Försäkrings­kassan tar itu med ökande sjuktal

Andra åtgärder handlar om ökad kunskap och ändrad attityd till sjukskrivning. Regeringen satsar 250 extra miljoner för att lösa uppgiften.

Nu ökar sjukskrivningarna efter flera års minskning. Snabbast ökar de psykiska diagnoserna. Samtidigt upplever människor att de är minst lika friska idag som tidigare.

Nyligen fick Försäkrings­kassans nya generaldirektör Ann-Marie Begler regeringens uppdrag att på fem år minska dagens 10,4 sjukpenningdagar per registrerad försäkrad till max nio dagar.

– Skillnaden kan verka liten men vi vet att ökade sjukskrivningar leder till längre sjukperioder och en sådan utveckling är svår att stoppa. Dessutom behöver arbets­marknaden friska människor som orkar jobba, säger hon.

Efterlyser närmare sam­arbete med aktörer runt den sjukskrivne

Statistiken visar att sjuktalen ökar i alla åldersgrupper, över hela landet och inom alla yrken. Men inte på samma sätt och inte lika mycket. Mest ökar de inom kontaktyrken som lärare, vård- och omsorgspersonal, något som leder till att kvinnors sjuktal ökar mer än mäns. Mest ökar svårbedömda psykiska besvär som ångest, lättare depressioner och utbrändhet.

För att färre människor ska hamna i socialförsäkringssystemet efterlyser Ann-Marie Begler närmare sam­arbete och tydligare ansvar från de aktörer som finns runt en enskild.

Hon påminner också om den mobilisering som Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivare och fackförbund gjorde för att bryta en liknande trend för 15 år sedan:

– Då etablerades många viktiga samarbeten och initiativ som vi inte i alla avseenden förmått att hålla i – trots att de fungerade.

Arbete kan vara läkande – med rätt anpassning

Under ett Afa-seminarium den 19 januari 2016 betonar hon gång på gång att Försäkrings­kassans uppdrag är att bedöma om en person kan arbeta, inte om han eller hon är sjuk.

Hon noterar också en allmän uppfattning att den som får ett läkarintyg automatiskt har ”rätt att bli sjukskriven”. Försäkrings­kassan godkänner de flesta läkarintyg.

För några år sedan godkände kassans handläggare 95 procent av alla läkarintyg. Siffran ökade sedan till 99 procent, för att nu åter ha minskat.

För att göra det lättare för Försäkrings­kassans handläggare att korrekt kunna bedöma en persons arbetsförmåga förespråkar Ann-Marie Begler bättre underlag:

– Vi ser läkare som bara verkar utgå från det som den enskilde säger men vi får inte glömma att arbete kan vara en läkande kraft om arbetstider och annat kan anpassas. Alltför generösa beslut kan ibland vara förödande för den enskilde, säger hon.

Anmäler brister till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljön är viktig och Ann-Marie Begler har svårt att förstå de geografiska skillnader som syns i statistiken.

– Eftersom jag inte tror att arbetsmiljön är sämre i Jämtland än i Östergötland kan skillnaderna också bero på olika attityder eller strukturella mönster, säger hon och tillägger att Försäkrings­kassan framöver kommer att bli bättre på att anmäla brister i arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket.

För egen del ska kassan bli bättre på att följa upp sjukskrivningar efter 90 och 180 dagar.

– På senare år har vi prioriterat att folk ska få sin sjukpenning framför att följa upp, men nu är målet att alla sjukfall ska prövas enligt lagen, med särskilt fokus på personer med psykisk diagnos.

Röster från arbetsgivare och facket

Trots ekonomiskt tillskott måste Försäkrings­kassan hushålla med sina resurser. Därför kommer man att stötta stora arbetsgivare med höga sjuktal. Något som mötte invändningar under den avslutande frågestunden för de drygt 130 seminariedeltagarna. En representant från Svenskt Näringsliv menade bland annat att många arbetsgivare känner sig ”ensamma i arbetet med att motivera den enskilde till rehabilitering" och efterlyste fler kontaktpersoner hos kassan.

Från fackligt håll pekade en representant från Kommunal på svårigheten att få ett nytt jobb för den som har ett sjukintyg – oavsett Försäkrings­kassans bedömning. 

Text: Birgita Klepke