Forskning visar att kvinnor som fött barn har lägre sjukfrånvaro

– I massmedier har det under det senaste decenniet ofta sagts att kvinnor som har fött barn är mer sjukskrivna är barnens fäder. Det sägs också att kvinnor är mer sjukskrivna om de har fött fler än ett barn, sa Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid Karolinska Institutet.

– Vi har undersökt det här i flera olika forsknings­projekt. I ett projekt finansierat av regeringen studerade vi drygt 12 000 tvillingsystrar födda mellan 1959 och 1990. 63 procent av systrarna födde barn och under året de var gravida gick deras sjukfrånvaro upp något, för att sedan gå ner igen till samma nivå som de systrar som inte födde barn.

Efter studien av tvillingsystrarna ville Kristina Alexanderson mer i detalj undersöka sjukfrånvaron för kvinnor som föder barn jämfört med kvinnor som inte föder barn. 2017 startade hon ett forsknings­projekt, finansierat av Afa För­säkring, i vilket hon gjorde registerstudier av alla kvinnor i Sverige i åldern 18–39 år.

– Vi delade in kvinnorna i tre grupper: de som inte födde barn under en tioårsperiod, de som födde ett barn 2010 och de som födde ett barn 2010 och sedan minst ett barn till under de följande sju åren. För vart och ett av de sju åren efter 2010 kunde vi se samma mönster. Kvinnor som födde fler än ett barn hade färre sjukskrivningsdagar än de som födde ett barn. De kvinnor som inte födde något barn hade flest sjukskrivningsdagar, sa Kristina Alexanderson.

– För att undersöka om resultaten kunde kopplas till skillnader mellan grupperna i till exempel ålder och utbildningsnivå gjorde vi ytterligare studier. I en studie tittade vi på kvinnor som födde sitt första barn 2005 och deras sjukfrånvaro under de följande tre åren. För samma tre grupper som tidigare såg vi genomgående samma resultat. De kvinnor som födde ett barn hade fler sjukdagar än de som inte födde något barn, och de som födde fler än ett barn hade lägst antal sjukdagar.

Kvinnors sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper

Nästa steg var att undersöka kvinnors sjukfrånvaro i relation till barnafödande i olika yrkesgrupper.

– I de yrkesgrupper som kräver högre utbildning hade kvinnorna som väntat färre sjukfrånvarodagar än genomsnittet. Men mönstret för sjukskrivning var detsamma som i våra tidigare studier för såväl kvinnor som inte födde barn som för de som födde ett barn eller fler, sa Kristina Alexanderson.

– Vi tittade också på sjukfrånvaron för alla kvinnor som var anställda inom vård, omsorg och utbildning i Sverige och som inte hade fött barn innan. Även där fann vi samma mönster mellan de tre grupperna kvinnor. Vi fann inte någon skillnad kopplad till om man jobbade i offentlig eller privat sektor.

Kvinnors sjukfrånvaro vid allvarlig sjukdom eller skada

Kristina Alexanderson och hennes kollegor undersökte också sambanden mellan sjuklighet, det vill säga allvarlig sjukdom eller skada, och sjukfrånvaro längre än 14 dagar hos kvinnor som fött barn.

– Vi tittade på om kvinnorna hade varit inlagda på sjukhus eller gjort läkarbesök i specialiserad öppenvård. Vi tittade dels på alla kvinnor som hade fått sådan vård över huvud taget. Och dels på kvinnor där vi exkluderade all vård relaterad till graviditet, förlossning och eftervård, sa hon.

– De som hade haft någon form av sjuklighet under de tre åren före den första förlossningen hade 34 procents högre risk för sjukskrivning under åren efter förlossningen. De som hade varit inlagda för sjuklighet efter förlossningen hade 96 procent högre risk för sjukskrivning. De som hade sjuklighet både före och efter förlossningen hade ännu högre risk.   

Fler studier behövs av kvinnors födande och sjukfrånvaro

Avslutningsvis upprepade Kristina Alexanderson att resultaten som visar att kvinnor som inte har fött barn hade flest sjukdagar är med undantag av det år då de kvinnor som födde barn var gravida, eftersom sjukfrånvaron ofta ökar under själva graviditeten.

– Det har gjorts förvånansvärt få studier där kvinnor följs under en längre tid efter en förlossning. Vi har bara skrapat på ytan och det behövs fler studier av kvinnors barnafödande och sjukfrånvaro. Framför allt behöver man studera det på mer detaljerad nivå, som kopplat till specifika yrken, arbetsplatser, anställningsförhållanden, utbildningsnivåer, diagnoser och födelseland. Vi behöver mer kunskap om detta, för de flesta kvinnor i Sverige föder ju barn minst en gång.

Moderator för dagens seminarium var Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning. Seminariet lockade 216 åhörare.

Text: Adam Fredholm