Skolans pedagoger – allvarliga arbets­skador och sjukfrånvaro

– Yrkesgruppen skolans pedagoger sysselsätter cirka 300 000 personer och utgör sex procent av den totala arbetskraften. De yrken vi har valt att benämna som skolans pedagoger är förskollärare och fritidspedagoger respektive lärare och skolledare. Yrkesgruppen är kvinnodominerad, med 77 procent kvinnor och 23 procent män, sa Emil Askestad, analytiker/statistiker på Afa För­säkring.

Rapporten Skolans pedagoger – allvarliga arbets­skador och långvarig sjukfrånvaro bygger på statistik för åren 2015–2019 från Afa Försäkrings skadedatabas. Ett allvarligt arbetsolycksfall är ett olycksfall som inträffar i arbetet och beror på en kortvarig, ovanlig och oförutsedd händelse. Det leder till 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid, och/eller till medicinsk invaliditet.

– Vi beräknar risken som antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta. I gruppen förskollärare och fritidspedagoger ligger risken på 3,2, vilket kan jämföras med en risk på 2,6 i genomsnitt för hela arbets­marknaden. I gruppen lärare och skolledare är risken 1,6, sa Emil Askestad.

– Den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka för kvinnor i gruppen skolans pedagoger är en fallolycka. Näst vanligast är hot och våld, oftast i form av en fysisk attack. För män i gruppen är den vanligaste orsaken att delta i träning, övning eller annan aktivitet. När män råkar ut för hot och våld är det oftast i form av verbala hot.

Psykiska diagnoser vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro

Långvarig sjukfrånvaro är sjukfrånvaro som varat i mer än 30 dagar eller har lett till aktivitets- eller sjukersättning. Afa Försäkrings sjuk­försäkring omfattar arbetare och tjänstemän inom Kommuner och regioner, men endast arbetare i den privata sektorn. Därför gäller rapportens statistik över sjukfrånvaro endast skolans pedagoger i kommuner och regioner.

– Både kvinnliga och manliga förskollärare och fritidspedagoger har något högre risk för långvarig sjukfrånvaro än genomsnittet för samtliga anställda inom avtalsområdet Kommuner och regioner. Lärare och skolledare har tvärtom lägre risk än snittet. Ju äldre man blir desto högre är risken att bli långvarigt sjuk och högst är risken i åldersgruppen 56–64 år. Kvinnor har högre risk än män i båda yrkesgrupperna och i samtliga åldersgrupper, sa Andreas Ek, analytiker/statistiker på Afa För­säkring.

– Den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro för skolans pedagoger är psykiska diagnoser. Denna typ av frånvaro är störst för kvinnor i 40-årsåldern. Av de långa sjukfallen med psykisk diagnos är reaktion på svår stress den vanligaste diagnosen. Den näst vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro är muskuloskeletala sjukdomar, det kan exempelvis röra sig om ryggsjukdomar och reumatism.  

Studie av skolledares arbetsmiljö och hälsa

Roger Persson, docent i psykologi vid Lunds universitet, och Ulf Leo, docent i rättspsykologi vid Umeå universitet, presenterade resultat från ett forsknings­projekt om skolledares arbetsmiljö, finansierat av Afa För­säkring.

– Vi har genomfört tre delstudier i form av enkätundersökningar, gruppintervjuer och workshoppar. I benämningen rektorer inkluderar vi även förskolechefer och biträdande rektorer. Utifrån enkätundersökningarna är vår bedömning att 20–30 procent av skolledarna är i risk för att utveckla utmattningsreaktioner, sa Roger Persson.

– Vi kan också se att 25–30 procent av skolledarna rapporterar att rollkonflikter förekommer i deras chefsarbete. Det handlar om slitningar mellan administrativt arbete, verksamhetsutveckling och möjlighet att interagera och samtala med sin personal. 22–23 procent av ledarna uppger att resursbrist är ofta förekommande i deras arbete. Endast 16–18 procent rapporterar att påståendet om att de har en stödjande ledning stämmer ganska bra/mycket bra. Det här kan se lite negativt ut, men samtidigt rapporterar de flesta skolledare att de har bra hälsa.

Gruppintervjuer och workshoppar gav förslag på åtgärder

För att få en bättre bild av skolledarnas arbetsmiljö och hälsa genomfördes i projektet både gruppintervjuer och workshoppar.

– Precis som enkäterna visade intervjuerna att rollkrav och rollkonflikter var den största frågan. Det visade sig att centraliseringar har lett till att det finns fler chefsnivåer över rektorn, vilket innebär att det för många rektorer har blivit otydligt vilket mandat och ansvar man har. I workshopparna föreslog man som åtgärd för detta en tydligare reglering av rektorsuppdraget, sa Ulf Leo.

– När det gäller stöd i organisation visade det sig att centraliseringen har gjort att chefer numera måste vända sig till centrala enheter istället för lokala. Här behöver man ha samtal med huvudmannen om vilket stöd skolor behöver. Vad gäller resurser och resursfördelning handlar det inte bara om ekonomi, det handlar också om kompetens. Ett tydligt resultat vi fick är att rektorer önskar en ökad statlig ekonomisk styrning.

Moderator för dagens seminarium var Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa För­säkring. Seminariet avslutades med en frågestund.

Text: Adam Fredholm