Tre personer står i trappa och pratar

Foto: André de Loisted

Mentorskapet kan ge dubbel effekt

Tidning - Trygg på jobbetPublicerad 20 november 2026

Organisationer med en bra struktur kring mentorskap kan få flera positiva effekter av detta. Inte bara att de nyanställda kommer in i sitt arbete på ett bättre sätt.

Att få en mentor kan ge många en bra start på nya jobbet eller på sitt yrkesliv. Nu visar en organisationsforskare från Göteborgs universitet att vinsterna kan vara betydligt större än så. De positiva effekterna finns på fler nivåer i organisationen.

– Sedan tidigare vet man att mentorskap ger tekniska färdigheter, skapar sociala relationer, ger ett psykologiskt stöd och skapar förebilder för nyanställda. Men vi kan också se att det bidrar till en bättre arbetsmiljö och ger ett organisatoriskt lärande. Mentorskapet går åt två håll och bidrar till organisationen. Man får tillbaka mycket, säger forskaren Rebecka Tolstoy.

Mentorskapet går åt två håll och bidrar till organisationen. Man får tillbaka mycket.

Rebecka Tolstoy

Hon och hennes kollegor har stude­rat tre olika kommunala verksamheter: lärare inom förskolan, vårdpersonal inom sjukvården och undersköterskor inom hemtjänsten.

Idealexemplet av de tre var mentorprogrammet för lärare, som är lagstadgat. Därför finns både tid och resurser avsatt för mentorskapet, liksom struktur och erfarenhet av att genomföra det. Bland förskollärarna bidrog mentorprogrammet till att de fick rätt förväntningar på den egna prestationen, på yrket som sådant och på sin roll i arbetsgruppen. Även mentorerna växte i sin roll.

I den region där sjukvårdspersonal studerades var mentorprogrammet ett ettårigt projekt. Även här var erfarenheterna väldigt goda och skapade ringar på vattnet i organisationen. Mentorerna, som var 55 plus, kände sig utvalda, fick större engagemang för sin organisation och en större förståelse för yngre kollegor.

Den tredje organisationen som studerades var hemtjänsten. Här var mentorskapet inte lika strukturerat. Nyanställda fick gå bredvid en mer erfaren kollega två till fyra dagar, men det fanns ingen extra tid avsatt för detta och heller ingen fast mentor. Därför skapades heller inte samma sociala relation mellan nyanställd och mentor.

– De vi intervjuade var trots allt ganska positiva, men jag skulle säga att introduktionen är för kort för att kallas mentorskap, säger Rebecka Tolstoy.

Sammanfattningsvis pekar hon på att mentorskapet blir ett sätt att behålla och utveckla den personal man har i sin organisation. Det påverkar också arbetsmiljön för hela organisationen under förutsättning att det finns avsatt tid för mentorprogrammet. Exemplet från hemtjänsten får inte de organisatoriska effekterna.

– Det är en god investering, det bidrar till en lägre personalomsättning och leder till att de anställda uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare, säger Rebecka Tolstoy.

Text: Per Cornell

Så här funkar lärarnas mentorprogram

  • Formaliserat mentorprogram under ett år som ger förutsättningar för framgång.

  • Tid avsätts under hela perioden.

  • Det finns en struktur att utgå från.

  • Processen är förankrad i arbetslaget.

  • Att mentorn inte tillhör arbetslaget skapar självständighet och oberoende.

  • Mentorprogrammet skolar in nya lärare i yrket och bidrar till att de stannar.

  • Programmet skapar trygghet och självständighet i beslutsfattandet.

  • Erfarna lärare som väljs ut till mentorer trivs bättre med sitt arbete.

Källa

Rebecka Tolstoy vid ett frukostseminarium på Afa För­säkring.

Se seminariet här: https://www.afaforsakring.se/om-oss/aktuellt/evenemang/mentorskap-som-far-medarbetare-att-stanna-kvar-i-valfarden