Ny rapport om unga i arbetslivet

– I vår nya rapport om unga i arbetslivet definierar vi 16–29-åringar som unga och jämför dem med den övriga arbetskraften, det vill säga 30–64-åringar, sa Andreas Ek, statistiker på Afa För­säkring.

Rapporten Unga i arbetslivet – långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall bygger på statistik från Afa Försäkrings skadedatabas. Sjukfrånvaro räknas som långvarig om den varar längre än 90 dagar eller leder till månadsersättning. Ett arbetsolycksfall räknas som allvarligt när det leder till sjukfrånvaro i mer än 30 dagar och/eller till medicinsk invaliditet.

– Det mått vi tittar på när det gäller sjukfrånvaro är antalet långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO ser vi att personer mellan 30 och 64 år har nära tre gånger högre risk än de mellan 16 och 29 år att råka ut för långvarig sjukfrånvaro. Inom Kommuner och landsting har risken minskat för kvinnor och män i den äldre gruppen och för kvinnor i den yngre. För de unga männen har risken däremot ökat de senaste två åren, sa Andreas Ek.

– För unga kvinnor inom Svenskt Näringsliv/LO har yrkesförare högst risk att bli långvarigt sjuka och för unga män är risken högst för träindustriarbetare. För unga kvinnor i Kommuner och landsting är risken högst för sjuksköterskor och barnmorskor. De unga männen i den här sektorn har för få sjukfall för att man ska kunna redovisa det per yrke.

Ökningen av psykiska diagnoser avtar

Inom både Svenskt Näringsliv/LO och Kommuner och landsting ligger psykiska och muskuloskeletala diagnoser oftast bakom de längre sjukfallen.

– För yngre kvinnor och män i den privata sektorn är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Men de senaste årens ökning har nu börjat plana ut. För äldre kvinnor och män är muskuloskeletala diagnoser vanligast, sa Andreas Ek.

– I den offentliga sektorn är psykiska diagnoser vanligast för både yngre och äldre kvinnor. Psykiska diagnoser är också vanligast för yngre män i sektorn, medan muskuloskeletala diagnoser oftast är orsaken till de äldre männens långvariga sjukfrånvaro. Även i den privata sektorn ser vi att den tidigare ökningen av psykiska diagnoser har börjat plana ut.

De psykiska diagnoser som oftast leder till längre sjukfrånvaro är förstämningssyndrom, reaktion på svår stress och ångestsyndrom.

Unga har lägre risk för arbetsolyckor

När det gäller allvarliga olycksfall på arbetet är risken generellt högre för individer i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 16–29 år.

– Sett per 1 000 sysselsatta inom Svenskt Näringsliv/LO/PTK har unga män dubbelt så hög risk som unga kvinnor. Man kan fråga sig om det är könet som avgör det. Men det är förmodligen yrkesvalet, sa Mats Åhlgren, statistiker på Afa För­säkring.

– Inom kommuner och landsting är risken att råka ut för en allvarlig arbetsolycka 50 procent högre i åldersgruppen över 30 år.

Rån, skärskador och brännskador

I rapporten presenteras också statistik över olyckor i arbetet fördelat på yrken.

– Slår man samman siffrorna för de båda avtalsområdena löper unga män störst risk att råka ut för en allvarlig arbetsolycka i yrkesgrupperna byggnadsträarbetare och metallarbete. För unga kvinnor är risken störst i handeln och inom restaurang och storkök, sa Mats Åhlgren.

– De händelser som unga oftast rapporterar som orsak till arbetsolyckor är rån, skuren av kniv och hetta och eld. Rånen drabbar framför allt unga och sker främst i handeln. Unga kvinnor skär sig oftast inom handel, restaurang och storkök och unga män i bygg- eller vvs-branschen. Brännskador är vanligt i kök och vid metallarbete.

Text och foto: Adam Fredholm

Läs och se mer: 

Presentation från seminariet - ladda ner här.

Länk till sidan där rapporten finns att ladda ner.