Ny rapport om psykisk ohälsa i kommuner och landsting

– Den här rapporten handlar om långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa inom kommuner och landsting. Med långa sjukfall menar vi sjukskrivning som varar längre än 90 dagar eller leder till månadsersättning, sa Therese Ljung, analytiker på Afa För­säkring.

– Psykiska diagnoserna faller under rubriken psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. 90 procent av de långa sjukfallen har någon av de tre diagnoserna reaktion på svår stress, förstämningssyndrom eller ångestsyndrom.

Avtals­grupp­sjukförsäkringen, förkortad AGS för den privata sektorn och AGS-KL för kommun och landstingssektorn, är ett komplement till den ersättning man får från Försäkrings­kassan när man blir sjuk. Rapporten Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn bygger på statistik från Afa Försäkrings skadedatabas och fokuserar på de runt 1,1 miljoner anställda som omfattas av AGS-KL.

– Vi ser att antalet långa sjukfall i kommuner och landsting börjar avta. Samtidigt ser vi en tydlig ökning av andelen långa sjukfall med psykisk diagnos. Ökningen gäller både kvinnor och män, men majoriteten av de som drabbas är kvinnor, sa Therese Ljung.

Psykiska diagnoser i olika yrkesgrupper

I arbetet med rapporten har man studerat den långvariga sjukfrånvaron 2015 i yrkesgrupper där psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

– I gruppen socialt arbete ser vi att andelen långa sjukfall med en psykisk diagnos är över 65 procent. För läkare och gruppen lärare och skolledare är andelen fler än hälften av de långa sjukfallen, sa Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa För­säkring.

– Jämför vi antalet långa sjukfall per 1 000 sysselsatta 2015 med 2016 ser vi att de psykiska diagnoserna har minskat något i yrkesgrupperna socialt arbete och förskollärare och fritidspedagoger. I gruppen läkare har antalet däremot ökat, från 13,2 långa sjukfall per 1 000 till 13,4 för de kvinnliga läkarna och från 3,4 till 4,6 för de manliga. Bland de kvinnliga läkarna är psykiska diagnoser per 1 000 sysselsatta vanligast i åldern 56–64 år, bland de manliga i åldern 36–45 år.

Diskussion om ohälsa och återgång i arbete

Som avslutning på seminariet ledde moderatorn Maria Schütt ett samtal som tog avstamp i rapporten Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn. Två experter på området var inbjudna, Wanja Astvik, docent i psykologi vid Stockholms universitet, och Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet.

– Jag tänker på hur vi har behandlat arbetsmiljöfrågorna de senaste 20 åren. Vi har inte sett det som systemfel när många är sjuka, byter arbetsplats eller jobbar trots att de är sjuka, sa Wanja Astvik.

– Många insatser riktar sig till individen och skuldbelägger individen istället för att rikta in sig på organisationen av arbetet. Jag tror att man måste fundera mer på hur man kan underlätta arbetet för att undvika ohälsa på arbetsplatserna.

Maria Schütt ställde en fråga om vad arbetsgivare kan behöva tänka på för att hjälpa den som drabbas av långvarig sjukfrånvaro att börja arbeta igen.

– För att underlätta återgång i arbete är det viktigt med dialog mellan arbetsgivare, den sjukrivne och en tredje part. Internationellt har man ofta en rehabkoordinator som tredje part, i Sverige har tidigare Försäkrings­kassan haft den rollen och nu ska primärvården försöka, sa Kerstin Ekberg.

– Det är viktigt att arbetsplatsen stödjer återgången i arbete för den som har blivit sjuk, det gäller både arbetskamrater och arbetsgivare.