärdera exoskelett som en teknisk lösning för att minska arbetsrelaterade skador inom räddningstjänsten. Den övergripande frågeställningen som projektet ska besvara är om och i så fall på vilket sätt exoskelett kan användas inom kommunal räddningstjänst för att minska riskerna för arbetsskador. Syftet är att genomföra användartester och undersöka både arbetsmiljöeffekter och brandpersonalens acceptans av teknologin. Resultatet förväntas ge ett vetenskapligt underlag som kan stödja ett eventuellt införande av exoskelett och bidra till en säkrare arbetsmiljö.

Kontakt: Erik Prytz, Linköpings universitet: 013-285 858, erik.prytz@liu.se.

Från riskbedömning till handling – utveckling av ett verktyg för hållbar hantering av belastningsergonomirisker med företag för företag

Linda Rose, forskare vid Kungliga tekniska högskolan, får närmare 4,7 miljoner kronor för att ta reda på mer om hur man kan minska arbetsrelaterade belastningsskador genom att förbättra företags riskhanteringsprocesser. Målet är att tillsammans med företag utveckla ett forskningsbaserat, konkret, lättanpassat, digitalt, pedagogiskt verktyg för att stödja övergången från riskbedömning till åtgärdsinförande. Verktyget ska vara fritt tillgängligt att använda. Resultatet förväntas ge företag praktiskt stöd, ökad kunskap om framgångsfaktorer och bättre förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö.

Kontakt: Linda Rose, Kungliga Tekniska högskolan: 08-790 94 96, lrose@kth.se.

Mer information

Kontakt Afa Försäkring:
Diana Persson, forskningssekreterare, Afa Försäkring: 076-101 98 15, diana.persson@afaforsakring.se.
Linda Harling, pressansvarig, Afa Försäkring: 08-696 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet

Afa Försäkring finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året. Därmed bidrar man till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings webbplats. 

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.