AI-redigerat foto.
Foto: Adobe Stock
När omvärlden krisar – forskning som bidrar till stärkta arbetsplatser
Hur kan arbetsplatser använda forskning för att rusta sig i osäkra tider? Vad tar vi med oss från tidigare kriser – och vilka kunskaper behövs framåt för att möta nästa?
Scandic Continental, Vasagatan 22, Stockholm
- Senast 29 januari för att delta digitalt.
- Senast 19 december för att delta på plats.
Afa Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, satsade 100 miljoner kronor under pandemin på en temautlysning om covid-19 och dess effekter på arbetsliv och hälsa. Nu presenterar vi insikter från forskningen och blickar in i framtiden under ett heldagsevenemang med fokus på arbetsplatsers beredskap.
Omställningen som följde under pandemin förändrade arbetslivet för de flesta. Ledarskap, organisation och samverkan fick omvärderas.
Under den här dagen diskuterar vi erfarenheter och forskning från pandemin. Du får ta del av forskning, både finansierad av Afa Försäkring och från inbjudna talare. Tillsammans diskuterar vi praktiska exempel på hur organisationer kan stärka sin beredskap och vara en samlande arena för trygghet och kunskap vid nästa kris, med fokus på frågan:
Hur kan forskning bidra till att stärka arbetsplatser i osäkra tider, inte bara för beredskap i framtiden utan för det oväntade som kan ske redan idag?
Du får också med dig en tryckt populärvetenskaplig temarapport med insikter, tips och råd inför framtida kriser baserat på forskning från vårt FoU-program om covid-19.
Ur programmet:
Under dagen kommer du att få lyssna på forskare som finansierats av Afa Försäkring i temautlysningen om covid-19. Dessutom delar talare som Anders Tegnell och Johan Carlson med sig av insikter från covid-19, och Nurit Nobel, Marcus Hällgren och Fredrik NG Andersson föreläser om kriser generellt.
Vad är egentligen en kris? Hur skiljer sig hanteringen av korta kriser i förhållande till längre kriser? Och hur påverkas ledarskapet och organisationer när de ställs inför korta respektive längre kriser?
Markus Hällgren, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet, delar med sig av den senaste forskningen om hur vardagliga strukturer och beteenden påverkar beslut och organisering i extrema miljöer där människor kan dö eller komma till skada. Genom insikter om tillit, tydlig kommunikation och sociala normer får du konkreta verktyg för att stärka din organisation inför nästa kris.
Talare: Markus Hällgren, Umeå universitet
Hur kan vi skilja på lärdomar från tidigare kriser som verkligen hjälper oss i nästa, från de insikter som är bundna till en unik tid och situation? Vi har en tendens att tolka nya kriser genom gamla erfarenheter, trots att förutsättningarna förändras. Genom att förstå denna skillnad kan organisationer och beslutsfattare utveckla mer hållbara och flexibla strategier för att möta framtidens utmaningar.
Talare: Fredrik NG Andersson, Lunds universitet
Att vara lyhörd och snabb på bollen
Talare: Jakob Löndahl, Lunds universitet
Talare: Katrin Skagert, RISE
Relationerna i första linjens vård och omsorg
Hur kan vi redan idag förbättra personalförsörjningen, stötta pressade chefer, anpassa informationsflöden och stärka krisberedskapen – för att förbättra arbetsmiljön och öka tilliten i kommunal hemtjänst- och hemsjukvård?
Christofer Rydenfält, lektor och docent vid Lunds universitet delar med sig av sina resultat och konkreta insikter om samverkan, etisk stress, logistik och informationsflöde – med fokus på att skapa en tryggare och mer hållbar arbetsmiljö för kommunal hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal.
Talare: Christofer Rydenfält, Lunds universitet
Talare: Hanna Fernemark, Linköpings universitet
Trycket på en samhällsbärande arbetsplats
Talare: Ann Rudman, Karolinska institutet, Högskolan Dalarna
Under pandemin blev förändrade arbetstider och semester med kort varsel, enstaka lediga dagar och ökat helgarbete vardag för många inom vården. Med det kom konsekvenser som extrem trötthet, sämre sömn och i förlängningen även ökad risk för sjukskrivningar.
Anna Dahlgren, docent i psykologi vid Karolinska institutet, presenterar sin forskargrupps forskning om utmaningar kring schema- och bemanningslösningar vid kris och diskuterar utifrån det hur man att skapa beredskap för framtida extrema situationer – som exempelvis samtidiga utbrott av vinterkräksjuka och influensa.
Talare: Anna Dahlgren, Karolinska institutet
Branscher och arbetsplatser som drabbas hårt av osäkerhet
Talare: Sandra Blomqvist, Stockholms universitet
Pandemin påverkade en hel bransch – från arbets- och anställningsvillkor, förändrade yrkesroller, arbetsuppgifter till uppsägningar och korttidsarbete. Men vad blev konsekvenserna för individerna och arbetsmiljön?
Alexis Rydell, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna och verksam vid Region Dalarna, presenterar sin forskning om omställningen och de förändrade villkoren inom hotell- och restaurangbranschen. Resultaten visar att det finns ett stort behov av handlingsberedskap inför framtida kriser – bland annat när det gäller arbetsmiljöfrågor. Ta del av konkreta insikter om hur organisationer kan förbereda sig redan nu för att bättre hantera nästa utmaning.
Talare: Alexis Rydell, Högskolan Dalarna och Region Dalarna
Krisledning – strategi och praktik i det dagliga
Talare: Carl-Oscar Jonson, Linköpings universitet
Talare: Josef Pallas, Uppsala universitet
Digitalisering, självledarskap och kollegialitet
Talare: Andrea Eriksson, KTH
Talare: Svjetlana Pantic Dragisic, Handelshögskolan i Stockholm
Vad händer i en kommunal organisation där alla är vana att arbeta på kontoret men plötsligt måste jobba hemifrån? Hur påverkar individuella strategier välmående och prestation? Och vad händer med individen kontra gruppen i fråga om prestation i arbetet?
Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, presenterar sina insikter från sin forskning om hur anställda hanterade övergången till hemarbete. Om hur deras vanor ändrades och hur gränsdragningen såg ut mellan privat sfär och jobbsfär och vilka rutiner skapades. Finns det något rätt eller fel att beakta för arbetsplatser inför nästa kris?
Talare: Kristina Palm, Karlstads universitet
Talare: Mattias Elg, Linköpings universitet
Susanna Stymne Airey, Afa Försäkring
Cecilia Beskow, Forte
Fredrik NG Andersson, Lunds universitet
Anders Tegnell, tidigare statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten
Beteenden vid kris – individen versus flocken
Vad styr våra beteenden i krissituationer – kalla fakta, känslor, eller vad andra gör? Vi kanske vill tro att folk fattar beslut baserat på data och sunt förnuft, men forskning har visat att kognitiva tankfällor och socialt tryck ibland får sista ordet.
Nurit Nobel, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, visar hur insikter från beteendevetenskap kan användas för att förstå hur människor fattar beslut i situationer med hög risk och osäkerhet. Ta del av exempel och konkreta verktyg för att skapa mer effektiva beslutsprocesser i din organisation.
Talare: Nurit Nobel, Handelshögskolan i Stockholm
Vad är framgångsrik krisledning när fakta kan vara svår att tyda och människor är rädda och söker svar? Hur behåller man fokus på fakta och evidens, och kommunicerar och paketerar budskap i brinnande kris?
Anders Tegnell, Sveriges statsepidemiolog under pandemin, blev ett ansikte för landets unika strategi världen över. Under dagen delar Anders med sig av sina erfarenheter från pandemin om att stå fast vid sin övertygelse baserad på fakta och att stå emot ett globalt flockbeteende.
Talare: Anders Tegnell, tidigare statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten
Råd och rekommendationer, personlig frihet under ansvar – vad var det som gjorde att svenskarna hade så stor följsamhet under pandemin? Och hur fick råd och rekommendationer så stort genomslag – utan tvång?
Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten under pandemin, delar med sig av sina erfarenheter, sitt ledarskap samt vilken strategi och vilka beslut som låg bakom svenskarnas följsamhet.
Talare: Johan Carlson, tidigare generaldirektör för Folkhälsomyndigheten