Drygt 28 miljoner kronor till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

2016-04-06 14:00

På uppdrag av arbetsmarknadens parter beviljar AFA Försäkring drygt 28 miljoner kronor i anslag till nio nya forskningsprojekt. Gemensamt för projekten som beviljats anslag är att de ska minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.  

AFA Försäkring avsätter varje år cirka 150 miljoner kronor till forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Satsningar görs bland annat genom fyra anslagsomgångar per år. Här följer de projekt som fått forskningsmedel vid den första anslagsomgången 2016. På afaforsakring.se/forskning finns ytterligare information om projekten.

Ny metod för återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Therese Stenlund vid Umeå universitet tilldelas 1,75 miljoner kronor för att utveckla en ny metod som ska underlätta återgången i arbete efter sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa. Genom att främja dialogen mellan anställd och arbetsgivare ska metoden kunna användas som ett stöd för båda parter vid utformningen av en åtgärdsplan.

Det har visats sig att personalen inom hälso- och sjukvården sällan diskuterar arbetsrelaterade problem och har få arbetsrelaterade inslag i behandlingen av patienter som lider av psykisk ohälsa. Förhoppningen är att metoden även kan bidra till att rehabkoordinatorer på ett enkelt sätt kan upprätta en dialog med arbetsgivare och patient.

Kontaktuppgifter: Therese Stenlund, Umeå universitet, therese.stenlund@umu.se, 073-207 22 07

Långtidseffekter av upprepad exponering för stressorer

Ann Rudman vid Karolinska Institutet beviljas 3,5 miljoner kronor för att undersöka hälsoeffekterna efter långtidsexponering för stressorer i arbetsmiljön samt vilka konsekvenser ohälsa tidigt i karriären får på senare karriärval och hälsa. Undersökningen utgår från en tidigare genomförd studie där exponering för en mängd olika riskfaktorer uppmätts årligen under 3-5 år, men nu ska de hälsomässiga konsekvenserna mätas 5-10 år efter tidigare mätningar.

En kompletterande intervjustudie genomförs för att belysa orsaker till olika karriärval med fokus på arbetslivsfaktorer och hälsa. Studien förväntas förtydliga hur olika typer av riskfaktorer inverkar på utvecklingen av stressreaktioner, som ohälsa, sjukskrivning, låg arbetstillfredsställelse och negativ personalomsättning.

Kontaktuppgifter: Ann Rudman, Karolinska Institutet, ann.rudman@ki.se, 073-934 34 78

Forskning kring psykologers och socialsekreterares hälsa och välbefinnande

Sjukskrivningar längre än 14 dagar orsakade av stress är vanligare bland psykologer och socialsekreterare än i befolkningen i genomsnitt. På grund av ökad risk för framtida ohälsa är det extra allvarligt om sjukskrivningarna inträffar tidigt i karriären.

Ingrid Schéle vid Umeå universitet beviljas 3 miljoner kronor för att undersöka hur individfaktorer och psykosocial arbetsmiljö påverkar psykologers och socialsekreterares hälsa och välbefinnande över tid. Fokus ligger på övergången mellan studentliv och arbetsliv.

Kontaktuppgifter: Ingrid Schéle, Umeå universitet, ingrid.schele@psy.umu.se

Lärandets betydelse för att kunna hantera föränderliga krav inom hälso- och sjukvården

Det lyfts ofta fram att ständigt förbättringsarbete behövs inom hälso- och sjukvården för att kunna hantera föränderliga krav på innovativa sätt. Många vårdarbetsplatser vill ha stöd i att tillämpa mer hållbara och praktiknära sätt att bedriva ett utvecklingsarbete som integrerar hälso- och arbetsmiljöfrågor.

Andrea Eriksson vid KTH får 3, 3 miljoner kronor för att skapa en fördjupad förståelse för vilken betydelse lärande har på olika organisationsnivåer under pågående verksamhetsutveckling för främjandet av medarbetares välmående och engagemang.

Kontaktuppgifter: Andrea Eriksson, KTH, andrea.eriksson@sth.kth.se, 073-460 24 94

Praktikens inverkan på den psykosociala arbetsmiljön inom socialtjänsten

Evidensbaserad praktik (EBP) innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Införandet av EBP inom socialtjänsten kan ses som ett lovvärt försök att förbättra kvaliteten i arbetet, men reformen kan få arbetsmiljökonsekvenser.  

Renita Thedvall vid Stockholms universitet beviljas 3,2 miljoner kronor i anslag för kartläggning av hur de organisatoriska och kontextuella konsekvenserna av EBP påverkar arbetsmiljön inom socialtjänsten. Mer specifikt studerar projektet likheten mellan EBP och andra organisatoriska värderingar, och om EBP bidrar till eller motverkar upplevelsen av kontroll över arbetssituationen.

Kontaktuppgifter: Renita Thedvall, Stockholms universitet, renita.thedvall@score.su.se, 070 283 54 62

Ny metod för att minska felaktig användning av antibiotika

Antibiotikabehandling revolutionerade sjukvården, men på grund av den stora användningen av antibiotikan så har bakterierna blivit alltmer motståndskraftiga. Projektet syftar till att utveckla olika nya angreppssätt för att snabbt diagnosticera och behandla antibiotikaresistenta infektioner.

Dan Andersson vid Uppsala universitet får 4,9 miljoner kronor för att utveckla ett nytt snabbtest. Genom testet ska både bakterieart och resistensprofil kunna bestämmas på bara några timmar. Förhoppningen är att testet ska förlänga livslängden på existerande antibiotika och dessutom reducerar felaktig användning.

Projektledare: Dan Andersson, Uppsala universitet, dan.andersson@imbim.uu.se, 070 167 90 77

Ny metod för att bota för leukemi och lymfom

Angelica Loskog vid Uppsala universitet tilldelas ett anslag på 4,6 miljoner kronor för att startat den första akademiska studien i Europa där en ny typ av cellterapi används för cancertyperna leukemi och lymfom. Metoden innebär att patientens egna celler förstärks med genteknik för att bättre känna igen och döda cancerceller.

Forskarna kommer även att kombinera cellsterapi med underhållande cancerterapi, för att hjälpa cellerna att överleva genom att antingen öka deras resistens mot immunhämning eller genom att dämpa immunhämmande celler och signalsubstanser.

Kontaktuppgifter: Angelica Loskog, Uppsala universitet, angelica.loskog@igp.uu.se, 073 537 71 61

Hälsoeffekter vid professionellt arbete med 3D-skrivare

Tredimensionell (3D) utskrift är en tillverkningsmetod som möjliggör skapandet av komplexa strukturer från digitala modeller. Helen Karlsson vid Region Östergötland/ Linköpings universitet får 930 000 kr i anslag för att undersöka möjliga hälsoeffekter vid tillverkning av strukturer i metall. Forskarna ska kartlägga och implementera en mätrutin, där exponering för olika metallpulver samt exponering vid användandet av olika typer av 3D tekniker ska utvärderas.

Kontaktuppgifter: Helen Karlsson, Region Östergötland, helen.m.karlsson@liu.se, 073 644 23 38

Metoder för arbetsmiljöarbete med fokus på samordning

En omstrukturering har skett inom svenskt arbetsliv. Företag vill fokusera på sin kärnverksamhet och köpa in andra tjänster vid behov. Med den öppna arbetsmarknaden inom EU har dessutom inslaget av entreprenörer från andra länder ökat.

Ann-Beth Antonsson vid IVL får 2,9 miljoner kronor för att effektivisera arbetsmiljöarbetet när entreprenörer arbetar med drift och underhåll inom tillverkningsindustri och gruvor, så att arbetsskador kan förebyggas på ett effektivt sätt.

Kontaktuppgifter: Ann-Beth Antonsson, IVL, ann-beth.antonsson@ivl.se, 08 59 85 63 47

Mer information:
Susanna Stymne Airey, avdelningschef FoU, AFA Försäkring, 08-696 41 60, Susanna.StymneAirey@afaforsakring.se
Camilla Arvenberg, pressinformatör, AFA Försäkring, 0708-14 98 30, camilla.arvenberg@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning