Så jobbar Försäkrings­kassan med försäkringsmedicinska frågor

– Man skulle kunna säga att sjuk­försäkring, aktivitets- och sjukersättning, assistansersättning, tandvårdsstöd, bostadstillägg, sjukdom/funktionsnedsättning och arbetsskadeersättning är våra försäkringsmedicinska förmåner, till skillnad från till exempel barnbidrag och föräldraförsäkring, sa Anna Martinmäki, verksamhetsutvecklare på Försäkrings­kassan.

Begreppet försäkringsmedicin kan ha olika innebörd för olika organisationer. Den definition Försäkrings­kassan använder har tagits fram av nätverket Internationellt försäkringsmedicinskt forum. Den lyder: "Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem".

– Försäkringsmedicin för oss på Försäkrings­kassan är kopplingen mellan juridik och medicin. Vi använder medicinsk infor­mation som vi får i form av intyg, utlåtanden och underlag från hälso- och sjukvården. Vi kan också använda annan mer generell medicinsk kunskap som stöd när vi gör bedömningar gällande förmåner, sa Anna Martinmäki.

– I de flesta ärenden kan handläggaren själv tolka de medicinska underlagen, men det finns sjukdomstillstånd som är så komplexa att vi behöver fördjupad medicinsk kunskap för att kunna fatta bra och rättssäkra beslut. Därför har vi anställda försäkringsmedicinska och försäkringsodontologiska rådgivare. Vi har också försäkringsspecialister som är experter på de försäkringsjuridiska frågorna.

Rådgivarna hjälper försäkringsutredarna förstå medicinska underlag

På Försäkrings­kassan arbetar 110 rådgivare inom försäkringsmedicin och 12 rådgivare inom försäkringsodontologi, det vill säga försäkringsfrågor kopplade till tandvård. De har allihop specialistutbildning som läkare eller tandläkare. På dagens webbinarium berättade tre av rådgivarna om sitt arbete.

– Vi vill att alla utredare på Försäkrings­kassan ska ha samma tillgång till försäkringsmedicinska rådgivare. Alla rådgivare ska ge likvärdiga svar och de ska aldrig ta ställning i själva ersättningsfrågan, sa Carl Höckerfelt, försäkringsmedicinsk koordinator på Försäkrings­kassans avdelning för funktionsnedsättning.

– Som försäkringsmedicinsk rådgivare värderar man en medicinsk dokumentation, man gör inte en bedömning av en individ. Rådgivarens roll är att hjälpa försäkringsutredaren att förstå innehållet i de medicinska underlagen och vilka samband som kan utläsas av det som är dokumenterat.

Rådgivare i tandvård och i medicin

Lars Sjödin, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkrings­kassan, gav en inblick i arbetet på Avdelningen för nationell tandvård, internationell tandvård och aktivitetsersättning.

– Det statliga tandvårdsstödet består av tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd. Patienten betalar mellanskillnaden mellan tandläkarens pris och det statliga stödet. När tandvårdsklinikerna begär ersättning från Försäkrings­kassan för tandvårdsstöd hämtar utredarna in underlag i form av röntgenbilder och journaler. De försäkringsodontologiska rådgivarna ger utredarna råd och utbildar dem, sa han.

Martin Olesen, nationell försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkrings­kassan, berättade om arbetet på Avdelningen för sjuk­försäkring.

– Det här är en stor avdelning med 4 400 medarbetare. Majoriteten av dessa är försäkringsutredare. Vår avdelning hanterar tio olika förmåner, exempelvis sjukpenning, rehabiliteringsersättning och smittbärarersättning. På avdelningen arbetar sammanlagt 67 försäkringsmedicinska rådgivare med att ge utredarna medicinskt stöd. Det sker i cirka fyra procent av alla sjukfall, sa han.

Webbinariet lockade 440 tittare och avslutades med en frågestund. Se filmen ovan för att höra mer om Försäkrings­kassans arbete med försäkringsmedicinska frågor.

Text: Adam Fredholm