AI i HR-arbetet kan ge både stöd och nya arbetsmiljörisker

– AI kan vara ett värdefullt stöd i HR-arbetet, men våra resultat visar att tekniken också påverkar hur människor sam­arbetar, fattar beslut och upplever sitt arbete. Därför behöver AI ses som en arbetsmiljöfråga, inte bara som en teknisk lösning, säger Eva Lindell, forskare vid Mälardalens universitet.

Tillsammans med forskarkollegorna Anna Launberg, Rachael Tripney Berglund, Klara Regnö och Jessica Wesstrand har hon undersökt hur AI används i svenskt HR-arbete och vad det innebär för arbetsmiljö, ansvar, handlingsutrymme och relationer i arbetet.

AI förändrar arbetsbelastning och arbetsvillkor

Forskarna har studerat HR-arbete inom flera branscher i privat sektor, bland annat tillverkningsindustri, fordonsindustri, IT, bank och finans, konsultverksamhet och utbildning.

I projektet har en rad olika AI-baserade system analyserats, exempelvis verktyg för rekrytering och urval, beslutsstöd, HR-analys, generativ AI för textproduktion och kommunikation samt automatiserade administrativa system och chattbotar.

Resultaten visar att AI ofta används för att effektivisera arbetsflöden, hantera stora informationsmängder och ge stöd i beslutsfattande. Samtidigt används tekniken fortfarande främst som individuella hjälpmedel snarare än som fullt integrerade organisatoriska lösningar.

– Våra resultat visar att AI både är en resurs och en utmaning. Tekniken kan underlätta vissa upp­gifter, men vi ser också tecken på ökad arbetsintensitet, osäkerhet kring ansvar och minskat kollegialt samspel, säger Eva Lindell.

AI påverkar ansvar och sam­arbete

Studien visar att AI kan förändra hur ansvar och kontroll fördelas när arbetsuppgifter automatiseras eller utförs med stöd av AI.

Forskarna har också sett att sociala relationer i arbetet påverkas när mänskliga interaktioner ersätts av tekniska lösningar.

– När AI tar över vissa kognitiva arbetsuppgifter förändras förutsättningarna för kollegialt samspel. Det kan minska det vardagliga erfarenhetsutbytet mellan medarbetare, samtidigt som det ställer nya krav på reflektion och samordning, säger Eva Lindell.

AI-användning kan väcka känslor av skam

Forskargruppen har även identifierat mer svårfångade aspekter av arbetsmiljön. Det handlar bland annat om osäkerhet och ambivalens kopplat till förväntningar på effektivitet, teknisk kompetens och AI-användning.

– Det har framkommit att vissa kan känna skam när de använder AI i sitt dagliga arbete. De upplever det som att de ”fuskar” när de tar hjälp av AI. Andra kan å andra sidan uppleva skam över att de ännu inte förstått eller lärt sig hur de ska använda AI i sitt arbete, säger Eva Lindell.

Forskarna lyfter därför fram vikten av en öppen dialog och möjligheter till kompetens­utveckling. Tydliga förväntningar kring hur AI får och bör användas på arbetsplatsen är också viktiga.

Utbildningsmaterial ska stödja dialog om AI

Projektet har tagit fram ett digitalt utbildningsmaterial med reflektionsfrågor som ska stödja dialog och lärande kring AI i arbetslivet.

Forskarna menar att resultaten kan fungera som stöd för arbetsgivare, HR-funktioner, chefer och arbetstagarorganisationer som står inför AI-relaterade förändringar.

Kunskapen kan bidra till bättre riskbedömningar, tydligare ansvarsfördelning och mer genomtänkta förändringsprocesser när AI införs i verksamheter.

Kunskapen kan bidra till bättre riskbedömningar, tydligare ansvarsfördelning och mer genomtänkta förändringsprocesser när AI införs i verksamheter.

Tre råd till organisationer som inför AI

Här är några viktiga råd till organisationer som arbetar med eller planerar att införa AI i sina HR-processer:

1. Se AI som en arbetsmiljöfråga
   AI påverkar inte bara arbetsprocesser utan också arbetsbelastning, ansvar och relationer. Därför bör AI integreras i det systematiska arbets­miljö­arbetet.

2. Var tydlig med ansvar och roller
   Skapa tydlighet kring vem som ansvarar för beslut, uppföljning och kvalitetssäkring när AI införs och används. Följ också upp hur tekniken påverkar arbetsinnehåll och arbetsbelastning över tid.

3. Skapa utrymme för dialog och reflektion
   Diskutera när AI är ett lämpligt stöd och när mänskligt omdöme behöver stå i centrum. Regel­bundna samtal kan bidra till ökad delaktighet och bättre förutsättningar för hållbar användning av AI. Samtal kan även minska den skam som vissa upplever när de använder AI i sitt arbete eller har svårt att komma i gång med att använda AI.