Återhämtning behöver planeras in inför nästa kris

Under pandemin arbetade vårdpersonal med krävande scheman, indragna semestrar och för lite tid för återhämtning. Forskare vid Karolinska Institutet och Högskolan Dalarna pekar på hur vården kan planera bättre inför nästa kris.

– Saker och ting ställdes på sin spets under pandemin, men läget var ju ganska tufft redan innan, säger Ann Rudman, docent vid Karolinska Institutet och lektor vid Högskolan Dalarna.

Ann Rudman och Anna Dahlgren föreläste vid Afa Försäkrings heldagsevent När omvärlden krisar – forskning som bidrar till stärkta arbetsplatser. Där samlades forskare, praktiker och arbets­marknadens parter för att diskutera hur arbetsplatser kan stärka sin beredskap i osäkra tider. Båda intervjuas också i boken Forskning som bidrar till stärkta arbetsplatser i osäkra tider, som släpptes under dagen. Deras forsknings­projekt har finansierats av Afa För­säkring.

Sjuksköterskornas arbetsmiljö under pandemin

Ann Rudman leder en omfattande studie om sjuksköterskors arbetsliv. En del av studien har undersökt hur pandemin påverkade sjuksköterskors arbetssituation och hälsa. Det har gjorts genom en nationell kartläggning av tre grupper av sjuksköterskor som följts över tid.

Studien har bland annat undersökt posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, som är en stressreaktion som kan uppstå efter mycket påfrestande händelser.

– Den vanligaste nya stressande situationen var att kommunicera i full skyddsmundering. Vissa kritiska händelser var klart relaterade till nivåer av PTSD. Det fanns samband mellan PTSD-symtom och arbetstider som innebar otillräcklig återhämtning, säger Ann Rudman.

Krävande arbetstider gav för lite återhämtning

Anna Dahlgren, docent i psykologi vid Karolinska Institutet, har undersökt hur arbetstiderna och möjligheten till återhämtning i vården påverkades under pandemin. I projektet intervjuades vårdpersonal, chefer samt HR- och bemanningspersonal. Resultaten ligger i linje med det Ann Rudman beskriver.

– Intervjuerna visar att själva förläggningen av arbetstider inte var optimal. Arbetstiderna var krävande, vilket ledde till att personalen inte fick tillräcklig tid för återhämtning, säger Anna Dahlgren.

Vårdpersonalen fick arbeta helger i större utsträckning och hade ofta bara enstaka lediga dagar åt gången. Semestrar drogs in och arbetstider kunde ändras med kort varsel. Det ledde till extrem trötthet, sämre sömn och även till sjukskrivningar.

Se föredraget i efterhand

Ann Rudmans och Anna Dahlgrens föredrag Trycket på en samhällsbärande arbetsplats är totalt cirka 35 minuter långt. Övriga föreläsningar och panelsamtal från eventet finns också att se i efterhand.

Loading...

Läs mer i boken

Boken Forskning som bidrar till stärkta arbetsplatser i osäkra tider går att ladda ner. Den innehåller intervjuer med flera av de forskare som medverkade under dagen.