Foto: Shutterstock
Så kan du förebygga ljudtrötthet i förskolan
För många är ljudmiljön på jobbet en riktig utmaning. I värsta fall kan den påverka arbetsförmågan och leda till sjukskrivning. Förskollärare är hårt drabbade.
En arbetsvardag med stökig ljudmiljö är inte bara ansträngande. Det kan också leda till en känslighet som påverkar ens prestation på jobbet och leda till sjukskrivning. Det har audionomen Sofie Fredriksson visat i sin forskning på Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
Hon har undersökt hur ljudkänslighet och ljudtrötthet uppstår och påverkar arbetsförmågan. Ljudkänslighet kan uppstå genom bullerexponering och ha koppling till utmattningssyndrom. Det innebär att vardagliga ljud upplevs starkare och är mer obehagliga, till och med smärtsamma.
Ljudtrötthet orsakas också av arbetsmiljön och skapar ett stort behov av ljudvila. Ljudtrötthet kan också skapa irritation och koncentrationssvårigheter.
– Risken för ljudkänslighet och ljudtrötthet är mer än fördubblad hos kvinnliga förskollärare jämfört med kvinnor i övriga yrken, säger Sofie Fredriksson.
Forskningen visar också att risken för nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning var signifikant högre inom skola/förskola för dem som har ljudkänslighet, ljudtrötthet eller båda hörselbesvären.
Fem sätt att förbättra ljudmiljön
• Vara utomhus.
• Dela upp barngruppen i mindre grupper.
• Planera och begränsa barnens aktiviteter.
• Försöka sätta in ljuddämpande material inomhus.
• Själv mäta ljudnivån och medvetandegöra barnen
Det finns flera saker som gör situationen svårare för förskollärare jämfört med andra yrkesgrupper med dålig ljudmiljö. För en pedagog i förskolan, eller i skolan för den delen, krävs ett aktivt lyssnande hela arbetsdagen. Kommunikation och lärande är en stor del av arbetet, vilket är krävande.
– Därför är det inte så självklart för en förskollärare att ta på sig hörselskydd. Det kan vara problematiskt gentemot barn och föräldrar.
Hur påverkas förskollärarna i arbetsvardagen av de här sakerna?
– De befinner sig hela tiden i den dåliga ljudmiljön och det leder till mental trötthet. Det blir också utmanande att ta mer ”vuxna” samtal i den miljön. Till exempel om rektorn kommer och vill stämma av något eller överlämning till föräldrar på eftermiddagen. Det är tuffare för dem på eftermiddagen och ju längre veckan går.
Finns det några bra metoder för rehab eller att skydda sig?
– Många vill göra hörseltest men den här typen av symtom går inte att mäta med ett test eftersom det mer är en upplevelse. En typ av behandling som kan användas är KBT, som går ut på att träna och vänja sig snarare än att ta bort ljudet med hörselskydd. Det kan också vara hjälpsamt att få svar på vad som är skadligt och inte skadligt.
Text: Per Cornell
Ljudkänslighet och ljudtrötthet – här är konsekvenserna
Arbetet försvåras. Det kan handla om att man inte klarar av arbetets krav eller att man inte lever upp till de förväntningar man har på sig själv.
Akuta reaktioner. Till exempel stressreaktion eller andra starka emotionella reaktioner.
Behov av vila. Det byggs upp ett behov av återhämtning, men det är svårt att få den under arbetstid. Det finns risk att vara på minus efter arbetet.
Oro kring hörseln. Många känner oro över att få en hörselskada och vill få hörseln undersökt. Det finns också oro kring barnens hörsel.
Ansvar landar på en själv. Ljudmiljön leder till att personer anpassar arbetssätt, undviker ljud och börjar använda hörselskydd.