Lärare behöver viss frihet under arbetsdagen

Trygg på jobbet, december 2022.

Det är förmiddag på Ulriksdalsskolan i Solna. Eleverna i fyran tränar på vokaler och stavelser och får ett papper med övningar av läraren Eva Mathisen.

– Ni får räcka upp handen om ni vill ha hjälp, instruerar hon och snart är flera händer i luften. Hon börjar vid ett av skrivborden.

– Vad heter hästens barn? Föl, precis. Då kan du skriva det här. Vilken bokstav i ordet föl är vokal?

Eva Mathisen har arbetat som lärare i 30 år. Hon tycker att allt större krav ställts på läraryrket i takt med att re­surserna minskat.

– Kraven på dokumentation har ökat. Förr var det också enklare att få hjälp av en speciallärare, i dag måste man göra en utredning och dokumentera den, vilket kräver en större arbetsinsats. Fler elever med olika behov går i vanlig klass.

Stress är ett problem för lärare

Att stress är ett problem i läraryrket visar flera samstämmiga undersökningar. Eva Mathisen vill inte peka ut en enskild faktor till att det är så.

– Det är många bäckar små, i skolan finns inga lugnare perioder då man kan luta sig tillbaka. Det är lätt att känna sig otillräcklig. En annan sak är tillgängligheten, eftersom allt sker digitalt i dag är det lätt för föräldrar att kontakta oss och vi lärare förväntas hålla oss ajour med olika plattformar. Det underlättar mycket, men kan samtidigt stressa.

Utmaningarna är inte unika för Ulriksdalsskolan, betonar hon, utan för läraryrket i stort.

– Det finns goda intentioner hos skolledningen att arbeta med psykisk ohälsa och följa upp. Sedan vi var med i arbetsmiljöprojektet som forskaren Lydia Kwak drev (se faktaruta) har det blivit tydligare vilka punkter vi ska jobba extra med under året. I år är det att se den goda intentionen hos våra medarbetare och prata med den det berör. Vi är bra på att stötta varandra på den här skolan.

Det är många bäckar små, i skolan finns inga lugnare perioder då man kan luta sig tillbaka.

Skolans rektor Sofia Nybom tillträdde tjänsten i april. Då genomförde hon en inventering över styrkor och utvecklingsområden.

– Två utvecklingsområden jag upptäckte då var att det behövdes större delaktighet och inflytande, samt att kalendariet var knökfullt, berättar hon.

Hon identifierade toppar och dalar i lärarnas arbetsår och la ett kalendarium där det finns extra tid för till exempel utvecklingssamtal, med planering och efterarbete.

– Lärarna får också bestämma mer själva över sin arbetsplatsförlagda tid. Jag kontrollerar inte om alla är här varje minut, om man vill hämta barnen och sätta sig hemma och jobba så får man göra det. Friheten som medarbetare är viktig, om någon sedan tar på sig för mycket jobb så får jag hjälpa till att prioritera.

En annan viktig strukturfråga är delegering.

– Vi hanterar olika frågor på olika nivåer. Om det är särskilda beslut som rör eleverna säger jag till lärarna att vidarebefordra alla mejl om det till mig, de ska inte behöva svara på frågor om organisationsbeslut. Annars är vi tydliga gentemot vårdnadshavarna att man först pratar med klassens mentor, sedan biträdande rektor och sist rektor.

Min målbild är att vi ska gå en arbets­miljö­utbildning som staden har.

Skolan har tre biträdande rektorer som alla har ansvar för olika verksamheter. Den gemensamma bilden är att arbetet blivit mer strukturerat under hösten.

– Jag tycker att vi har fått en bra start på terminen, upplägget känns tydligt och strukturerat, säger Håkan Danielsson Nyberg, som är biträdande rektor för studieverksamheter och förberedelseklassen på skolan.

– På arbetsplatsträffarna har vi lyft frågor som är relevanta för hela skolan och inte bara för enskilda personalgrupper. Vi har satt upp tydliga mål och en riktning för vart vi ska och hur vi ska komma dit. Det skapar ett lugn i organisationen att alla vet hur förväntningarna ser ut, säger Ronny Axberg, biträdande rektor för förskoleklass och fritidshem.

I biträdande rektorernas roll ingår att stötta lärarna. Katarina Hagman är biträdande rektor för årskurs 1–6.

– Det kan vara tufft för nya lärare, de som har längre erfarenhet vet ofta hur de ska få ordning på klassen. Då kan vi gå in och coacha lite extra.

– Mötena med vårdnadshavare kan vara ganska svåra och upplevas som jobbiga. Vi kan sitta med i möten om det behövs, inflikar Håkan Danielsson Nyberg.

Hantering av vikarier skapade stress

En annan sak som tidigare skapat stress på skolan är vikariehanteringen.

– Lärarna visste inte om det skulle komma vikarier och om det hade gått fram att de var sjuka och vem som skulle komma. Vi i skolledningen satte upp nya regler och nu lägger vi upp i Teams vilka som är frånvarande och vilka som vikarierar. Transparensen är jätteviktig, säger rektorn Sofia Nybom. 

Under hösten genomförs en ny medarbetarundersökning. Då får skolledningen svart på vitt på hur de förändringar som genomförts den senaste tiden tagits emot. Men redan nu har sjukskrivningstalen minskat. Före covid låg Ulriksdalsskolan två procentenheter över Solnas andra skolor när det gällde korttidssjukrivningar. Före sommaren låg skolan två procentenheter under.

– Vi tar upp alla aktuella ärenden på den lokala arbetsmiljökommittén och min målbild är att vi ska gå en arbets­miljö­utbildning som staden har. Det är bara mitt första år här men nu har vi i alla fall kommit en bit på väg, sammanfattar Sofia Nybom.

Text: Karin Janson
Foto: Kristina Sahlén

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, december 2022. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.