Mindre stress på djursjukhuset

Trygg på jobbet, mars 2022.

Veterinären Emil Nordh går på sitt eftermiddagspass halv ett. Just i dag jobbar han på operationsavdelningen och vet inte hur dagen kommer att se ut, eftersom han kommer att ta hand om akuta operationer. Efter överläggning med kollegorna prioriterar han en cockerspaniel med en böld mellan tårna som ska öppnas upp och spolas rent. Medan Emil och hans kollegor förbereder operationen kommer personal in från andra avdelningar och ber om hjälp.

– Kan du komma och titta på en hund lite snabbt? frågar en djursjukvårdare och Emil följer med.

– Jag tycker att eftermiddagspasset är spännande eftersom man inte vet vad som ska hända, säger han när han är tillbaka efter ett par minuter.

Medveten om stressen

Emil Nordh har jobbat som veterinär i snart fem år. Han trivs med patientkontakten och är intresserad av att specialisera sig på kirurgi och ögon i framtiden. Att veterinäryrket är stressigt var han medveten om tidigt.

– Jag visste när jag valde veterinärprogrammet att yrket innebär mycket jobb. När man är ny blir det extra svårt, det är en sak att studera och en annan att komma ut i verkligheten och fatta beslut.

Veterinärkollegan Johanna Holm håller med.

– Det är för lite praktik på veterinärutbildningen. Utbildningen förbereder en för att fatta rätt medicinska beslut och sätta in vård men inte hur man möter människor i kris. Många kunder frågar varför man väljer en speciell vård och då måste man kunna svara på frågor och motivera beslutet. Det är något man lär sig efterhand, men det kan vara extra tufft som nyutexaminerad.

– Jag tycker att de flesta djurägare är väldigt förstående, men det är samtidigt en press man lägger på sig själv att man vill göra ett så bra jobb som möjligt, fyller Emil Nordh i.

En enkät visade på problem

En medarbetarenkät som kontinuerligt genomförs på arbetsplatsen har visat att veterinärer upplever stressen som ett problemområde. Att många i yrket mår dåligt och har problem med stress är också något som visats i flertalet branschundersökningar de senaste åren.

– Det är inte specifikt för vår arbetsplats, utan ett branschproblem, säger Emil Nordh.

Chefsveterinären Jessica Olsson och hennes kollega Maja Öhman Nyberg gick vidare efter enkäten och intervjuade klinikens 28 veterinärer djupare.

– Vi har tolkat det som att grunden till det dåliga måendet i veterinäryrket generellt är just stress och att det var det vi måste få bukt med även här. Vi ställde frågor om vad som stressar, vilka specifika situationer, vad som skyddar mot stress, och bad om förslag på förändringar.

Svaren sammanställdes i ett dokument som blev 30 sidor långt, med olika förbättringsområden uppspaltade. Emil Nordh, Johanna Holm och fyra andra veterinärer använder dokumentet i sitt pågående arbetsmiljöprojekt.

– Vi tror att lösningar på problem i verksamheten utformas bäst av dem som står på golvet, inte uppifrån. Vi jobbar kontinuerligt med arbetsmiljön på flera nivåer men det specifika med det här projektet är att det fokuserar på arbetsmiljö i relation till stress och endast berör veterinärerna, förklarar Jessica Olsson.

Vi jobbar vidare och vet att samma problem kan belysas och lösas från olika håll.

Arbetsmiljöprojektet har kontinuerliga möten när de går igenom svaren från intervjuerna och föreslår åtgärder. Två exempel är att alla veterinärer fått egna mobiltelefoner i stället för att det ringer lite varstans i huset samt inköp av en ny ultraljudsmaskin för att minska väntetiderna.

– Telefonerna har det rått lite olika åsikter om tidigare, en del var motståndare mot egna telefoner medan andra har längtat efter dem. När vi samlade in allas synpunkter var det lättare att fatta ett beslut och nu är det många som upplever det som mindre störande, säger Jessica Olsson.

Svårt gå hem i tid

Det är inte alla förslag som går igenom. Till exempel upplever flera veterinärer som går kvällspasset att det är pressande att vara ensam veterinär på kliniken efter klockan 20, då övriga veterinärpass slutar. Veterinärgruppen la fram förslaget att senarelägga ett annat pass, men det var många i gruppen som inte ville det.

– Vi jobbar vidare och vet att samma problem kan belysas och lösas från olika håll, säger Emil Nordh.

– Att arbeta som veterinär med ansvar för sjuka djur gör att det kan vara svårt att få gå hem i tid, säger Jessica Olsson.

– Hos oss har vi skapat möjlighet att få tillbaka övertiden i tid i stället för i pengar genom att låta den samlas i en tidsbank där man kan ansöka om ledighet.

Andra förbättringar som sjukhuset genomfört är att skapa en tystare miljö på kontoren genom ommöblering, headsets och skärmar samt med fler små utrymmen som kan användas som avskilda arbetsplatser.

– En annan konkret åtgärd är att vi har förändrat våra flöden, till exempel genom att samla ihop en viss typ av patienter en dag för att få det att flyta på smidigare, säger Johanna Holm.

Samtidigt finns det alltid en stress som inte går att arbeta bort på en akutmottagning. Johanna Holm ger ett exempel på hur det kan se ut:

– Jag har varit med om att ta hand om en hund som blivit påkörd, som ägaren bar in i famnen utan att ha bokat tid. Både husse och matte var med och även personen som kört på den, så de bråkade om vad som hänt samtidigt som jag måste ägna mig åt hunden. Utöver det hade vi andra akutpatienter som väntade. Det gick bra till slut, men sådana situationer finns det ingen som riktigt kan förbereda en på.

Önskemål om psykolog

Klinikchefen eller chefsveterinären finns alltid tillgängliga för samtal om någon behöver prata av sig. Ett önskemål som kommit upp är att knyta en psykolog till kliniken.

– Flera andra yrkeskategorier som möter människor i kris har psykologstöd och vi ser också det behovet. En del vill ha någon att prata med kontinuerligt, andra tror att de kan behöva söka hjälp någon gång ibland. Det känns viktigt att det är en och samma person som har viss insikt i hur vårt arbete ser ut, säger Johanna Holm.

En psykolog är kontaktad, men hur samtalsstödet ska utformas är inte fastställt ännu. Johanna Holm tror att Anicura Falun i så fall blir den första veterinärkliniken i Sverige med egen psykolog.

– Jag har inte hört om någon annan, men jag tror att det här är något som hela branschen skulle må bra av.

Jessica Olsson reflekterar över att det också finns en viss jargong i veterinäryrket.

– Jag jobbade på en annan klinik tidigare och i den tjänsten blev det mycket övertid. Man hamnar lätt i den jargongen att ”Vadå, jobbade du till tolv det är väl ingenting? Jag var här hela natten”, och så vidare. Jag tror att det är viktigt att arbeta med sina egna tankar och ideal samtidigt som det yttre arbets­miljö­arbetet pågår, så att man inte fastnar i det här tänket.

Många tycker att arbetsmiljön förändrats till det bättre i och med stressprojektet.

Samtidigt menar alla tre att det finns många bra saker med veterinäryrket. Något som kom fram i den förra arbetsplatsundersökningen är att många trivs med teamkänslan, tycker att kliniken har ett öppet klimat, upplever stor delaktighet och tycker att kollegorna hjälper till att minska stressen.

– Vi har också fått feedbacken att många tycker att arbetsmiljön förändrats till det bättre i och med stressprojektet, säger Jessica Olsson.

Arbetsgruppen har bestämt sig för att inte sätta upp mätbara mål, eftersom sådana skulle vara alltför svåra och trubbiga att utforma. I stället ska dokumentet leva vidare och områden grönmarkeras allt eftersom.

– Det kommer sannolikt att finnas saker vi kan utveckla hela tiden, men när vi kan grönmarkera något känns det alltid som ett framsteg, säger Emil Nordh.

Text: Karin Janson
Foto: Maria Hanson

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2022. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.