Foto: Shutterstock
Samverkan är nyckeln vid stora kriser
Vid stora kriser som pandemin behöver företag och organisationer snabbt kunna ställa om sin verksamhet. Den kanske viktigaste nyckeln för att lyckas är att ha upparbetade nätverk och samarbeten på plats, visar en studie.
Pandemier, extrema väderhändelser och avbrutna leverantörskedjor är några möjliga kriser som kan få stor påverkan på företag och organisationer. I en studie vid Linköpings universitet i samverkan med RISE, som utmynnat i en guide för partssamverkan, har forskarna intervjuat företrädare för branschorganisationer, industriföretag och offentlig sektor om hur de agerade under pandemin. Resultaten visar att de organisationer som redan hade en krisorganisation och samarbeten på plats var bättre rustade för att klara av omställningen.
– Ett exempel var Mjölby kommun. De hade en väl etablerad krisorganisation så man gick upp i stabsläge väldigt tidigt. De olika förvaltningarna kunde hjälpas åt på ett väldigt tydligt sätt genom att dela resurser för att stärka upp verksamheten, säger Mattias Elg, professor vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Ojämnt fördelad sårbarhet
En del industriföretag kunde också snabbt ändra sin produktion och börja tillverka till exempel munskydd eller handsprit. Men alla har inte möjlighet att ställa om. Många verksamheter är dessutom bundna vid sina arbetsplatser, som vården och handeln, vilket försvårar hybridarbete. Det visar att sårbarheten under en pandemi är ojämnt fördelad och i hög grad beror på arbetsform och möjlighet till anpassning, menar Mattias Elg.
– Det tidsmässiga, det rumsliga och möjligheten att göra någonting annat är tre viktiga komponenter för att kunna ställa om, säger han.
Snabb kommunikation, öppna kanaler och upparbetade nätverk var också viktiga förutsättningar för att kunna hantera pandemikrisen.
Här finns jättemycket att hämta erfarenhetsmässigt.
Nätverken en stor framgångsfaktor
Nätverken var en stor framgångsfaktor, att man hade kanaler till varandra. De fackliga organisationerna började jobba sinsemellan och utbyta erfarenheter, både på regional och på nationell nivå, säger Ulrika Harlin vid forskningsinstitutet RISE, som medverkat i studien.
Även på arbetsplatsnivå blev kommunikationen en viktig förutsättning för att klara omställningen. Ledningen blev i många fall mer tillgänglig och kunde ha veckovisa genomgångar där man lyfte fram aktuella förändringar i regelverk och verksamheten.
– Och när de befintliga kanalerna inte räckte till trädde andra personer och funktioner in och försökte täcka upp kommunikationen till medarbetare. Det blev informella kommunikationskanaler som betydde jättemycket, säger Ulrika Harlin.
Det fanns en stor kraft i den här förändringsprocessen.
Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med rutiner och riskanalyser har också visat sig vara en viktig förutsättning för att klara en krissituation. Samtidigt behöver organisationerna ta med sig de erfarenheter som gjordes under pandemin, menar Ulrika Harlin.
– Risken är att man går vidare och släpper, men här finns jättemycket att hämta erfarenhetsmässigt, säger hon.
Sverige stod sig ändå väl i jämförelse med många andra länder under pandemin, vilket visar på en stark motståndskraft mot plötsliga kriser, menar Mattias Elg.
– Det fanns en stor kraft i den här förändringsprocessen. Det tycker jag är en styrka. Vårt samhälle har en mottaglighet för den här typen av utmaningar som visar att vi klarar av att hantera dem, säger han.
Text: Krister Zeidler
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2025. Läs fler artiklar och prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.