Sjukskrivningarna fortsätter att öka i hög takt

Två förutsättningar behöver vara uppfyllda för att regeringens mål för sjukskrivningarna de kommande fem åren ska kunna nås: Färre människor ska gå in i sjukskrivningsperioder. Dessutom ska sjukskrivningarna vara kortare. Det konstaterar Försäkrings­kassan i sin analys av hur sjukfrånvaron utvecklas.

Det politiska målet är att det så kallade sjukpenningtalet 2020 ska ligga på nio dagar. I september i år var det 10,3 dagar (13,5 för kvinnor och 7,2 för män). Sjukpenningtalet är den genomsnittssiffra som man får fram om alla dagar med utbetalad sjukpenning slås ut på alla individer som omfattas av sjuk­försäkringen.

Målet för sjukpenningtalet kan låta överkomligt och ökningen sker från en historiskt sett låg nivå (6 dagar 2011). Ändå är sjukfrånvaron en stor utmaning, sa Sofia Bill, Försäkrings­kassan

– Allt pekar på att sjukfrånvaron kommer att fortsätta öka. Alla kurvor är uppåtgående. För att nå regeringens mål måste både inflödet av nya sjukfall och varaktigheten i sjukskrivningarna minska.

Psykiatriska diagnoser ökar mest

Kvinnor är mer sjukskrivna än män. Men sjukfrånvaron ökar nu i samma takt för båda könen. Ökningen gäller alla slags diagnoser och är särskilt kraftig för de psykiatriska. Vart fjärde nytt sjukfall beror på en psykiatrisk diagnos.

För kvinnor är psykisk ohälsa den dominerande förklaringen till sjukskrivning.

Sjukdomar i rörelseorganen, till exempel ryggsjukdomar, har tidigare varit den vanligaste sjukskrivningsorsaken för män. Nu ökar de psykiatriska diagnoserna till och med snabbare för män än för kvinnor.

–De psykiatriska diagnoserna har gått om rörelsediagnoserna och är nu den enskilt vanligaste diagnosen bland pågående sjukfall för män, sa Sofia Bill.

Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar snabbare för unga än för äldre. Sjukfallen blir i genomsnitt allt längre, även om ökningstakten inte är lika hög som förra året.

Fler har långvarigt nedsatt arbetsförmåga

Samtidigt som alltfler människor blir sjukskrivna, får fler och fler sjukersättning för att de troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Sjukersättning kan man få om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning (kallades tidigare förtidspension). Ungefär fyra av tio som beviljas sjukersättning har en psykiatrisk diagnos.

Aktivitetsersättningen, som kan ses som ett slags "förtidspension för unga upp till 30 år", är det som ökar snabbast. För tio år sedan beviljades cirka 4 500 nya unga aktivitetsersättning. I år har det varit ungefär dubbelt så många.

– Åttio procent av alla unga som får aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga har en psykiatrisk diagnos, sa Sofia Bill. Det handlar ofta om autism och likande.

Bred samverkan behövs

Det är orealistiskt att tro att Försäkrings­kassan på egen hand skulle kunna bromsa sjukfrånvarons utveckling, slår rapporten fast. Kassan kan påverka hur långa sjukskrivningarna blir, genom sitt arbete med att bedöma de sjukskrivnas arbetsförmåga vid de tidpunkter som ställs upp i den så kallade rehabiliteringskedjan.

För att antalet nya sjukskrivningar ska minska krävs att medvetenheten i samhället ökar, enligt Försäkrings­kassan. Samverkan med hälso- och sjukvården och arbetsgivarna behöver bli bättre. Rapporten betonar arbetsgivarnas ansvar för att arbeta förebyggande och anpassa arbetsuppgifterna när arbetstagare blir sjuka. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av att de psykiatriska diagnoserna ökar så kraftigt.

Text och foto: Margareta Edling