Minimera riskerna på jobbet med IA-systemet

Trygg på jobbet, juni 2021.

Hastigheten är sänkt till 20 kilometer i timmen utanför kraftvärmeverket i Sandviken, som producerar fjärrvärme till centralorten. På området kör lastbilar som lämnar pellets och flis, servicebilar och personbilar, samtidigt som personalen ibland behöver gå över planen. När Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion för tre år sedan föreslog de ett separat gångstråk, men det har inte varit möjligt att ordna.

– Jag tycker att det är ett bra exempel på hur vi jobbar lösningsfokuserat, säger Christian Johansen, produktionschef på kraftvärmeverket, och fortsätter:

– Eftersom vi inte kunde bygga en gångbro eller liknande för personalen funderade vi på vad vi kunde göra i stället. Vi valde att sänka hastigheten ytterligare och ställa högre krav på synlighet med varselkläder på både över- och underkropp.

När man kommer till kraftvärmeverket möts man av en stor skylt som informerar om vad som gäller. Flödena har också begränsats, tidigare hände det att lastbilar parkerade tillfälligt inne på området, men nu är det bara de som har ärende till eller från anläggningen som får köra in.

– Det har fungerat bra, vi har informerat våra underleverantörer om vad som gäller och har inte haft några incidenter sedan vi införde de nya reglerna. Tidigare har det varit ett par mindre incidenter, som till exempel en påkörd grind, säger Christian Johansen.

Buller och kemikalier

På kraftvärmeverket finns liknande risker som i andra industrier, som till exempel buller, trafikflöden, klättring på höga höjder och olika kemikalier. För fyra år sedan beslutade koncernledningen att satsa mer på säkerhetsfrågor. När Ulrika Paulsen anställdes som arbetsmiljöingenjör för två och ett halvt år sedan var det en ny funktion i organisationen.

– Jag har bland annat tagit fram ett standardiserat arbetssätt för säkerhet och arbetsmiljöfrågor, så att vi gör lika på alla arbetsställen och har samma rutiner för rapportering och uppföljning. Det är ett bra stöd för cheferna att veta att det finns rutiner och checklistor att följa när det sker incidenter. Vi har också beslutat om strategiska mål och nyckeltal för arbets­miljö­arbetet.

Nu, menar hon, jobbar Sandviken Energi proaktivt istället för reaktivt.

– Jag upplever att koncernledningen verkligen prioriterar säkerheten, det är den fråga som kommer upp först på alla möten och jag har även presenterat vårt arbete för styrelsen flera gånger.

Vi arbetar hela tiden för att göra det enkelt att rapportera.

2017 införde Sandviken Energi Afa Försäkrings rapporteringssystem IA som i energibranschen går under namnet ENIA. Alla chefer och skydds­ombud utbildades i systemet, som används vid genomförandet av skyddsronder och riskbedömningar, och medarbetarna fick delta i workshops med syfte att förbättra säkerhetskulturen. Bolaget började också mäta säkerhetsarbetet i en enkät där alla får svara på frågor om sin egen insats, gruppens insats och hur de upplever att ledningen agerar i säkerhetsfrågor.

– Enkätundersökningen har genomförts i fyra år och vi kan se en tydlig förbättring av resultatet för varje år som går. För 2020 var medelvärdet på enkäten 3,5 av 4, säger Ulrika Paulsen.

Snabbt och enkelt med app

För att medarbetare lättare ska kunna rapportera in risker och incidenter använder Sandviken Energi en app för ENIA som Afa För­säkring utvecklat. I den kan man snabbt och enkelt lägga in risker och tillbud.

– Om någon inte vill göra det så kan de komma till mig och så lägger jag in det åt dem. Vi arbetar hela tiden för att göra det enkelt att rapportera. På varje morgonmöte frågar jag om någon har sett något som kan vara en säkerhetsrisk, säger Christian Johansen.

I appen kan man skriva in på vilken enhet observationen har gjorts, vilken typ av säkerhetsrisk det handlar om, klockslag och anteckningar. Det går också att ladda upp bilder. Alla observationer gås igenom av en chef tillsammans med skydds­ombudet.

– Nästa steg är att vi frågar oss: Vad kan bli bättre? Vi har flera kluriga personer bland personalen som har hjälpt till att komma med förslag på lösningar, säger Christian Johansen.

En ny lösning är ett containerskydd, som utgörs av specialdesignade räcken på sidan som gör arbetet säkrare när man är uppe på en container. Ett annat exempel är fallskydd på stegarna. Christian Johansen pekar ut samarbetet mellan medarbetare och chefer som en nyckelfaktor i arbets­miljö­arbetet.

– Vi har en gemensam vilja att göra saker bättre. Om Staffan Hagström, som är skydds­ombud här, ser något som han funderar på brukar han komma in till mig och ta upp det direkt.

Staffan Hagström har jobbat med underhåll på kraftvärmeverket sedan 1992. Han tycker att det alltid har funnits en kultur på arbetsplatsen av att tänka på säkerheten och att komma med förslag på lösningar.

– Om vi har sett en säkerhetsrisk har vi alltid försökt lösa den. Skillnaden de senaste åren är att säkerhetsarbetet har blivit tydligare och inte lika mycket under ytan. Jag tycker att hela tänket har skärpts till, vilket är jättebra.

Samtidigt, menar han, är det lätt att bli hemmablind.

– När vi tar in nyanställda kan de se saker som vi inte har tänkt på. Det är ett ständigt pågående arbete att identifiera risker.

Vi genomför planerade skyddsronder och riskbedömningar och ibland tar vi också en spontan runda.

För två år sedan blev två personer på kraftvärmeverket kolmonoxidförgiftade, varav den ena allvarligt. Orsaken var en läcka av rökgaser.

– Det är lurigt med rökgaser eftersom de är genomskinliga, just den här kom upp från under en isolering. Sedan dess jobbar vi alltid med gasmätare, säger Staffan Hagström och fäster den lilla mätaren i bältet.

– Om värdena blir för höga larmar den. Vi har hittat flera läckor sedan vi började använda mätarna.

Personen som förgiftades allvarligt är nu återställd och arbetar igen. Annars har kraftvärmeverket varit relativt förskonat från allvarliga olyckor. Den allvarligaste har skydds­ombudet Staffan Hagström själv råkat ut för.

– Det var 2007, jag skulle ta bort ett manöverdon och fick het ånga på mig. Jag gick direkt in och duschade och en kollega ringde ambulansen. Det blev andra klassens brännskador. Skadorna var inte så allvarliga att jag behövde transplantera hud, men jag var sjukskriven i en månad. Felet berodde på ett tillverkningsfel i en ventil, berättar han.

Målet är att minska olyckor

Under 2021 är målet att minska antalet olyckor som kräver sjukfrånvaro och/eller läkarvård med 25 procent per miljon arbetade timmar, jämfört med året innan. Ett annat nyckeltal är att det ska vara minst 15 rapporterade risker och tillbud för varje rapporterad olycka.

För att nå dit vill Sandviken Energi fortsätta det förebyggande arbetet med att ständigt identifiera och rapportera risker.

– Vi genomför planerade skyddsronder och riskbedömningar och ibland tar vi också en spontan runda och ser om det är något som behöver åtgärdas. Vi har utlyst en tävling i maj där de som rapporterar in riskobservationer tävlar om biobiljetter, säger Ulrika Paulsen.

Samtidigt rullar det planerade arbets­miljö­arbetet på med arbetsmiljökommittéträffar där koncernledning, arbetsmiljöingenjör, företagshälsa och skydds­ombud är med, samt lokala arbetsmiljöråd för alla affärsområden minst fyra gånger per år. Många chefer har även veckovisa ENIA-träffar där de tillsammans med skydds­ombud går igenom och följer upp veckans rapporter.

Nästa steg i arbets­miljö­arbetet är att ta ett större grepp även om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Även här kan ENIA användas för att rapportera in händelser som till exempel orimlig arbetsbelastning eller kränkande särbehandling.

– Vi har nyligen tagit fram en ny rutin för kränkande särbehandling och diskriminering och under hösten kommer vi att arbeta med värdegrunden inom Sandviken Energi, säger Ulrika Paulsen.

Text: Karin Janson
Foto: Maria Hansson

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2021. Läs fler artiklar och prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.