Seminarium: Ny kunskapsöversikt om arbete efter hjärtinfarkt

– Bakgrunden till den här sammanställningen är att det förlängda arbetslivet och den åldrande befolkningen gör att allt fler som haft hjärtinfarkt arbetar, sa Per Gustavsson, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm.

Afa För­säkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Den nya översikten om arbete efter hjärtinfarkt är framtagen av Per Gustavsson och Petter Ljungman, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och specialist i kardiologi och internmedicin vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus.

– Hjärtinfarkt är en sjukdom som ökar med stigande ålder och det är fler män än kvinnor som drabbas. Mellan 1987 och 2017 har insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt minskat för både kvinnor och män i arbetsför ålder. Risken att insjukna i infarkt skiljer sig beroende på socioekonomisk status, har man högre utbildning och bättre resurser är risken lägre, sa Petter Ljungman.

– I grunden är hjärtinfarkt en åderförkalkningssjukdom. När åderförkalkningen brister bildas en blodpropp som kan täppa igen blodkärlet. Hjärtmuskeln som försörjs av kärlet skadas eller dör och hjärtats pumpförmåga minskar. Får man en fullständig tilltäppning är det bråttom och kärlet behöver öppnas inom en halvtimme med en så kallad ballongvidgning. På vissa patienter får man istället göra en så kallad bypass-operation och sy dit ett kärl som går förbi förträngningen.

Läkemedel, sjukskrivning och återgång i arbete

Vid hjärtinfarkt får den som drabbas först blodförtunnande läkemedel och därefter mediciner som är blodfettssänkande, pulsbromsande och hjärtstärkande.

– Efter en medicinsk utvärdering påbörjar man rehabiliteringen redan på sjukhuset. Patienten får träffa en dietist, en kranskärlssjuksköterska och en fysioterapeut. Sjukhusvistelsen varar oftast 3–5 dagar och patienten kommer i regel på återbesök efter 6–8 veckor. Under tre månader går patienten sedan på sjukgymnastik, sa Petter Ljungman.

– De flesta patienter som behandlas med ballongvidgning blir sjukskrivna i 2–4 veckor. Patienter som behandlas med bypass-kirurgi blir ofta sjukskrivna 2,5–3 månader. Vissa yrken har särskilda bestämmelser för återgång i arbete efter hjärtinfarkt, till exempel yrkesförare, lokförare, piloter, rök- och kemdykare och yrken med klättring med stor nivåskillnad.

Arbetsmiljön betydelse för hjärt-kärlsjukdom och vid återgång i arbete

Tidigare forskning visar att arbetsmiljön kan vara en bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom. Arbetsmiljön kan också påverka risken för den som haft hjärtinfarkt att drabbas av ytterligare en.

– Kemiska arbetsmiljöfaktorer som påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom är till exempel motoravgaser och framför allt dieselavgaser, svetsning, stendamm och andras tobaksrök. Psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer som påverkar risken är exempelvis job strain, det vill säga höga krav och låg kontroll, skiftarbete och nattarbete. Det finns också misstankar om att osäkra anställningar och långa arbetsveckor kan öka risken, sa Per Gustavsson.

– På den fysikaliska sidan finns en ganska tydlig evidens för att buller i bostadsmiljön påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar. I arbetsmiljön är det här inte lika väletablerat. Fysiskt tungt arbete kan ha viss påverkan på risken, framför allt för män.

Nordiska studier visar att nedsättningen av den fysiska arbetskapaciteten är liten efter en omkomplicerad hjärtinfarkt.

– Numera är 60–70 procent av individerna som drabbas av hjärtinfarkt åter i arbete efter 6–10 veckor. Efter 12–14 månader är 80–90 procent av individerna tillbaka i arbete. Det här bekräftar bilden av att idag är färre sjukskrivna för hjärtinfarkt och fler återgår i arbete. Flera studier visar att job strain kan öka risken för en ny infarkt, sa Per Gustavsson.

Slutsatser i arbetet med kunskapsöversikten

I Sverige drabbas sedan 10–20 år färre människor av hjärtinfarkt och infarkterna är mindre allvarliga.

– Sannolikt har det att göra med att våra riskfaktorer har minskat och att vi kommer snabbare i behandling. Sjukskrivningarna har blivit kortare efter infarkt och ligger idag på 2–4 veckor för en omkomplicerad infarkt, vilket de flesta är. Risken att råka ut för ytterligare en infarkt är 2 procent, sa Petter Ljungman.

– För att kunna återgå i arbete är det av största vikt att minska de individuella riskfaktorerna. Det handlar om rökstopp, viktnedgång och fysisk aktivitet. När man bedömer arbetsförmågan är det viktigt att väga den fysiska arbetskapaciteten mot vilka krav man har i arbetet. Det är också viktigt att beakta vilka arbeten och miljöer som innebär en ökad infarktrisk.

– Det man kan tillägga är att individuella riskfaktorer bedöms av kardiologer och primärvården. Riskfaktorerna i arbetsmiljön har företagshälsovården kunskap om och kan bedöma.

Både Per Gustavsson och den expertgrupp som beställt kunskapssammanställningen konstaterade att det behövs mer forskning om arbete efter hjärtinfarkt och arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom.

Text: Adam Fredholm