29 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

2022-06-22 10:00

Ett introduktionsprogram för sjuksköterskor, byggchefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö och samband mellan stillasittande arbete, blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion. Det är ämnena för tre av de tio forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 28 757 000 kronor av Afa Försäkring i 2022 års andra anslagsomgång.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till tio nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.


Hållbar professionsutveckling – med digitaliserat introduktionsprogram för sjuksköterskor
Nyexaminerade sjuksköterskor upplever ofta stress och osäkerhet på sin första arbetsplats till följd av hög arbetsbelastning och en känsla av ensamhet i sin nya roll. Studier visar att var femte ny sjuksköterska överväger att lämna yrket. Ett forskningsprojekt visade nyligen att många introduktionsinsatser görs i olika yrken med goda resultat. Utformning och genomförande av ett digitalt utvecklingsprogram för sjuksköterskor baserat på det tidigare projektets resultat kan bidra till att stärka nyexaminerades utveckling av rollklarhet, handlingskraft och social integration och därmed minska upplevelsen av stress.

Margareta Asp, vid Mälardalens universitet, tilldelas 4 004 000 kronor för att utveckla, genomföra och utvärdera ett digitalt professionsutvecklingsprogram för nyexaminerade sjuksköterskor. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Region Västmanland.

Projektet pågår till och med augusti 2025 och förväntas visa om utvecklingsprogrammet har effekt på hur nya sjuksköterskor utvecklar rollklarhet, handlingskraft och social integration. Ett lyckat utfall kan bidra till att minska upplevelsen av stress för sjuksköterskor som är nya i arbetet och leda till bättre arbetstillfredsställelse.

Margareta Asp, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet, 073–960 73 63, margareta.asp@mdh.se.


Chefen som anställd – en studie av de produktionsnära byggchefernas organisatoriska och sociala arbetsmiljö
Som chef på en byggarbetsplats ansvarar den produktionsnära byggchefen både för en komplex byggnadsprocess med många entreprenörer och för byggarbetarnas säkerhet och hälsa. Trots att arbetet är ensamt och innebär en hög risk för stress saknas kunskap om chefens egen arbetsmiljö. Ett verktyg avsett att analysera och underlätta byggchefers dagliga arbete kan bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö för denna yrkesgrupp.

Jan Johansson, vid Luleå tekniska universitet, tilldelas 2 932 000 kronor för att undersöka produktionsnära byggchefers arbetsmiljö och utveckla ett verktyg som ska stötta dem i deras arbete och bidra till en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med juli 2025 och förväntas generera ett verktyg som ska bidra till att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för produktionsnära byggchefer. Projektets väntas också resultera i rekommendationer för hur man kan få med den psykosociala arbetsmiljön i planeringen av enskilda byggprojekt.

Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 070–559 30 39, jan.johansson@ltu.se.


Arbetslivets stillasittande och dess betydelse för blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion
Yrken där man arbetar sittande har blivit allt vanligare och idag saknas längre studier av hur det påverkar hälsan. Tidigare forskning visar på sannolika samband mellan stillasittande och kognitiv dysfunktion, som minnesbesvär, men studierna är få. Störd blodsockeromsättning har en tydlig koppling till nedsatt kognitiv funktion och studier visar att rörelsepauser från sittande har en positiv effekt på blodsockret. En långtidsstudie av stillasittande i arbetet kan bidra med ökad kunskap om dess samband med kognitiv förmåga och blodsockeromsättning och bidra till förebyggande hälsofrämjande insatser.

Patrik Wennberg, vid Umeå universitet, tilldelas 3 501 000 kronor för att undersöka sambanden mellan stillasittande arbete, regelbundna rörelsepauser, blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion. Data hämtas från Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study (SCAPIS), en nationell studie av hjärt-kärlsjukdom och KOL, och från den populationsbaserade hälsostatistiken i Västerbotten Intervention Programme, VIP.

Programmet pågår till och med juni 2025 och förväntas generera ökad kunskap om de långsiktiga sambanden mellan stillasittande arbete, blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion. Resultaten väntas visa vid vilka nivåer av stillasittande hälsorisker uppstår och förväntas kunna ligga till grund för rekommendationer och förebyggande insatser.

Patrik Wennberg, docent i allmänmedicin, Umeå universitet, 073–832 88 19, patrik.wennberg@umu.se.


OPTIMIST-projektet: Primär prevention av icke-smittsamma sjukdomar – precisionshälsa
Icke smittsamma sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och sjukdomar i nervsystem och lungor är ett växande folkhälsoproblem. Förutom tobak, alkohol och ohälsosam kost visar forskning att fysisk inaktivitet ökar risken för den här typen av sjukdomar. Majoriteten av studier inom området baseras på självrapporterade data och ofta utelämnas genetiska och psykosociala faktorer. En studie baserad på objektiva mätmetoder av hur fysisk aktivitet, stillasittande och sömn påverkar risken att utveckla icke smittsamma sjukdomar kan möjliggöra individanpassade åtgärder och bidra till bättre folkhälsa.

Philip von Rosen, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 035 000 kronor för att undersöka hur fysisk aktivitet, stillasittande och sömn påverkar risken att utveckla icke smittsamma sjukdomar. Data hämtas från ett svenskt register över hjärt-, kärl- och lungsjukdom och från ett engelskt och ett amerikanskt folkhälsoregister som innefattar uppmätt data på fysisk aktivitet och sömn.

Projektet pågår till och med december 2025 och resultaten förväntas leda till individanpassade åtgärder för att förebygga icke smittsamma sjukdomar. Resultaten väntas också kunna ligga till grund för riktlinjer för fysisk aktivitet, stillasittande beteende och sömn kopplat till hälsa och förebyggande av sjukdom.

Philip von Rosen, docent i medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, 073–755 85 17, philip.von.rosen@ki.se.


Validering av Swespine Dialogstöd – en multicenterstudie
Varje år opereras tusentals personer för förträngning av nerver i ländryggen eller i halsryggen. Swespines Dialogstöd är ett digitalt verktyg som beräknar resultat för ryggkirurgi. Kunskap saknas om huruvida regelbunden användning av dialogverktyget i vården kan ge fler nöjda patienter och bättre operationsutfall. En studie av verktygets användbarhet i vardagen kan bidra till mer välgrundade beslut om operation, vilket kan leda till bättre operationsresultat, kortare sjukskrivningar och minskat onödigt lidande.

Catharina Parai, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 500 000 kronor för att undersöka hur regelbunden användning av Swespines Dialogstöd i vården påverkar patientnöjdhet och resultat vid ryggoperation. I projektet ingår också att studera livskvaliteten hos patienter som besöker ryggspecialist men inte genomgår kirurgisk behandling.

Projektet pågår till och med november 2024 och förväntas visa om användning av dialogverktyget kan ge en korrekt bild av vilket resultat en operation väntas ge och därigenom ligga till grund för ett mer välinformerat operationsbeslut. Detta kan i sin tur leda till bättre operationsresultat och bespara patienter som inte opereras de risker ett ingrepp medför samt bidra till bättre utnyttjande av resurser och kortare sjukfrånvaro.

Catharina Parai, medicine doktor vid Göteborgs universitet, 070–336 83 24, catharina.parai@vgregion.se.


Förbättrat underlag för att förebygga sjukdom hos skiftarbetare – en longitudinell studie
Skiftarbete är förknippat med en rad sjukdomar som diabetes, cancer och hjärtsjukdom. Det beror sannolikt på att oregelbundna arbetstider och nattarbete rubbar vår biologiska dygnsrytm, vilket påverkar sömn, matvanor och kroppstemperatur och kan leda till ohälsa. Kunskap saknas om sambanden mellan skiftarbete, levnadsvanor och sjukdom. En studie av hur arbete i skift påverkar kroppen över tid och utveckling av ett verktyg för screening av de hälsorisker det medför kan bidra till att förebygga ohälsa vid skiftarbete.

Karin Broberg, vid Karolinska Institutet, tilldelas 2 994 000 kronor för att undersöka hur skiftarbete påverkar fysiologiska funktioner i relation till utveckling av icke smittsamma sjukdomar. I projektet ska man utveckla ett screeningverktyg för att fånga upp tecken på ohälsa vid skiftarbete som kan användas av företagshälsovården.

Projektet pågår till och med september 2025 och förväntas ge ökad kunskap om biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdom vid skiftarbete. Utöver screeningverktyget väntas projektet resultera i rekommendationer för hur bättre schemaläggning och medicinska kontroller kan minska hälsoriskerna vid arbete i skift.

Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, 073–782 37 50, karin.broberg@ki.se.


Ny personburen mätmetod för undersökning, riskbedömning och utvärdering av stillasittande och helkroppsvibrationer vid arbete i vibrerande fordon
Förare av maskiner, bussar, lastbilar och truckar tillbringar en stor del av arbetsdagen stillasittande samtidigt som de utsätts för helkroppsvibrationer i fordonen. Vibrationerna gör att de riskerar att drabbas av ryggbesvär och det långvariga sittandet ökar risken för övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Det är idag ovanligt att arbetsgivare arbetar systematiskt för att förebygga risker kopplade till helkroppsvibrationer. Vidareutveckling av en mätmetod för fysisk aktivitet så att den även kan mäta vibrationer kan bidra till ökad riskbedömning och minska stillasittande och helkroppsvibrationer i arbetslivet.

Pasan Hettiarachchi, vid Uppsala universitet, tilldelas 930 000 kronor, för att vidareutveckla mätmetoden Acti-4 så att den utöver fysisk aktivitet och inaktivitet ska kunna mäta helkroppsvibrationer vid arbete i vibrerande fordon.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas resultera i en mätmetod som kan användas för bedömning av risker vid vibrationsexponering och för att utvärdera insatser som syftar till att minska stillasittande och helkroppsvibrationer.

Pasan Hettiarachchi, doktor i högspänningsteknik, Uppsala universitet, 076–072 95 77, pasan.hettiarachchi@medsci.uu.se.


Ny modell för att minska riskerna för ohälsa till följd av helkroppsvibrationer och långvarigt stillasittande vid transportarbete i skogsindustrin
Förare av timmerlastbilar tillbringar en stor del av arbetsdagen stillasittande och utsätts samtidigt för helkroppsvibrationer i fordonen. Vibrationerna gör att de riskerar att drabbas av smärta och värk i rygg och nacke och stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Arbetsgivaren är skyldig att bedöma dessa risker men idag saknas riktlinjer för hur man kan arbeta systematiskt med att minska dem. Utveckling av en modell för förebyggande arbete kan bidra till att minska riskerna vid stillasittande och helkroppsvibrationer i transportbranschen.

Jens Wahlström, vid Umeå universitet, tilldelas 1 992 000 kronor för att kartlägga stillasittande och helkroppsvibrationer vid körning av timmerlastbil och för att utveckla en modell som gör det möjligt att systematiskt bedöma riskerna vid detta arbete. Projektet genomförs i samverkan med ett projekt där man utvecklar en metod för att mäta förares exponering för just dessa risker och i samarbete med transportbranschen.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas resultera i en modell som med utgångspunkt i det systematiska arbetsmiljöarbetet gör det möjligt att förebygga och minska riskerna vid stillasittande och helkroppsvibrationer.

Jens Wahlström, docent i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, 070–191 68 44, jens.wahlstrom@umu.se.


Man får vad man frågar efter! Stöd för kravställning i digital arbetsmiljö i kommunal vård och omsorg
Digitaliseringen inom kommunal vård och omsorg kan stödja arbetet men medför samtidigt nya arbetsmiljöutmaningar, som dålig kognitiv ergonomi för vårdpersonalen som använder de digitala systemen. Ett skäl till att användbarhet och arbetsmiljö inte prioriteras när nya system inhandlas kan vara att det saknas verktyg för kravställning och utvärdering. Framtagande av riktlinjer för kravformulering och upphandling och stöd för utvärdering av nya systems användbarhet kan bidra till bättre digital arbetsmiljö i vården.

Johanna Persson, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 3 944 000 kronor för att undersöka offentliga upphandlingar av digitala system och systemens användbarhet för att därefter ta fram upphandlingsriktlinjer, kravformuleringar och verktyg för att bedöma digital arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med november 2025 och förväntas resultera i riktlinjer för upphandling, generella krav och utvärderingsverktyg för användning vid inköp av digitala system i kommunal vård och omsorg. Projektet väntas också kunna bidra till bättre digital arbetsmiljö för vårdpersonal.

Johanna Persson, doktor i arbetsmiljöteknik, Lunds tekniska högskola, 046 – 222 43 58, johanna.persson@design.lth.se.


Friska företag – en kvantitativ uppföljning av projektet hälsa och framtid
Sjukskrivningssiffrorna i Sverige är trots en minskning de senaste åren fortfarande höga och den psykiska ohälsan ökar. Ett tidigare forskningsprojekt visade att företag med låga sjuktal finns i många branscher. Fortfarande saknas kunskap om vilka organisatoriska faktorer som är hälsofrämjande. En uppföljande studie kan bidra med kunskap om vad som kännetecknar de företag som identifierades som friska i det tidigare projektet och ge en bild av hur de anställdas sjukfrånvaro förändrats över tid.

Fredrik Molin och Magnus Svartengren, vid Uppsala universitet, tilldelas 925 000 kronor för att genom en registerstudie undersöka vilka faktorer som utmärker friska företag inom privat sektor. I en jämförelse med det tidigare projektet hämtas data om bland annat förändringar i företagens organisation, antal sjukdagar och om köns- och åldersfördelning bland de anställda.

Projektet pågår till och med mars 2024 och förväntas ge ny och uppdaterad kunskap om organisatoriska faktorer som främjar hälsa och ny kunskap om hur organisatoriska strategier kan bidra till att undvika långtidssjukskrivningar. Resultaten väntas kunna ligga till grund för en kommande fördjupande studie av hur friska företag arbetar.

Fredrik Molin, doktor i företagsekonomi, Uppsala universitet, 070–301 71 55, fredrik.molin@ipf.se.

 

Kontakt:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

 

Om Afa Försäkrings forskningsstöd: Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner. Mer information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.