Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke

Seminariet inleddes med en presentation av Afa Försäkrings statistik om hjärt- och kärlsjukdom.

– I början av 2020 tog vi fram rapporten Hjärt- och kärlsjukdomar – långvarig sjukfrånvaro. Rapporten bygger på statistik från Afa Försäkrings skadedatabas och är en genomgång av drygt 4 000 långvariga sjukfall som orsakats av hjärt- och kärlsjukdom, sa Elin Henriksson, analytiker/statistiker på Afa För­säkring.

– I rapporten kan vi se att män har fler långa sjukfall på grund av sjukdomar i hjärta och kärl än kvinnor. Risken för denna typ av sjukfall ökar med åldern. Sett till yrke är risken för kvinnor högst i yrkesgruppen städare och fönsterputsare, för män i grupperna yrkesförare och livs­medels­arbetare.

En vanligt förekommande folksjukdom

Afa För­säkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Den nya översikten om återgång i arbete efter stroke är framtagen av Katarina Jood, docent i neurologi vid Göteborgs universitet, och Eleonor Fransson, docent i epidemiologi vid Högskolan i Jönköping.

– Stroke är en av våra vanliga folksjukdomar och drabbar ungefär 25 000 personer varje år. De flesta är äldre, men cirka 2 700 per år insjuknar innan 60 års ålder. Män drabbas tidigare i livet av stroke än kvinnor, sa Katarina Jood.

– Den vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till ett av hjärnans blodkärl. I 15 procent av fallen är orsaken att ett blodkärl i hjärnan brister och orsakar en hjärnblödning. En lindrig stroke kan ge en känselstörning i ena armen, medan en svår kan orsaka halvsidig förlamning och synstörningar. Andra symtom kan till exempel vara att man får svårt att prata, inte förstår vad andra säger eller drabbas av yrsel.

Arbete med låg kontroll och höga krav kan öka risken för stroke

Stroke orsakas ofta av flera faktorer. Förutom stigande ålder påverkas risken att drabbas exempelvis av högt blodtryck, rökning, diabetes, låg fysisk aktivitet, fetma och höga blodfetter.

– Kunskapen om hur arbetsrelaterade faktorer påverkar risken för stroke är begränsad. Men det finns studier som tyder på att till exempel så kallat spänt arbete, det vill säga arbete med låg kontroll och höga krav, ökar risken. Likaså skiftarbete, övertidsarbete och exponering för buller, sa Katarina Jood.

– Nordiska studier visar att ungefär 60–80 procent av de drabbade återgår i hel- eller delstidsarbete under de första två åren efter en stroke. Vi vet att personer med hög utbildning har större chans att kunna arbeta igen, medan chansen är mindre för personer med låg socioekonomisk status.

Tjänstemän verkar oftare återgå i arbete än arbetare

I arbetet med kunskapsöversikten har Katarina Jood och Eleonor Fransson gjort en genomgång av vetenskaplig litteratur om stroke och arbetsmiljörelaterade faktorer.

– I artiklarna vi hittade var yrkeskategori den oftast undersökta arbetslivsfaktorn och den definierades som tjänstemän och arbetare. Det vi kunde se var att personer med tjänstemannayrken i högre grad återgick i arbete efter stroke än personer med arbetaryrken. Men resultaten var inte entydiga, i vissa studier kunde man inte dra någon säker slutsats, sa Eleonor Fransson.

– Vi kunde också se att om den som drabbas av stroke arbetar på ett större företag eller i en större organisation så kan det öka chansen till att återgå i arbete. Man kan tänka sig att det finns bättre möjligheter till anpassning av arbetsuppgifterna i en större organisation än i en mindre, vilket kan underlätta återgången.

Stöd från arbetsgivare och kollegor främjar arbetsåtergång

I kunskapsöversikten ingår också studier där forskare har frågat personer som råkat ut för stroke vad de anser underlättar respektive försvårar återgång i arbete.

– I samtliga intervjustudier kom man fram till att stöd från arbetsgivare och kollegor är främjande för arbetsåtergång. Andra främjande faktorer var anpassning av upp­gifter och arbetstider och tillgång till hjälpmedel. Bristande stöd från arbetsgivare och kollegor kunde däremot hindra återgången i arbete. Även arbetsrelaterad stress och bristande kunskap hos arbetsgivaren om stroke kunde vara försvårande faktorer, sa Eleonor Fransson.

– Sammanfattningsvis kan vi säga att kunskapen är begränsad om specifika arbetslivsfaktorer som kan underlätta eller försvåra arbetsåtergång efter stroke. När det gäller arbetslivsfaktorer som påverkas risken att återinsjukna i stroke saknas kunskapsunderlag helt. Resultaten från intervjustudierna visar vilka faktorer som kan behöva undersökas närmare i framtida studier.

Moderator för seminariet var Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa För­säkring.

Text: Adam Fredholm

Länk till kunskapsöversikten
Faktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke eller risk för ny stroke: en kunskapsöversikt.