Ny rapport visar på bristande jämställdhet vid sjukskrivning

– Bakgrunden till vår studie är den tydliga könsskillnaden i sjukfrånvaro. Skillnaden började växa på 80-talet och idag är kvinnor sjukskrivna i nära dubbelt så stor utsträckning som män, sa Pathric Hägglund, revisionsdirektör på Riksrevisionen.

– Regeringen har uttryckt önskemål om att minska skillnaden. Vi vill undersöka om kvinnor och män sjukskrivs på samma villkor och vi är intresserade av att analysera läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen.

Pathric Hägglund har skrivit rapporten Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? tillsammans med Kristina Karlsson, revisor på Riksrevisionen. Syftet med studien är att ta reda på om det finns brister i sjukförsäkringssystemet när det gäller en likvärdig bedömning av kvinnors och mäns rätt till ersättning utifrån vårdens bedömning av deras arbetsförmåga. Studien har kvalitetssäkrats av en grupp experter inom statistik, nationalekonomi, försäkringsmedicin och arbets- och miljömedicin.

– Forskningen visar att kvinnor upplever sin hälsa som sämre än vad män gör, trots att den faktiskt är bättre. Så det är vanskligt att dra för stora växlar på subjektiva upp­gifter eftersom det kan leda till felaktiga slutsatser, sa Pathric Hägglund.

– Kvinnor konsumerar mer vård och läkemedel och är mer sjukskrivna, men lever längre än män. I en studie från 2013 på patienter som lagts in på sjukhus drog forskarna slutsatsen att den efterföljande skillnaden i sjukfrånvaro främst beror på att kvinnor är mer rädda om sin hälsa och därför agerar mer förebyggande än män.

Studie av patienter med psykiska besvär eller smärtsjukdom

Riksrevisionens studie bygger på enkät- och registerdata över 60 000 patienter av båda könen i Region Skåne. Patienterna har haft antingen lätt till medelsvår psykisk sjukdom eller muskuloskeletal sjukdom.

– Vårdgivarna fick bedöma patienternas funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning enligt en femgradig skala och patienterna fick skatta hur de upplevde sin hälsa, sa Pathric Hägglund.

– Sedan jämförde vi vårdgivarnas bedömning av patienten med patientens sjukfrånvaro och andra hälsomått, som antalet vårdbesök och läkemedelskonsumtion. Är den bedömda arbetsförmågan densamma för kvinnor och män bör det inte vara några könsskillnader i sjukfrånvaron.

Tänkbara förklaringar till ojämställd sjukskrivning och tre rekommendationer

Studien visar att kvinnor sjukskrivs drygt 30 procent mer än män, trots att deras arbetsförmåga bedömts vara densamma. Skillnaden i sjukskrivning är störst för patienter som är 30–40 år, högutbildade, inte har barn och arbetar i en mansdominerad bransch.

– En förklaring till skillnaden kan vara att kvinnor är mer öppna för att sjukskrivas än vad män är. Det kan också vara så att läkare är mer benägna att sjukskriva kvinnor än män. Ytterligare en förklaring kan vara att läkare har svårare att fånga upp mäns psykiska ohälsa, sa Pathric Hägglund.

Riksrevisionen har utifrån studiens resultat tagit fram tre rekommendationer för hur man kan komma till rätta med ojämställdheten vid sjukskrivning.

– Den första rekommendationen är att regeringen bör ge Försäkrings­kassan i uppdrag att löpande följa upp de läkarintyg som skrivs på olika vårdenheter. Rekommendation två är att regeringen bör tillsätta en utredning för att öka kvaliteten och enhetligheten i läkarintygen. Ett exempel skulle kunna vara att införa en sanktion för läkare som inte sjukskriver på ett korrekt sätt, liknande den som finns för läkare som skriver ut läkemedel på ett felaktigt sätt, sa Pathric Hägglund.

– En utredning bör också lämna förslag på hur läkarnas kunskap om patienternas arbetsuppgifter kan förbättras för att minska osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga. 

Text och foto: Adam Fredholm