
Foto: Shutterstock
Robotkollega ger oväntade följder
Människoliknande robotar har blivit en allt vanligare syn på många arbetsplatser. Men det är viktigt att utgå från personalens behov och att utvärdera tekniken eftersom den ofta får oväntade konsekvenser.
Humanoida robotar har fått en alltmer framträdande roll som kollegor till anställda, till exempel på restauranger, hotell och nöjesparker och i omsorgen.
– De kan hjälpa till med fysiska arbetsuppgifter men också mer komplexa uppgifter som har med beslutsfattande att göra. Det är väldigt brett. Man pratar om super humanization, att skapa supermänniskor, säger Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Man pratar om super humanization, att skapa supermänniskor.
I en Afa-finansierad studie har hon undersökt hur de anställdas arbetsmiljö och hälsa påverkas av att arbeta tillsammans med robotar. Forskarna har bland annat studerat arbetsförhållandena på en restaurang i en nöjespark där robotar med mänskliga drag bär disk och bär fram mat för att minska den fysiska belastningen för personalen.
– När vi tittade på det här var man ganska nöjd att slippa gå och bära tungt, men i stället fick man nya tillägg till arbetet, som att spela teater för gästerna där robotarna var en del av den här teatern.
Att införandet av robotar ofta kan få oväntade följder för arbetsmiljön är en av de saker forskarna tittat närmare på i studien.
– När arbetsgivaren inför ny teknik har man en idé om vad som kommer att bli bättre och stirrar sig blind på det. Men ofta får det andra konsekvenser som kan bli bättre, men också sämre, säger Kristina Palm.
I restaurangen ledde införandet av robotarna också till en ny fysisk belastning för personalen där de blev tvungna att böja sig ner för att ta fram disken och maten.
– Här fick man delvis också en sämre social arbetsmiljö. När personalen inte längre behövde gå in med disken i köket fick de inte heller återhämtning och paus från att vara bland gästerna.
Samtidigt fick inte servisen den sociala gemenskap med kollegor som de var vana vid. Just social isolering är en riskfaktor vid införandet av robotar, särskilt vid ensamarbete, enligt Kristina Palm.
Men en annan studie i projektet vid ett mindre industriföretag visade att införandet av en robot även kan fylla en social funktion. Det rörde sig visserligen inte om en humanoid robot utan om en robotarm som skulle montera två delar i ett fysiskt ganska tungt arbete.
– Den stod i ett litet rum där två personer jobbade. Personerna gjorde robotarmen till en tredje kollega och kunde skoja med den eller om den. Den bidrog på ett annat sätt till den sociala arbetsmiljön så jobbet blev lite roligare.
Utgå från dem som ska jobba med roboten
Som arbetsgivare behöver man tänka igenom vilka arbetsuppgifter som roboten ska utföra på arbetsplatsen, menar Kristina Palm.
– Det viktigaste är att utgå från dem som ska jobba med roboten. Vad har man behov av? Är det avlastning eller stöd? Vad är det för funktioner som skulle göra arbetet bättre för de anställda?
Det är också viktigt att involvera de anställda redan från början och utvärdera tekniken tillsammans med personalen.
– Vi har sett att det blir konsekvenser som man inte tänkt på. Om man har infört en robot för att arbetet ska bli mindre fysiskt belastande måste man ändå titta på hur det påverkar arbetet i sin helhet, inte bara fysiskt eller ergonomiskt, säger Kristina Palm.
Text: Krister Zeidler
