Två nya kunskapsöversikter om arbetsrelaterad dödlighet

– I Sverige har vi ungefär 1,8 miljoner arbetsplatser med 5,1 miljoner sysselsatta i åldern 15–74 år. Arbetslivet är mångfacetterat och vissa risker i arbetsmiljön är uppenbara. Men det finns också faror som lurar som vi varken kan se, höra eller lukta oss till, sa Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Kunskapssammanställningarna Arbetsrelaterad dödlighet är två rapporter som Arbetsmiljöverket beställt av forskarna Martin Andersson, Lisbeth Slunga Järvholm och Bengt Järvholm, vid Umeå universitet. Rapporterna presenterades den 28 maj vid ett seminarium som anordnades av Arbetsmiljöverket och Afa För­säkring.

– Temat för rapporterna är arbetsrelaterad dödlighet och syftet är att hitta sätt att förebygga olyckor och sjukdomar på våra arbetsplatser. Den första delen är en tillbakablick och den andra pekar på morgondagens risker. Det finns inte ett svar på hur man ska komma tillrätta med olyckor och dödsfall i arbetslivet, det krävs breda insatser, dialog och samverkan, sa Erna Zelmin-Ekenhem.

Risker i arbetsmiljön för arbetsrelaterad dödlighet

Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin, berättade att siffrorna för antalet arbetsrelaterade dödsfall kan variera beroende på hur man mäter. Sjukdomar kan leda till för tidig död efter att man har lämnat arbetslivet. Det är också vanligare att ett dödsfall orsakas av flera sjukdomar än en.

– Varje år dör cirka 800 personer i åldern 15–74 på grund av faktorer i arbetslivet. De vanligaste dödsorsakerna är hjärt-kärlsjukdomar, cancer och lungsjukdomar. Istället för att studera dödsfall utifrån sjukdom har vi utgått från exponering för risker i arbetsmiljön. På så sätt kan vi se vilken effekt olika förebyggande åtgärder kan ha på den arbetsrelaterade dödligheten, sa han.

– Det är ett sätt att mäta arbetslivets påverkan på vår hälsa. Vi har tittat på olika faktorer var för sig. Organisatoriska och sociala faktorer som stress och skiftarbete, ergonomiska faktorer som fysiskt tungt arbete, biologiska faktorer som infektioner, fysikaliska faktorer som radon och kemiska faktorer.

Exponering för kemikalier

Anställda som kommer i kontakt med kemikalier i arbetet exponeras ofta för flera olika kemiska ämnen. I den nya rapporten redovisas särskilt vanliga och skadliga exponeringar.

– Arbetsrelaterad dödlighet på grund av asbest har minskat kraftigt. Minskningen av dödsfall med koppling till damm beror delvis på att det idag är färre anställda i tillverkningsindustrin än tidigare. Detsamma gäller antalet svetsare och exponering för svetsrök, sa Bengt Järvholm.

– Passiv rökning har minskat i och med att färre idag röker. Om exponeringen för kvarts minskat är mer osäkert. När det gäller motoravgaser och nanopartiklar vet vi egentligen inte hur exponeringen förändrats. Sammanfattningsvis kan man säga att många exponeras för låga doser av kemikalier och utsätts för en låg risk, men det är ändå en risk att ta hänsyn till.

Nationell satsning kan minska risken vid exponering för kemikalier

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, ingick i en grupp experter som läst den nya kunskapssammanställningen. Hon kommenterade avsnittet om kemisk exponering.

– I samhället har vi en nollvision för dödsfall i arbetslivet och i trafiken. 2016 inträffade 37 dödsolyckor i arbetet och 270 i trafiken. Samtidigt inträffade fler än 1 700 dödsfall på grund av arbets­sjuk­dom orsakad av kemisk exponering. Därför behöver vi införa en nollvision även för denna typ av dödsfall, sa hon.

Skiftarbete och oregelbundna arbetstider

Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin, presenterade kunskapssammanställningens avsnitt om skiftarbete och oregelbundna arbetstider.

– Vi ser att skiftarbete, nattarbete och långa arbetsveckor kan innebära en risk att drabbas av arbets­sjuk­domar som hjärtsjukdom, stroke och bröstcancer. Vid nattarbete påverkas till exempel sömnhormonet melatonin, som skyddar mot cancer, sa hon.

– Totalt sker drygt 700 dödsfall orsakade av skiftarbete varje år, 280 av de drabbade är kvinnor och runt 440 är män. Vi är egentligen inte konstruerade för att arbeta natt, vi ska vila då. Men nattarbete behövs i samhället, exempelvis inom hälso- och sjukvården. Vi behöver fundera på hur vi kan göra skiftarbete så lite skadligt som möjligt.

Scheman för hållbart skiftarbete

Göran Kecklund, professor i psykobiologisk sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, ingick också i expertgruppen som läst kunskapssammanställningen. Han kommenterade avsnittet om skiftarbete.

– Cirka 20 procent av den arbetande befolkningen arbetar skift och växlar mellan dag-, kvälls- och nattpass. Det ger dygnsrytmsstörningar, bristande återhämtning och sömnbrist som påverkar biologin i form av till exempel höjda nivåer av blodsocker och blodfetter. Vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och olyckor, sa han.

– Vi behöver ta reda på mer om hur arbetsschemat påverkar dygnsrytmen och återhämtningen. Jag gissar att automatiseringen kommer att öka inom industri och transport, men om jag tittar i min kristallkula tror jag inte att vi kommer kunna ersätta skiftarbetare i vård- och omsorgssektorn med robotar. Långsiktigt hållbara scheman för skiftarbete är en utmaning för arbetsgivare.

Arbetsrelaterad stress

Lisbeth Slunga Järvholm presenterade också sammanställningens avsnitt om stress.

– Det är ganska svårt att mäta stress. Inom företagshälsovården mäter man stresshormonet kortisol, men kortisolet varierar tyvärr över dygnet och mellan olika personer och är därför inte så användbart som mätmetod. Inom forskningen om arbetsstress, eller job strain, sam­arbetar vi istället med psykologer och studerar till exempel balansen mellan krav och stöd i arbetet, sa hon.

– Totalt sett inträffar runt 770 dödsfall per år på grund av arbetsstress, främst i hjärtsjukdom och genom stroke. För att förebygga den här typen av dödsfall behöver vi ha en rimlig balans mellan krav och resurser. Det är inte något individen själv ska lösa utan något vi måste jobba med i organisationen av arbetet. Kan vi tillföra en positiv stimulans i arbetet kan det gynna både den anställde och arbetsgivaren.

Balans mellan arbete och belöning

Sist ut av experterna som kommenterade sammanställningen var Eva Vingård, professor emerita i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

– Stress har alltid funnits på arbetsplatser, men innan det går så långt som till dödlighet måste vi försöka göra något åt det. Återhämtning är viktigt, till exempel i form av sömn, möjlighet till stillhet och reflektion på arbetsplatsen och genom att man får känna sig nöjd med sin prestation. Det handlar om att hitta en balans mellan den energi man lägger in i arbetet och den belöning man får tillbaka, sa hon.

– Det är inte en slump när företag och organisationer är hälsosamma, det ligger hårt arbete bakom det. För att skapa hållbara företag och organisationer krävs exempelvis en god organisation, bra relationer på arbetsplatsen och stöd och förtroende.

Text och foto: Adam Fredholm

Se presentationer och läs rapporter
Du hittar presentationerna från seminariet och rapporterna på Arbetsmiljöverkets webbplats.