Arbetare inom vård och omsorg

De viktigaste fynden i rapporten

Arbets­skador

• Kvinnor inom gruppen arbetare inom vård och omsorg har en högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet för hela den svenska arbets­marknaden. Män inom gruppen har en lägre risk.

• För både kvinnor och män är risken lägst för de yngsta och ökar med stigande ålder.

• Den vanligaste olycksorsaken för arbetare inom vård och omsorg är en fallolycka i samma nivå. Andra vanliga orsaker är olycka med person och hot och våld.

• Covid-19 är den vanligaste diagnosen vid godkända arbets­sjuk­domar. Därefter följer hudens sjukdomar och psykiska sjukdomar och syndrom.

Långvarig sjukfrånvaro

• Inom Kommuner och regioner har arbetare inom vård och omsorg högre risk för långvarig sjukfrånvaro än snittet för samtliga yrkesgrupper inom avtalsområdet. Detta gäller både kvinnor och män.

• Den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro är psykiska diagnoser. Bland de psykiska diagnoserna är reaktion på svår stress vanligast.

• Kvinnor har högre risk för långvarig sjukfrånvaro än män. Kvinnor i åldersgruppen 56–65 år har högst risk.

• Risken för långvarig sjukfrånvaro är lägre för arbetare inom vård och omsorg i privat sektor än i Kommuner och regioner

Arbetsolycksfall efter kön och yrkesundergrupp

Antalet olycksfall har legat på en jämn nivå på senare år, med en viss ökning 2023. Nära nio av tio olyckor har drabbat kvinnor. Att så många fler kvinnor i gruppen drabbas av olyckor beror till stor del på att betydligt fler kvinnor än män arbetar inom vård och omsorg.

Hur allvarlig en skada är bedöms utifrån hur lång sjukfrånvaro den har orsakat och om den har lett till permanent funktionsnedsättning i form av medicinsk invaliditet eller till dödsfall. För arbetare inom vård och omsorg ledde 36 procent av de allvarliga arbetsolyckorna till medicinsk invaliditet 2023, vilket är en lägre andel än för hela arbets­marknaden.

Att andelen sjukfall som leder till medicinsk invaliditet varierar mellan olika yrkesgrupper på arbets­marknaden beror på att arbetsuppgifter och därmed typ av olyckor skiljer sig åt yrken emellan.

Risk för allvarliga arbetsolycksfall över tid

Kvinnor inom gruppen arbetare inom vård och omsorg har en högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper på arbets­marknaden. Män inom gruppen har däremot en lägre risk är genomsnittsrisken.

De senaste åren har både kvinnornas och männens risk legat på en stabil nivå. År 2023 uppgick kvinnornas risk till 3,7 allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta, medan männens risk uppgick till 2,4.

Diagram 1 nedan visar antalet allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta över tid, även kallat risk för allvarliga arbetsolycksfall. Risken inom gruppen arbetare inom vård och omsorg redovisas för kvinnor respektive män. Som jämförelse visas risken även för samtliga yrkesgrupper på den svenska arbets­marknaden.

Diagram 1 - Risk för allvarliga arbetsolycksfall per yrkesgrupp, kön och skadeår. Kvinnor och män.

Vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall

Den vanligaste olyckan för arbetare inom vård och omsorg är, liksom för hela arbets­marknaden, en fallolycka i samma nivå (kategorierna ramla ute och ramla inne).

Denna typ av olycka står för 30 procent av de allvarliga olyckorna för kvinnorna och 19 procent för männen, vilket är liknande siffror som för genomsnittet för hela arbets­marknaden.

Fallolyckor kan orsakas av att man halkar på ett halt golv eller snubblar över ett föremål, till exempel en rollator. De kan också orsakas av att man halkar utomhus på väg till eller från ett uppdrag. Även olyckor orsakade av fall i trappa och cykel är vanliga och inträffar ofta under färd till och från brukare.

Arbetare inom vård och omsorg arbetar nära andra människor, vilket bidrar till att både hot och våld och olycka med person är vanliga olycksorsaker. Olycka med person utgör 15 procent av männens och 17 procent kvinnornas allvarliga arbetsolycksfall. Olyckorna kan till exempel bero på missförstånd mellan kollegor som utför en arbetsuppgift gemensamt. En annan vanlig situation är när personal hjälper en brukare som tappar balansen och dras med i fallet.

För män är hot och våld den vanligaste orsaken till en arbetsolycka inom vård och omsorg och står för nära en fjärdedel av de allvarliga olyckorna. Motsvarande siffra för kvinnor är 16 procent. Olyckorna kan till exempel utgöras av att den drabbade har blivit hotad verbalt eller med föremål. Det kan också handla om att den drabbade har blivit utsatt för våld, till exempel sparkad, slagen, riven eller nypt. Våld vid kontakt med kunder står för nio av tio olyckor, medan hot från kunder står för sex procent av de allvarliga olyckorna. Hot och våld vid kontakt med en anhörig till en brukare, allmänheten eller en kollega står för resterande olyckor.

Diagram 4 - Vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall för arbetare inom vård och omsorg per kön, 2019–2023.

Exempel på händelseförlopp

Långvarig sjukfrånvaro hos arbetare inom vård och omsorg i Kommuner och regioner

I detta avsnitt redovisas statistik över långvarig sjukfrånvaro inom vård och omsorg inom kommuner och regioner. Sjukfallen som redovisas har ersatts av avtals­grupp­sjukförsäkringen för kommuner och regioner, AGS-KL. De har blivit mer än 90 dagar långa eller lett till beviljad månadsersättning.

Kvinnor har betydligt fler långa sjukfall än män, vilket till stor del beror på att fler kvinnor är sysselsatta inom yrkesgrupper. Flest långa sjukfall har yrkesundergruppen undersköterskor, som också är den största yrkesundergruppen inom Kommuner och regioner

Risk för långvarig sjukfrånvaro över tid

Arbetare inom vård och omsorg har högre risk än snittet för hela avtalsområdet, men med en liknande utveckling av risk över tid. Risken för långvarig sjukfrånvaro har varit relativt stabil sedan 2019 efter att ha minskat mellan 2015 och 2019. Kvinnor har klart högre risk för långvarig sjukfrånvaro än män. Detta är inte unikt för arbetare inom vård och omsorg utan gäller för de flesta yrkesgrupper.

I diagram 6 nedan redovisar vi antalet långa sjukfall per 1 000 sysselsatta över tid, även kallat risk för långvarig sjukfrånvaro för kvinnor och män i gruppen arbetare inom vård och omsorg i kommuner och regioner. Som jämförelse visar i diagrammet även risken för samtliga kvinnor respektive män i kommuner och regioner.

Vilka diagnoser ligger bakom den långvariga sjukfrånvaron?

De vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukfrånvaro är psykiska diagnoser, följt av muskuloskeletala diagnoser som ryggsjukdomar och reumatism. Att dessa två diagnoskapitel står för en majoritet av den långa sjukfrånvaron är inte unikt för arbetare inom vård och omsorg utan gäller för i princip alla yrkesgrupper.

Diagnosfördelningen är likartad för kvinnor och män inom yrkesgruppen. En skillnad är att för kvinnor står sjukfall med graviditetsrelaterad diagnos för sex procent av den långa sjukfrånvaron. En annan skillnad är att män har en större andel sjukfall med diagnoser avseende cirkulationsorganens sjukdomar (hjärt-/kärlsjukdomar) än vad kvinnor har.

Diagram 9 och 10 nedan visar de vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukfrånvaro inom vård och omsorg för kvinnor respektive män.

Diagram 9 - Långvarig sjukfrånvaro per diagnoskapitel 2023. Arbetare inom vård och omsorg i kommuner och regioner, kvinnor.

Diagram 10 Långvarig sjukfrånvaro per diagnoskapitel 2023. Arbetare inom vård och omsorg i kommuner och regioner, män.

Ladda ner rapporten för mer infor­mation

För att lära dig mer om allvarliga arbets­skador och sjukfrånvaro hos arbetare inom vård och omsorg kan du ladda ner rapporten via länken nedan. Den fullständiga rapporten innehåller bland annat:

• En komplett redogörelse för rapportens bakgrund

• Statistik över arbetsolycksfall efter kön och yrkesundergrupp

• Mer infor­mation om var på kroppen ­skador oftast sker vid allvarliga arbetsolyckor

• En redogörelse över godkända arbets­sjuk­domar hos arbetare inom vård och omsorg

• Absoluta tal över långa sjukfall inom vård och omsorg mellan 2015 - 2023

• Statistik över långa sjukfall per yrkesundergrupp och ålder

• Redogörelse för långvarig sjukfrånvaro hos arbetare inom vård och omsorg i privat sektor

• Infor­mation om Afa För­säkring och vår avtals­grupp­sjukförsäkring och trygghets­försäkring vid arbetsskada