Var tredje chef är destruktiv

Trygg på jobbet, mars 2022.

Resultat från studien ”När det brister: orsaker och förekomster av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” presenterades nyligen. Det är ett forsknings­projekt som leds av Susanne Tafvelin, Umeå universitet, och som har fått stöd av Afa För­säkring. Sedan 2019 ingår även doktoranden Mats Reinhold i projektet, som består av flera olika delar. Bland annat har man undersökt hur utbrett destruktivt ledarskap är i Sverige, orsakerna till att det uppstår och vad det leder till.

Vanligare än man trott

Ledarskapsforskningen har länge dominerats av studier kring det goda ledarskapet och hur det kan uppnås. En norsk studie kring destruktivt ledarskap från 2010 vände på perspektiven. Resultaten visade att destruktiva beteenden bland chefer inte alls var en så marginell företeelse som man tidigare trott. Den norska studien pekade på att hela 35 procent av cheferna uppfattades som destruktiva av sina medarbetare och att detta skadar både individer och organisationer.

– Från att den mesta forskningen på området fokuserat på hur man blir en bra ledare ökade intresset för att undersöka de negativa aspekterna och vad de kan leda till. Man vet också sedan tidigare att negativa beteenden har starkare påverkan på människor än vad positiva beteenden har, säger Mats Reinhold.

Forskarteamet har fått fram sin data genom enkäter som skickats ut i sam­arbete med SCB. Enkätfrågorna och svaren ligger sedan till grund för att fånga upp de destruktiva beteendena.

– Det ska vara ett återkommande beteende över tid och destruktivt ledarskap kan delas in i aktiva och passiva beteenden. Tidigare har man valt att fokusera mer på de aktiva delarna av destruktivt ledarskap, men forskningen visar att passiva destruktiva beteenden är vanligare och minst lika skadliga för individer och organisationer.

Fem olika typer av beteenden

Ett destruktivt ledarskap kan delas in i fem olika typer av beteenden:

• arrogant/ orättvis,

• hotfull/bestraffande,

• egoistisk/ falsk,

• undvikande/feg

• eller osäker/otydlig.

De tre första är aktiva och de två sista är passiva. Resultaten i den nya svenska studien visar att 36 procent av cheferna har ett destruktivt beteende.

Mats Reinhold tittar närmare på hur destruktiva chefer påverkar sina medarbetare. Arbetet är inte avslutat än utan pågår, men visar ändå på att det finns en koppling till försämrad prestation, risk för utbrändhet och benägenhet att säga upp sig.

Det vi kan se är att medarbetare verkar påverkas mer om chefen har samma kön som de själva.

Mats Reinhold har ett genusperspektiv i sin forskning och har undersökt om det finns könsskillnader kopplade till destruktivt ledarskap. Till exempel om män eller kvinnor i sin roll som chef uppfattas olika av sina medarbetare när de ägnar sig åt destruktiva beteenden.

– Det finns inget som tyder på det i våra resultat. Men det vi kan se är att medarbetare verkar påverkas mer om chefen har samma kön som de själva. En hypotes är att det kan ha med identifikation att göra. Det här kräver fördjupningar innan vi kan svara på det.

I studien har man också tittat på orsakerna till destruktivt ledarskap. Personlighet har betydelse, men det finns inget belägg för att det skulle vara vanligare med personlighetsstörningar i gruppen chefer jämfört med andra. Hur förutsättningarna ser ut för cheferna att göra ett bra jobb påverkar också. Är uppdraget otydligt kan det skapa större osäkerhet eller passivitet hos chefen, till exempel.

– Däremot verkar inte konflikter i arbetsgruppen påverka chefer i destruktiv riktning. Men vi kommer att titta mer på om andra aspekter av hur medarbetare skulle kunna påverka, till exempel om prestation och motivation kan ha påverkan.

Text: Per Cornell
Foto: Privat

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2022. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.