Om ett datorsystem är utformat så att det passar våra hjärnor känns det lätt att använda, och precis tvärtom när det inte är hjärnanpassat.
I arkivet hittar du det urval av artiklar från tidningen Trygg på jobbet som vi publicerat som webbsidor. Samtliga artiklar hittar du i pdf-versionen av tidningen.
Visste du att kognitiv ergonomi är minst lika viktig som den fysiska för att må bra och prestera på arbetet? Det handlar om hur vi tar in och tolkar information i samspel med vår omgivning och tekniken.
Trygg på jobbet, juni 2022.
Ordet ergonomi för tankarna till skrivbordshöjd, kontorsstolens inställningar och hur ljuset faller på arbetsplatsen. Det förknippas ofta med axelvärk, huvudvärk och ryggont. Men egentligen innefattar begreppet så mycket mer, inte minst hur vår hjärna mår.
Cecilia Berlin är forskare och docent i produktionsergonomi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon har studerat kognitiv ergonomi och hur det påverkar oss, både vårt mående och vår prestation på arbetet.
– Kognitiv ergonomi handlar om att skapa en arbetsmiljö som är snäll mot hjärnan, samtidigt som den hjälper oss att prestera bättre och bli mer effektiva, tänka klarare, lära oss färdigheter och fatta bättre beslut.
Datorer är ett tydligt exempel: om ett datorsystem är utformat så att det passar våra hjärnor känns det lätt att använda, och precis tvärtom när det inte är hjärnanpassat. Då blir det krångligt och skapar stress.
– När vi anpassar tekniken till människans sätt att ta in och bearbeta sin omvärld blir vi mer effektiva och mår bättre. Det minskar risken att vi fastnar, tappar fokus, glömmer bort eller blandar ihop saker. Dessutom känner vi oss klarare i huvudet när vi går hem från jobbet, säger Cecilia Berlin.
På en arbetsplats med god kognitiv ergonomi råder det tydlighet, både i den fysiska miljön och i den digitala. Det finns förståelse för att alla medarbetare har olika förkunskaper och olika behov av hjälp. Och man slipper att ständigt bli avbruten av signaler som pockar på ens uppmärksamhet. Det är förstås inte helt enkelt att leva upp till i dag när vi ständigt blir störda – både i våra delade arbetsutrymmen och via notiser, mejl och sociala medier.
– Att ständigt få uppmärksamheten stulen på detta vis är en fälla som bränner mycket energi. Det gör att vi får svårt att koncentrera oss på en uppgift och blir tröttare i slutet av arbetsdagen, säger Cecilia Berlin och kommer med ett råd:
– Ett kraftfullt sätt att lösa det är att stänga av notiser och annat som stör under delar av dagen. Men gör det i samförstånd med dina kollegor så att alla är överens, då undviker ni konflikter på grund av bristande samsyn kring när man ska vara tillgänglig och inte.
En hjärnvänlig arbetsplats tillåter hjärnans processer att löpa så smidigt som möjligt utan att vare sig under eller överbelasta vår förmåga. Då får vi bättre uppmärksamhet och minskar risken att göra fel, tappa fokus eller glömma bort saker.
– Det handlar om att belasta hjärnan lagom mycket. Att både stimulera och utmana men också dosera belastningen tidsmässigt på ett bra sätt, till exempel genom att varva ovana uppgifter med vana, mer rutinmässiga, eller växla mellan högt och lugnt tempo, säger Cecilia Berlin och tillägger att en så konkret, fysisk sak som att tömma en diskmaskin är ett utmärkt sätt att vila hjärnan efter ett ansträngande, komplext tankearbete.
Multitasking är däremot något som Cecilia avråder från att idealisera.
– Att göra flera nya saker samtidigt är sällan lyckat och faktiskt inte något vår mänskliga hjärna klarar av speciellt bra. Det leder bara till sönderhackat fokus och ökad energiåtgång i onödan. Försök i stället att viga tid till en uppgift i taget och fokusera på den, hoppa inte fram och tillbaka.
Läs mer om arbetsmiljö och hälsa.
Text: Karin Cedronius
Foto: Carina Schultz, Shutterstock
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2022. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Plocka bort distraktionskällorna rent fysiskt. Sätt mobilen på ljudlöst och lägg den i ett annat rum så att den inte stör dig. Städa undan annat arbete som papper, text på whiteboard och liknande som inte har med uppgiften att göra.
Dosera din tillgänglighet. Ha avgränsade tider då du läser och svarar på mejl, telefon och sms. Freda din arbetstid i övrigt. Men gör klart för din omgivning hur du gör detta så det inte uppstår konflikter.
Ha god ordning, både på ditt fysiska skrivbord och i datorn. Om filerna är i rätt ordning och du har ett system för att namnge och placera saker är det lättare att gå ifrån och sen börja om lite senare.
Stäng ner det du inte jobbar med just nu. Ta bort flikarna med intressanta grejer som du googlat på. Gör bokmärken, spara eller leta i historiken när du väl behöver dem, men låt dem inte vara framme och störa ditt fokus när du jobbar med annat.
Undvik krångel. Det låter lättare än det är, men eftersom krångel stjäl mycket tid, energi och uppmärksamhet kan det vara bra att parkera en svår uppgift som du inte kommer framåt med ett tag och göra något annat. När hjärnan fått fokusera på annat en stund brukar problemet ofta lösa sig.
Att skriva ned något fysiskt är ett sätt att fokusera sin koncentration på ett helt annat sätt jämfört med att skriva på datorn. Så växla till papper och penna då och då!
Testa att tidsbegränsa dina koncentrerade arbetsinsatser – sätt en timer på 35 minuter och jobba utan distraktion. Ta sen en kort rörelsepaus när alarmet ringer!
Ta avsiktliga pauser där du varvar kognitivt arbete med något som är lätt för hjärnan men aktiverar kroppen, så ger du både omväxling och återhämtning.
