Ovanliga diagnoser vid långvarig sjukfrånvaro

Sammanfattning av rapport

Nedan kan du se en kort film som lyfter fram de viktigaste fynden i rapporten.

Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras på annan plats

I allmänhet innefattar detta kapitel mindre väl definierade tillstånd och symtom vilka med ungefär lika stor sannolikhet pekar mot två eller flera sjukdomar eller två eller flera organsystem och där ännu tillräckligt underlag saknas för en slutlig diagnos.

Diagram 2 nedan visar de tio vanligaste diagnoserna inom detta diagnoskapitel. Vanligast är Smärta och värk som ej klassificeras på annan plats följt av Sjukdomskänsla och trötthet.

Diagram 2 - Fördelning av diagnoser inom kapitlet. Långa sjukfall med start 2019–2023. Kommuner och regioner och privatanställda arbetare, kvinnor och män.

Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården

Detta diagnoskapitel innehåller i första hand omständigheter som inte kan klassificeras under övriga diagnoskapitel. Det kan exempelvis handla om att en person har kontakt med hälso- och sjukvården för att få begränsad vård för ett aktuellt tillstånd, för att donera organ eller vävnad, för att få en förebyggande åtgärd eller för att diskutera ett problem som i sig självt inte är en sjukdom eller skada.

Diagram 3 nedan visar de tio vanligaste diagnoserna inom detta diagnoskapitel. Vanligast är Problem som har samband med svårigheter att kontrollera livssituationen följt av diagnoser kopplade till transplantation.

Diagram 3 - Fördelning av diagnoser inom kapitlet. Långa sjukfall med start 2019–2023. Kommuner och regioner och privatanställda arbetare, kvinnor och män.

Risk för långvarig sjukfrånvaro

Risken för långvarig sjukfrånvaro definieras som antal nya långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Både risken för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras på annan plats och inom Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården hade fram till 2019 en liknande utveckling som risken för samtliga diagnoser, vilket illustreras i diagram 4 nedan.

Efter 2019 ökade risken påtagligt för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras på annan plats, framför allt beroende på fler sjukfall med diagnoserna Sjukdomskänsla och trötthet och Smärta och värk som ej klassificeras på annan plats.

Diagram 4 - Risk för långvarig sjukfrånvaro 2007–2023. Kvinnor och män, Kommuner och regioner och privatanställda arbetare.

Risken för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom kapitlet Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras på annan plats ökar med stigande ålder och kvinnor har högre risk än män, vilket diagram 5 visar. Detta gäller även för långvarig sjukfrånvaro generellt. I åldersgruppen 56–64 år innefattar statistiken för år 2023 även personer i åldern 65 år, på grund av ändrade försäkrings­villkor.

Diagram 5 - Risk för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom kapitlet uppdelat på kön och ålder. Genomsnitt för 2019–2023. Kommuner och regioner och privatanställda arbetare.

Även risken för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom kapitlet Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården ökar med åldern, men skillnaden mellan könen är mindre och i den äldsta åldersgruppen har män högre risk än kvinnor.

Diagram 6 - Risk för långvarig sjukfrånvaro med diagnos inom kapitlet, uppdelat på kön och ålder. Genomsnitt för 2019–2023. Kommuner och regioner och privatanställda arbetare.