Ny rapport om sjukfrånvaro orsakad av sjukdomar i muskler och skelett

– Tittar vi på långa sjukfall 2017 ser vi att de två stora diagnoserna är muskuloskeletala sjukdomar och psykiska sjukdomar. För kvinnor i den privata sektorn är diagnoserna ungefär lika vanliga, för män är muskuloskeletala sjukdomar vanligare. I den offentliga sektorn är psykiska diagnoser vanligare, men för kvinnor är det också vanligt med muskuloskeletala sjukdomar, sa Mats Åhlgren, statistiker på Afa För­säkring.

– Av de muskuloskeletala sjukfallen utgörs 95 procent av de tre diagnoserna ledsjukdomar, ryggsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnaderna. En ledsjukdom kan vara till exempel reumatism eller artros. Ryggsjukdom är ofta sjukdom i ländryggen. Sjukdom i mjukvävnader är ofta fibromyalgi eller sjukdomstillstånd i skulderled. Män har en större andel ryggsjukdomar och kvinnor har en något större andel sjukdomar i mjukvävnaderna.

Rapporten Muskuloskeletala diagnoser bygger på statistik från Afa Försäkrings skadedatabas och handlar främst om längre sjukfall. Avtalsgruppförsäkringen, AGS och AGS-KL, omfattar arbetare i den privata sektorn och arbetare och tjänstemän i den offentliga sektorn. Sjukfrånvaro räknas som långvarig om den varar längre än 90 dagar eller leder till månadsersättning.

– För kvinnliga arbetare i privat sektor är risken högre att råka ut för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykiska sjukdomar än muskuloskeletala. För manliga arbetare är risken den omvända. I den offentliga sektorn är risken för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykiska sjukdomar högre för både kvinnor och män.

Hög risk för städare och fönsterputsare och i yrken inom industrin

I ett fysiskt krävande arbete är risken högre att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med muskuloskeletal diagnos. Därför skiljer sig risken för långvarig sjukskrivning åt mellan olika yrken i de båda sektorerna.

– I den privata sektorn är risken högst för yrkesgruppen städare och fönsterputsare. Därefter följer flera industriyrken, som livs­medels­arbetare, textil-, skinn- och läderindustriarbetare, byggnadsmålare och träindustriarbetare. Risken är näst lägst för försäljare inom handel och lägst inom restaurang- och storköksarbete, sa Mats Åhlgren.

– Tittar vi på yrken i den offentliga sektorn ser vi att risken är hög för städare och fönsterputsare även här. Sedan följer yrkesgrupperna yrkesförare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. och brandpersonal. Lägst risk har chefer och läkare. Högst risk har restaurang- och storköksarbetare. Det beror på att anställda i den här yrkesgruppen i den offentliga sektorn är äldre, medan anställda i restaurang och storkök i den privata sektorn är yngre.

Risken för sjukdom i muskler och skelett ökar med åldern

När kroppen åldras ökar risken för sjukdom i muskler och skelett. Därför skiljer sig risken för långvarig sjukskrivning åt mellan olika åldersgrupper.

– I både den privata och den offentliga sektorn ökar risken med åldern för långvarig sjukfrånvaro orsakad av muskuloskeletala sjukdomar. Långvarig sjukfrånvaro på grund av psykiska sjukdomar är däremot vanligast i åldersgruppen 36–45 år för både kvinnor och män, sa Mats Åhlgren.

– Sammanfattningsvis kan vi säga att muskuloskeletala sjukdomar är vanliga. Det är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro för privatanställda män och den näst vanligaste för övriga grupper. Risken är större i fysiska arbeten och ökar med åldern. Samtidigt har risken att drabbas minskat de senaste åren.

Orsaker till belastningsskador och riskhanteringsmetoden RAMP

Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi vid KTH i Stockholm, berättade att riskerna för belastnings­skador är flera. Bland annat arbetsställning, repetitiva rörelser och hög arbetstakt.

– Belastnings­skador kan orsakas av många olika faktorer. Det innebär att vi måste ha förebyggande åtgärder som riktar sig mot olika faktorer. Lagkrav är en bas för det förebyggande arbets­miljö­arbetet. Och vi måste jobba med tekniken, organisationen och individen, sa han.

Ett exempel på hur man kan göra det är riskhanteringsmetoden RAMP, som utvecklats med stöd av bland andra Afa För­säkring.

– RAMP är en metod för att minska belastningsbesvär genom observation, stöd och risk­hantering. Metoden är baserad på vetenskapliga studier och finns fritt tillgänglig. RAMP används till exempel av Scania som global standard och har också laddats ner 2 600 gånger i 70 länder.

Smarta kläder och exoskelett

Utveckling av RAMP pågår redan. Nästa steg är att digitalisera metoden.

– Med hjälp av så kallade smarta kläder kan vi automatisera riskbedömningen. Med de sensorer som finns i kläderna kan vi mäta hjärtfrekvens, andning, muskelaktivitet och hudresistans och registrera kroppsställningar och rörelser. Användaren kan på så vis få omedelbar återkoppling på till exempel en riskfylld arbetsställning i form av en röst som ger råd om arbetstekniker eller genom en vibration mot huden, sa Jörgen Eklund.

En annan innovation i arbetsmiljösammahang är det så kallade exoskelettet, en form av tekniskt hjälpmedel som påminner om ett yttre skelett och ökar användarens styrka.

– Ett exempel på exoskelett är en handske med insydda fiskelinor som fungerar som extra senor. Det ger användaren extra greppkraft och är tänkt för personer som inte har full kraft i sina händer. På så sätt kan de fortsätta att utföra sina arbeten.

Text och foto: Adam Fredholm