Ökad kunskap kan ge bättre arbetsmiljö i städbranschen

– Totalt inom alla yrken råkar 2,5 personer av 1 000 ut för en allvarlig arbetsolycka per år. För kvinnliga och manliga städare ligger siffran på 3,9 och 4,2, sa Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på AFA För­säkring.

– Den vanligaste olyckan bland städare, oavsett kön, är att ramla inomhus. Och olycksfrekvensen ökar med stigande ålder.

Städare och fönsterputsare blir också oftare långtidssjukskrivna än andra yrkesgrupper. I genomsnitt blir 27 personer av 1 000 sjukskrivna tre månader eller längre per år. För städare och fönsterputsare är motsvarande siffra 41 personer.

– Den vanligaste orsaken till sjukskrivning för både kvinnor och män är ont i ryggen. Det är något man behöver titta på för att den här yrkesgruppen ska kunna jobba högre upp i åldrarna. Vi har sett en generell ökning av psykisk ohälsa och den visar sig även i städyrket, sa Anna Weigelt.

Kommunal städenhet lyckades sänka sjukfrånvaron

Therese Öhrling, lektor i industriell design vid Luleå tekniska universitet, presenterade ett forsknings­projekt där hon under fem år följt den kommunala städenheten i Piteå.

– Projektet startade 2009 och innan dess hade enheten en sjukfrånvaro på 18–20 procent. De satsningar man gjorde på redskap och arbetstekniker gav inte önskvärt resultat och medarbetarna var oroliga att bli konkurrensutsatta, sa hon.

Städenheten i Piteå gjorde studiebesök på andra arbetsplatser och såg att den röda tråden för en friskare arbetsmiljö var delaktighet och möjlighet för de anställda att påverka verksamheten. 2009 bildade de därför en resultatenhet och fick ansvar för sin budget.

– Förändringarna innebar att städenheten blev mer lik en privat verksamhet, men fortfarande var kommunal. Samtidigt jobbade de mycket med att förbättra kommunikationen och de sociala relationerna mellan medarbetare och chefer och med kunderna. De såg också till att sätta in insatser vid tecken på ohälsa innan det hann gå så långt som till sjukskrivning, sa Therese Öhrling.

– Det gjorde bland annat att de fick en starkare sammanhållning, ökad arbetsglädje och upplevde att deras hälsa blev bättre. För själva verksamheten innebar det att sjukfrånvaron sjönk till 4 procent och nu är runt 2 procent lägre än genomsnittet i kommunen.

Arbetsbelastning vid hotellstädning och en app för ergonomi

Camilla Dahlqvist, biomedicinsk analytiker och doktorand vid Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet, berättade tillsammans med Mikael Forsman, professor i ergonomi vid Karolinska Institutet, om sin studie av arbetsbelastning vid hotellstädning.

– 14 rumsstädare på nio hotell i södra Sverige fick bära mätutrustning under en arbetsdag. På så sätt kunde vi mäta arbetsställningar och rörelser för huvud, rygg, överarmar och handleder och muskelansträngning i skuldror och underarmar, sa Camilla Dahlqvist.

– Det visade sig att arbetsbelastningen vid hotellrumsstädning överskrider nio av Arbets- och miljömedicin Syds elva risknivåer för ergonomisk belastning. Hotellstädare har en väldigt hög risk att drabbas av belastnings­skador. Vi rekommenderar därför att deras arbetstempo måste sänkas, att personalen bör erbjudas regel­bundna medicinska kontroller och att arbetsplatserna bör ha företagshälsovård knuten till sig.

Mikael Forsman berättade mer om tekniken bakom mätningarna.

– Vi försöker ta fram mätinstrument som ska vara enkla att använda och som ska ge resultat som är enkla att analysera. Inklinometern är ett instrument som gör det möjligt för städare att själva mäta sin arbetsbelastning. Det är lätt att man överskattar risken för belastning om man mäter under en kort och arbetsintensiv tid, därför mäter vi under hela dagar, sa han.

– Vi har också utvecklat en app som gör att man kan mäta armbelastning med sin mobiltelefon. Den heter ErgoArmMeter och finns att ladda ner gratis från Apples App store.

– Applicering av rengöringsmedel med olika spraymetoder har ökat och många studier har visat att städare ofta har luftvägsbesvär, sa Anders Gudmundsson.

Exponering för luftburna partiklar och gaser

Anders Gudmundsson, professor i ergonomi och aerosolteknologi på Lunds tekniska högskola, berättade om ett projekt där han har undersökt städares exponering för luftburna partiklar och gaser vid användning av rengöringsmedel i sprayform.

– Städare är en stor yrkesgrupp, enligt SCB:s yrkesregister arbetade2012 så många som 70 000 personer som städare. Applicering av rengöringsmedel med olika spraymetoder har ökat och många studier har visat att städare ofta har luftvägsbesvär. Det som förvånade mig var att det inte hade forskats så mycket på vad som orsakar besvären, sa han.

– I vår studie har elva städare utfört städning av badrum i hotell med tre olika metoder; spray respektive skum i mikrofiberduk och med förfuktad mikrofiberduk. Vi har precis slutfört studien och håller på att analysera resultaten. Men vår förstudie visar att exponeringen för luftburna partiklar och gaser är lägst om man använder förfuktad mikrofiberduk, högre om man använder skum och högst om man använder spray.

Webbplats om städning och stöd till småföretag

Lisa Schmidt, filosofie magister i ergonomi och forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, presenterade webbplatsen Allt om städ.

– I början av 2000-talet såg vi att det fanns en hel del hinder och möjligheter för att förbättra arbetsmiljön och minska arbetsrelaterad ohälsa för städare. Tillsammans med den ideella organisationen Prevent utvecklade vi 2009 därför en webbplats om städning. Där finns bland annat korta filmer som visar hur man ska städa för att inte få ont i axlar och nacke, sa hon.

– 2016 avslutade vi uppföljningsprojektet Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning. Där har vi studerat sådant som inte ingick i det förra projektet, som fallolyckor, fönsterputsning och risker för hot, våld och sexuella trakasserier. I höst ska vi lansera en ny version av webbplatsen Allt om städ, med rekommendationer även för dessa områden.

Ann-Beth Antonsson, professor i ergonomi och forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, beskrev vad som krävs för att kunskapen om hur man skapar en bättre arbetsmiljö för städare ska omsättas i handling.

– I städbranschen finns många småföretag, också inom KL-sektorn anlitar man mindre företag. Det är en bransch med hård prispress och begränsade resurser för arbete med arbetsmiljö. Ska man lyckas förbättra arbetsmiljön och hälsan krävs komplexa insatser där man tar hänsyn till de förutsättningarna, sa hon.

– Vi har jämfört Allt om städ-projektet med det internationella projektet Sesame, där man gjorde intervjuer med arbetsgivare och skydds­ombud i 160 småföretag för att se hur man når ut med infor­mation. Det vi kan se är att småföretag ofta sätter in åtgärder först när en olycka inträffar eller man får besök av en arbetsmiljöinspektör. Ofta är det så att arbetsmiljökunskap behövs när ett problem uppstår, då kan webbplatsen Allt om städ vara ett stöd med konkreta och handfasta råd om arbetsmiljö och städmetoder.

Text: Adam Fredholm

Mer infor­mation

Länk till webbsidan Allt om städ