Psykisk ohälsa tidigt i livet kan senare påverka arbetsförmågan
Psykisk ohälsa och andra svårigheter tidigt i livet kan ha betydelse för arbetsförmågan långt senare, men sambanden är komplexa och riskfaktorer under ungdomsåren behöver inte leda till problem i arbetslivet. Det visar forskning vid Örebro universitet som undersöker sambanden mellan psykisk hälsa och arbetsförmåga ur ett livsloppsperspektiv. Projektet uppmärksammas inför Världsdagen för psykisk ohälsa som infaller den 10 oktober.
Inför Världsdagen för psykisk ohälsa den 10 oktober uppmärksammas Nadya Golovchanovas forskningsprojekt vid Örebro universitet: Mental hälsa och sjukskrivning ur ett livsloppsperspektiv – en kartläggning av sambanden från barndom till pensionsåldern.
– Vi försöker förstå hur psykisk ohälsa utvecklas över tid och hänger ihop med arbetsförmåga, säger Nadya Golovchanova, forskare vid Örebro universitet.
I forskningsprojektet ”Mental hälsa och sjukskrivning ur ett livsloppsperspektiv – en kartläggning av sambanden från barndom till pensionsåldern” undersöker forskarna hur risk- och skyddsfaktorer hos ungdomar ser ut, och vilken roll de kan spela för sjukskrivning och sjukpension senare i livet när personerna blir vuxna.
– Vi kan se att olika mönster av riskfaktorer kan ligga bakom sjukpension och långvarig eller återkommande sjukskrivning. Men det betyder inte att riskfaktorer under ungdomsåren automatiskt leder till arbetsoförmåga senare. Personer med sämre förutsättningar under ungdomsåren kan ändå ha ett gott arbetsliv, säger Nadya Golovchanova.
Forskare studerar människor från barndom till pensionsålder
I projektet analyseras data från en tidigare studie där man sedan 1960-talet följt fler än 1 000 personer från tio års ålder till dess att de blev 68 år. Analyserna från den tidigare studien kompletteras med nya livsloppsintervjuer med människor som lämnat arbetslivet och som under sitt yrkesliv haft psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga.
– Genom att följa människor under en så stor del av deras liv kan vi studera både risk- och skyddsfaktorer och försöka förstå hur olika förutsättningar kan hänga samman med arbetsförmåga senare i livet, säger Nadya Golovchanova.
Olika mönster av riskfaktorer påverkar arbetsförmågan
Resultaten hittills pekar på att vissa erfarenheter och hälsoproblem under ungdomsåren hänger samman med arbetsoförmåga senare i livet.
Ökande skolfrånvaro, självrapporterad smärta och stress och förekomsten av flera samtidiga riskfaktorer under ungdomsåren hänger samman med en ökad risk för sjukpension senare i livet. Däremot är dessa faktorer inte förknippade med fler perioder av sjukfrånvaro.
Problem med kompisrelationer under ungdomsåren visar ett annat mönster då dessa hänger samman med långvarig sjukfrånvaro och långvarig smärta i vuxen ålder.
– Det här pekar på att sjukpension och regelbunden eller långvarig sjukskrivning kan föregås av olika mönster av riskfaktorer. Det finns alltså inte bara en väg från psykisk ohälsa eller utsatthet tidigt i livet till nedsatt arbetsförmåga som vuxen, säger Nadya Golovchanova.
Forskarna betonar att riskfaktorer inte är avgörande för hur arbetslivet kommer att bli. Sämre förutsättningar under ungdomsåren behöver inte innebära nedsatt arbetsförmåga senare i livet.
Goda förutsättningar minskar risk för ohälsa och påverkan på arbetslivet
Forskarna har också tittat på faktorer som kan skydda mot psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga.
De har sett att socioekonomiskt fördelaktiga förhållanden under uppväxten hänger samman med lägre risk för psykisk ohälsa, sjukskrivning och sjukpension i vuxenlivet.
– Denna koppling kan delvis förklaras av att personer vars föräldrar hade bättre socioekonomiska förutsättningar har längre utbildningar. Man kan beskriva det som en möjlig kedja av goda förutsättningar, där socioekonomisk status, utbildning och hälsa samvarierar över tid, säger Nadya Golovchanova.
Socialt stöd viktigt för arbetsförmågan
Forskningsprojektet pågår fortfarande, men de preliminära resultaten från forskarnas livsloppsintervjuer ger en bild av vad som kan ha betydelse för människor som drabbats av psykisk ohälsa under arbetslivet.
– Intervjuerna pekar på att en förlust av arbetsförmåga kan utmana den sociala identiteten och att socialt stöd från olika håll är viktigt för återhämtning och återanpassning. Arbetsförmåga framstår i våra preliminära analyser som relationell till sin natur snarare än individuell, säger Nadya Golovchanova.
Kunskapen kan komma till nytta i arbetsrehabilitering
Forskningsresultaten visar att hälsoproblem och psykosociala problem som påverkar arbetsförmågan kan börja tidigt i livet. Detta kan vara viktig kunskap både i arbetsrehabilitering och i det förebyggande arbetet.
– I arbetsrehabilitering kan det vara värdefullt att uppmärksamma tidiga erfarenheter för att stärka motståndskraften och hjälpa personer att återfå sin arbetsförmåga, säger Nadya Golovchanova.
Resultaten pekar också på att förebyggande och hälsofrämjande arbete kan börja redan under ungdomsåren. Genom tidiga insatser kan det finnas möjlighet att påverka några av de faktorer som senare i livet kan ha betydelse för hälsa och arbetsförmåga.
Råd till arbetsgivare som vill förebygga lång sjukfrånvaro
Utifrån de preliminära forskningsresultaten lyfter forskarna särskilt fram två saker som är viktiga att bära med sig i arbetet för att förebygga längre sjukfrånvaro:
- Ha förståelse för ett livsloppsperspektiv. För vissa medarbetare kan psykisk ohälsa och förutsättningar som påverkar arbetsförmågan ha börjat redan under ungdomsåren.
- Stärk det sociala stödet. Stöd från flera håll, både på arbetsplatsen och utanför, kan vara viktigt för att bygga och stärka resiliens och arbetsförmåga.
Mer information
Forskningsprojektet ”Mental hälsa och sjukskrivning ur ett livsloppsperspektiv. En kartläggning av sambanden från barndom till pensionsåldern” leds av Katja Boersma, professor vid Örebro universitet. Nadya Golovchanova driver projektet tillsammans med flera forskarkollegor: 072-250 09 54, nadezhda.golovchanova@oru.se.
Projektet har finansierats av Afa Försäkring och Alecta och är ett av sju forskningsprojekt inom ramen för FoU-programmet ”Vägen till psykisk hälsa i arbetslivet”. Afa Försäkring och Alecta har tillsammans satsat 30 miljoner kronor på sju forskningsprojekt som ska studera sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa i privat sektor. Programmet pågår mellan 2024 och 2027. Mer information finns på Afa Försäkrings webbplats.
Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings webbplats.