Fortsatt fokus på kvinnors arbetsvillkor
Kvinnorna i hemtjänsten har färre chefer, sämre fordon och drabbas mer av stress än männen på tekniska förvaltningar. Det är en upptäckt som Arbetsmiljöverket gjort. Vid ett seminarium lovade verkets nya generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem att gräva djupare i siffrorna.
Det låter som om hon har gjort en sorts Eriksgata det första halvåret av sin tjänstgöring som ledare för de 600 anställda i ett 125 år gammalt statligt verk. Hon berättade att hon har träffat i stort sett alla parter på arbetsmarknaden nu.
Seminariesalen hos AFA Försäkring den 1 april var nästan fullsatt när Erna Zelmin-Ekenhem gästade. Över 100 gäster lyssnade, frågade och diskuterade. Där fanns bland annat ett 20-tal företrädare för fackliga organisationer, ett 40-tal från myndigheter och organisationer, och närmare 20 från arbetsgivarorganisationer.
Hon lyfte fram samverkan med parterna som ett tredje ben som Arbetsmiljöverket ska stödja sig på, vid sidan om inspektioner och kunskapsspridning.
Kvinnors arbetsmiljö
Erna Zelmin-Ekenhem framhöll främst fyra områden som Arbetsmiljöverket kommer att fokusera på framöver. Granskningen av kvinnors villkor utgår från slutrapporten "Kvinnors arbetsmiljö 2011–2014" som bland annat satt ljuset på interna skillnader i arbetsmiljö för kvinnor och män.
‒ Det är så pass intressant att regeringen har gett oss i uppdrag att fokusera på kvinnodominerade branscher och titta mer på varför siffrorna särskilt för kvinnor pekar åt fel håll, sa generaldirektören.
‒ Vi har också åter fått bekräftat att Sverige har ett oerhört könsuppdelat arbetsliv.
Mer inspektioner
Ett annat viktigt område är att stärka inspektionerna.
‒ Myndigheten drabbades av nästan en halvering av resurserna på 00-talet. Många inspektörer fick lämna verket, och det lider vi fortfarande av. Vi behöver fler och det börjar bli bråttom på grund av kommande pensionsavgångar.
Idag finns cirka 400 000 arbetsställen i landet varav verket hinner besöka fem procent per år. Samtidigt konstaterade Erna Zelmin-Ekenhem att arbetsmiljöarbetet måste vara ett eget ansvar för arbetsplatserna.
‒ Och på de allra flesta ställen fungerar det bra, sa hon.
Sociala föreskrifter
Ett tredje område man jobbar med är att modernisera verkets cirka 80 föreskrifter, alltså mer detaljerade nedbrytningar av lagstiftningen, område för område. I år jobbar man bland annat med en stor uppdatering av reglerna kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Den äldsta föreskriften har mer än 30 år på nacken, och stress och psykiska problem förknippade med jobbet har ökat. Arbetslivet har förändrats, och det krävs bland annat uppdaterade regler för det ökade vårdarbetet i enskilda hem.
Den nya texten har varit ute på remiss och ska resultera i en färdig föreskrift i höst. Erna Zelmin-Ekenhem förutspådde att den träder i kraft vid årsskiftet.
Grå företag
Vidare har det utgått "ett skarpt uppdrag" från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att i samarbete med skatteverket, tull, polis och andra myndigheter identifiera gråa företag som tummar på allt från moms och skatt till pensioner och arbetsmiljö.
‒ Bristen på regelföljande snedvrider konkurrensen gentemot dem som sköter sig, sa Erna Zelmin-Ekenhem.
Det talas mycket om byggande och transporter, men hon underströk att grå företag kan finnas i många olika branscher.
Vid den avslutande frågestunden fick generaldirektören med sig en del frågor och synpunkter. En röst från Kommunal var nöjd med rapporten om kvinnors arbetsvillkor men tyckte att vi nu kanske vet tillräckligt för att faktiskt göra något åt obalansen.
Erna Zelmin-Ekenhem fick också frågan hur man ska sprida kunskap mer effektivt.
‒ Det är en resursfråga. Vi är i ett mellanläge nu, vi vet inte om det ska komma ett "Arbetslivsinstitutet 2", till exempel, sa hon.
Text: Roland Cox