
Chefens roll att leda och fördela arbete har i vissa branscher ersatts av algoritmer.
Foto: Shutterstock
Kan chefen ersättas av en robot?
Arbetets organisering har förändrats med den digitala tekniken. På många arbetsplatser har chefernas arbete med att leda och fördela arbetet ersatts av algoritmer.
Algoritmisk arbetsledning innebär att digital teknik tar över arbetsuppgifter som traditionellt brukar utföras av en mänsklig chef i syfte att optimera och effektivisera verksamheten. Hur arbetsmiljön påverkas av detta har forskare vid Karolinska institutet undersökt inom bland annat lagerarbete och transport i ett projekt som fått stöd av Afa Försäkring.
Dessa tekniker kan, om de används på fel sätt, leda till ökad arbetsbelastning, mindre inflytande över arbetet och mer monotona arbetsuppgifter. Men de kan också bidra till att förebygga risker och förbättra arbetsmiljön, menar Carin Håkansta, projektledare och doktor i arbetsvetenskap vid Karolinska institutet.
– Man kan styra upp arbetet så att det blir exakt likadant. Ingen behöver gå ett steg längre eller bära tyngre än någon annan. Är man en bra arbetsgivare och tekniken tillåter det kan man också föra in rotation i arbetet och ställa in tekniken så att arbetet inte blir för stressigt, säger hon.
En annan aspekt är att arbetet förenklas. Det kan leda till en utarmning av arbetsuppgifterna men kan också underlätta lärandet av ett nytt jobb. Inom till exempel lagerarbete är det vanligt med röststyrda orderinstruktioner, så kallade pick-by-voice, som kan ställas in på olika språk. Det gör det lättare för personer som inte kan svenska och lågutbildade att få in en fot på arbetsmarknaden.
Men för att algoritmisk arbetsledning i en verksamhet ska bli framgångsrik krävs att man gör rätt från början, menar Carin Håkansta. Arbetsgivaren behöver ha en dialog med fack och medarbetare både före, under och efter att ny teknik införs på arbetsplatsen.
– Jag förstår att den här moderna tekniken är superviktig för att företagen ska överleva och gå bra. Men om de glömmer bort att förankra den i verksamheten finns en risk att de biter sig själva i svansen.
Tekniken innebär också en ökad kontroll och övervakning av medarbetarna och deras prestationer. Inom både transport och lagerarbete är kameraövervakning vanligt. För att undvika ryktesspridning och missnöje på arbetsplatsen behöver arbetsgivaren vara öppen med vad tekniken innebär för medarbetarna.
– Det är viktigt att cheferna har en ordentlig dialog och förklarar vad tekniken används till och tydliggör från början vad som gäller.
Även chefernas arbetsmiljö påverkas
Liksom med annan ny teknik som införs är det viktigt att ta hänsyn till algoritmiskt ledarskap i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar Carin Håkansta. Men tekniken påverkar inte bara arbetstagarnas arbetsmiljö utan även chefernas.
– De får förändrade arbetsuppgifter och måste lära sig tekniken. Jag tror att det kan vara rätt tufft för vissa chefer att ställa om.
Trots att Sverige är en av de mest digitala länderna i världen tyder ny forskning på att algoritmisk arbetsledning är vanligare utomlands. En orsak kan vara den lagstiftning och partssamverkan som vi har i Sverige, menar Carin Håkansta.
– Det vi har hört och sett hos svenska arbetsgivare som använder algoritmisk arbetsledning är att de skulle kunna mäta och styra mycket mer, men att de inte gör det. Vi har jämförelsevis hög kunskap och ganska strikt lagstiftning när det gäller arbetsmiljö och det skulle kunna vara en anledning, säger hon.
Text: Krister Zeidler