
Foto: Redd Francisco
Så lyckas du med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Det verkar lättare att åtgärda den fysiska arbetsmiljön än den organisatoriska och sociala. Här är de största och vanligaste hindren.
Det finns en lång och stolt tradition av att göra svenska arbetsplatser tryggare och säkrare. Den svenska partsmodellen har spelat en viktig roll i detta. På vissa sätt kan den fysiska arbetsmiljön vara lättare att hantera. Den är konkret och möjlig att sätta gränsvärden på. Svårare är det med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Snart tio år efter att Arbetsmiljöverkets föreskrifter kring OSA infördes är det fortfarande svårt för många organisationer att skapa ett arbetsklimat som är hälsosamt både genom att arbetet organiseras och styrs på ett bra sätt och genom att det sociala samspelet och samarbetet fungerar bra.
Varje organisation behöver sätta sina utmaningar i sitt sammanhang. Det framhöll Magnus Åkerström, forskningsledare arbetsmiljö vid Institutet för Stressmedicin, vid ett seminarium på Afa Försäkring om hinder för ett lyckat OSA-arbete.
Det är sedan länge känt att brister på de här områdena kan leda till psykisk ohälsa och sjukskrivning. Och det finns beräkningar från Arbetsmiljöverket som pekar på att upp till 800 personer dör i förtid i Sverige varje år på grund av ohälsosam arbetsbelastning och kränkande behandling.
Vilka är då de största hindren för organisationer att lyckas med sitt OSA-arbete? Magnus Åkerström har tillsammans med forskaren Anna-Carin Fagerlind Ståhl tagit fram en rapport i ämnet. De har hittat tio hinder som är gemensamma för många verksamheter inom offentlig sektor och förmodligen även för många andra.
Här finns hindren i organisationen
Hindren finns på tre olika nivåer i organisationerna. De finns i högsta ledningen bland chefer och politiker som styr och fördelar resurser, ute på arbetsplatserna bland första linjens chefer som ska genomföra åtgärderna och i själva genomförandefasen, enligt Magnus Åkerström och Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Det finns några övergripande drag i hindren. Ett är bristande förståelse för att OSA ska gynna både hälsa och ekonomi/produktivitet och att det behövs andra arbetssätt än när man jobbar med fysisk arbetsmiljö. Ett annat är bristen på tid och gemensamma forum där hela organisationen kan arbeta med frågorna. En tendens är att man vill vänta till ett bättre läge i stället för att börja agera. Ett tredje är att prioritera frågan i hela organisationen så att den inte landar hos ensamma chefer som ändå inte har befogenheter att genomföra verksamma åtgärder.
Många av hindren kan bara hanteras av högsta ledningen. Det gäller både riktlinjer och regelverk, att ge första linjens chefer rätt förutsättningar och att se till att samtliga nivåer i organisationen är involverade i arbetet, enligt Magnus Åkerström.
Text: Per Cornell