Foto: Shutterstock

Så påverkar politikerna vår arbetsmiljö

Tidning - Trygg på jobbet

I kommuner är det politiker som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Hur de ser på sitt uppdrag och på de anställdas arbetsmiljö och hälsa ska ett forskningsprojekt försöka ge svar på.

Trygg på jobbet, juni 2023.

Kommunpolitiker och ledamöter i kommunala bolagsstyrelser har ett stort inflytande över medarbetarnas arbetsförhållanden och arbetsmiljö genom de beslut som de fattar, till exempel om organiseringen av arbetet.

– När det gäller arbetsrelaterad ohälsa finns det forskning sedan tidigare som pekar på att flera av de faktorer som bidrar till ohälsa till stor del är inbyggda i hur arbetet är organiserat. Det betyder att de faktorerna är svårare att påverka av medarbetarna själva och första linjens chefer, utan hamnar högre upp i verksamheten, säger Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens universitet som leder forskningsprojektet.

Det kan vara svårt att få en överblick

Hon menar att det kan vara svårt för politiker och styrelser att få en överblick över vilka konsekvenser deras beslut kan få för medarbetarna i de kommunala verksamheterna. Det kan till exempel handla om budgetbeslut som leder till ökad arbetsbelastning, bristande ledarskap eller minskad trivsel.

– När man fattar den typen av beslut så gör man det inte alltid utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det är en del av det vi vill försöka förstå. Hur tänker man som politiker kring arbete och hälsa? Hur ser man på den egna rollen?

Forskarna ska i projektet intervjua ett 50-tal personer i kommunstyrelser, kommunala företag och nämnder i både stora städer och glesbygd.

– Vi vill också förstå hur man som politiker försöker hantera de olika roller man har. De är folkvalda, de jobbar åt medborgarna och har ett ansvar gentemot dem. De representerar också ett politiskt parti på vars uppdrag de arbetar. Och sedan är de dessutom ansvariga för arbetsmiljön i de verksamheter de driver. Det är många olika saker som man ska försöka få ihop.

Mer innehåll från Trygg på jobbet

Kognitiv ergonomi handlar om att skapa en arbetsmiljö som är snäll mot hjärnan.

Har du en hjärnvänlig arbetsmiljö?

Visste du att kognitiv ergonomi är minst lika viktig som den fysiska för att må bra och prestera på arbetet? Det handlar om hur vi tar in och tolkar information i samspel med vår omgivning och tekniken.

Trygg på jobbets artikelarkiv

I arkivet hittar du det urval av artiklar från tidningen Trygg på jobbet som vi publicerat som webbsidor. Samtliga artiklar hittar du i pdf-versionen av tidningen.

Lagkravet är den mest basala drivkraften

Ulrica von Thiele Schwarz har tillsammans med kollegor i ett tidigare forskningsprojekt finansierat av Afa Försäkring undersökt vilket inflytande bolagsstyrelser i den privata sektorn har på arbetsmiljön. Resultaten visade bland annat att det fanns olika drivkrafter för att engagera sig i arbetsmiljön, där den mest basala var att det är ett lagkrav.

– Sedan fanns det de som gjorde det för att de uppfattade det som viktigt för verksamheten, att det är kopplat till lönsamheten att vara en bra arbetsgivare, säger hon.

Forskningen visade också att arbetsmiljökompetens i ledningen kan ha betydelse för hur arbetsmiljö och hälsa prioriteras.

– Då förstår man mer av vilka typer av beslut som kan ha effekter på arbetsmiljön och kan väga in det i beslutsprocessen på ett annat sätt än om man saknar den kunskapen, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Vill undersöka kvinno- respektive mansdominerade verksamheter

Kommunerna skiljer sig åt från privata företag genom att de har en rad differentierade verksamheter som de ansvarar för, som skola, social omsorg, renhållning och vatten och avlopp.

– Jämfört med en del andra verksamheter är det också svårt att dimensionera. Man kan inte påverka inflödet av arbete särskilt mycket för det är lagstadgat vad kommunen ska erbjuda för någonting. Kommunerna sticker också ut med höga sjukskrivningstal, framför allt inom de kvinnodominerade verksamheterna. Budgetarna är ofta strama och det kan vara svårt att täcka upp bemanningen, till exempel inom äldreomsorgen.

– En av de saker som vi vill titta specifikt på är om det skiljer sig åt mellan de kommunala verksamheter som är kvinnodominerade och de som är mansdominerade, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Text: Krister Zeidler

Illustration: Shutterstock

Ring oss vardagar 8-17

Skicka post

Vårt kontor