38 miljoner från Afa Försäkring till forskning om AI på svenska arbetsplatser

2023-01-23 08:00

Automatisering, robotar och AI införs och används alltmer på arbetsplatser i Sverige, samtidigt som det idag saknas kunskap om hur detta påverkar människors arbetsmiljö. Nu tilldelas nio forsknings- och utvecklingsprojekt, FoU-projekt, sammanlagt 38 miljoner kronor av Afa Försäkring i FoU-programmet Arbetsmiljöeffekter vid automatisering, robotisering och nyttjande av artificiell intelligens.

– Projekten som har fått medel kommer tillsammans att ge en fördjupad bild av hur arbetsmiljön och hälsan hos anställda i privat sektor påverkas av de här nya teknikerna. Vi på Afa Försäkring är stolta över att kunna bidra till att kunskapsluckor fylls med ny forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning, FoU.

FoU-programmet Arbetsmiljöeffekter vid automatisering, robotisering och nyttjande av artificiell intelligens startar 1 februari 2023, och pågår i tre år.

Projekten som har tilldelats medel är följande:

Arbetsengagemang vid automatisering, robotisering och AI (AROA)

Bristande arbetsengagemang är ett stort problem över hela världen, enligt omfattande enkätundersökningar som gjorts de senaste åren. Samtidigt saknas idag forskning på vad automatisering, robotisering och artificiell intelligens har för effekt på anställdas känsla av meningsfullhet och engagemang på sina arbeten.

Åsa Cajander, vid Uppsala universitet, tilldelas 5 145 000 kronor för att undersöka arbetsengagemang relaterat till användningen av automatisering, robotisering och artificiell intelligens. Projektet kommer titta närmare på tre olika sektorer där AI används: IT-branschen, jordbruket och metallindustrin.

Forskningen väntas ge ny kunskap om möjliga problem och fördelar med automatisering, robotisering och artificiell intelligens i arbetslivet, var och hur problem uppstår och hur de kan förebyggas. Med den kunskapen ska forskarna utveckla ett ramverk som exempelvis chefer, fackförbund och mjukvaruutvecklare kan använda där AI nyttjas.

Kontakt: Åsa Cajander, Uppsala universitet, 070-425 07 86, asa.cajander@it.uu.se 

Vem gör vad när arbetsprocesser delvis automatiseras? En empirisk och tvärvetenskaplig studie av hyperautomation och organisatorisk arbetsmiljö

En arbetsprocess som många företag vill effektivisera är introduktion av nyanställda, där nyanställda får information och arbetsredskap som krävs för arbetet. Ett sätt att effektivisera denna process är att använda sig av hyperautomation.

Hyperautomation innebär att digitala automationstekniker kombineras för att efterlikna människors handlingar i arbetsprocessen. Introduktion av nyanställda är till stora delar en administrativ och regelstyrd arbetsprocess, vilket är en god grund för automation. Men introduktionen innehåller även sociala aktiviteter som inte kan automatiseras. Utformning av arbetsprocesser som delvis utförs av digitala tekniker, och delvis av människor, ställer höga krav på samarbete mellan aktörer som i dagsläget inte är vana vid att arbeta tillsammans.

Ida Lindgren, Linköpings universitet, tilldelas 5 382 000 kronor för att undersöka möjligheter och problem, relaterade till organisatorisk arbetsmiljö, som kan uppstå när företag inför hyperautomation för att stödja och komplettera arbetsprocesser. Projektet genomförs i samarbete med företaget Netgain AB.

Projektet är tvärvetenskapligt och väntas ge ny kunskap som kan användas i privata företag som arbetar med, eller planerar att arbeta med, hyperautomation.

Kontakt: Ida Lindgren, Linköpings universitet, 013-28 26 69, ida.lindgren@liu.se

Hjälp eller Jippie? Robotkollegor i privat sektor

Många robotar som införs på arbetsplatser har någon form av mänskligt uttryck. Det kan vara mänskliga namn, ansiktsuttryck eller att de presenteras för medarbetarna som en arbetskamrat.

Kristina Palm, Karlstads universitet, får 2 176 500 kronor för att undersöka hur privatanställdas arbetsmiljö och hälsa påverkas när de får en robotkollega med någon typ av mänskligt uttryck.

Projektet kompletterar ett annat projekt finansierat av Afa Försäkring, som genomförs av samma forskare i kommunal sektor. Det kommer bland annat att ge ny kunskap i form av praktiska råd till chefer, om hur de kan göra för att ha kvar en hållbar psykosocial arbetsmiljö när robotar införs som kollegor.

Kontakt: Kristina Palm, Karlstads universitet, 076-109 20 65, kristina.palm@kau.se

Operatörskompetens i automatiserade och virtuella miljöer (OKAVIM)

Digitala verktyg baserade på förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR) används allt oftare i industrin. Verktygen kallas för automatiserat kognitivt stöd, och används för att stötta operatörer inom tillverkningsindustrin under exempelvis upplärning och rutinarbete. Automatiserat kognitivt stöd tillämpas ofta i miljöer där även artificiell intelligens och robotisering ökar i användning.

Erik Billing, vid Högskolan i Skövde, tilldelas 4 796 000 kronor för att i samarbete med Volvo Cars undersöka hur automatiserat kognitivt stöd påverkar arbetstagares kognitiva arbetsmiljö.

Projektet väntas leverera konkreta resultat i form av en digital handbok för användning av automatiserat kognitivt stöd på arbetsplatser i Sverige, framför allt inom tillverkningsindustrin.

Kontakt: Erik Billing, Högskolan i Skövde, 0500-44 83 67, erik.billing@his.se

Digitalt emotionsarbete i äldreomsorgen

En allt större del av Sveriges befolkning kommer i framtiden bestå av äldre. Det här leder till ett större vårdbehov, samtidigt som färre är i yrkesarbetande ålder. Digital teknik i äldreomsorgen kan vara en del av lösningen på denna utmaning. Trots det har det hittills gått långsamt att införa digital teknik i äldreomsorgen. Ett hinder är enligt tidigare studier ett teknikmotstånd inom omsorgsyrken. Det motståndet kan i sin tur bero på att användandet av digital teknik – alltifrån tillsynskameror till duschrobotar – krockar med att vårdpersonalen värderar mänsklig omsorg högt.

Marcus Persson, Linköpings universitet, tilldelas 4 253 000 kronor för ett projekt som undersöker hur vårdpersonal i privat sektor hanterar känslor kopplat till användandet av digital teknik i omsorgssituationer.

Projektet väntas ge konkret kunskap om hur digital teknik kan användas för att bidra till ett både meningsfullt och hållbart arbetsliv för vårdpersonal inom äldreomsorgen.

Kontakt: Marcus Persson, Linköpings universitet, 013-28 47 33, marcus.persson@liu.se

Automatiseringen, robotiseringens och AI:s påverkan på arbetsmiljön för markpersonal på flygplatser (TARA)

Flygplatser står inför en genomgående teknisk förändring med nya tekniker som automatisering, robotisering och AI. Samtidigt saknas idag kunskap om hur de nya teknikerna påverkar personalens arbetsmiljö. Dessutom har flygplatserna idag stora problem med personalbrist. För att locka till sig nya anställda fokuserar de nu på att förbättra arbetsmiljön.

Åsa Cajander, vid Uppsala universitet, får 4 031 000 för ett projekt som ska undersöka hur nya tekniker påverkar arbetsmiljön för personal som arbetar med lastning, teknik och tankning på flygplatser.

Projektet genomförs i samarbete med Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA. Det väntas bidra med ny kunskap för att förebygga framtida arbetsmiljöproblem hos flygplatspersonal, bland annat i form av rekommendationer för införandet av nya tekniker och utbildningsinsatser.

Kontakt: Åsa Cajander, Uppsala universitet, 070-425 07 86, asa.cajander@it.uu.se

Automatisering eller augmentering? Hur kontorsanställdas arbetsmiljö påverkas av automatiseringsteknologiers utformning och användning

I bank- och försäkringsbranschen används redan idag en del automatiseringstekniker som exempelvis AI. Det saknas dock forskning på hur tekniken har konstruerats, införts och hur den påverkar arbetsmiljön på arbetsplatserna.

Inti Lammi, Mälardalens universitet, får 3 396 000 kronor för att undersöka hur arbetsmiljön för bank- och försäkringsbranschen påverkas av på vilket sätt automatiseringstekniker utformas och används. En viktig utgångspunkt i projektet är huruvida tekniken används för att förstärka och förbättra mänskligt arbete eller för att ersätta det.

Projektet ska ge ny kunskap om kopplingen mellan ledningens intentioner, tekniken som används och arbetsmiljön. Resultat kommer också att spridas i form av riktlinjer som chefer kan använda när de upphandlar och inför ny digital teknik. De här riktlinjerna väntas också vara av intresse för tjänstemän i andra branscher.

Kontakt: Inti Lammi, Mälardalens universitet, 072-188 31 46, inti.lammi@mdu.se

Vägledning för digital automation och god arbetsmiljö

När processer som tidigare utförts av mänskliga anställda automatiseras med digitala tekniker som exempelvis AI kallas det för digital automation. Inom den privata sektorn spås digital automation få en väsentlig inverkan på tjänstemännens arbetsmiljö. Inom den privata sektorn spås digital automation få en väsentlig inverkan på tjänstemännens arbetsmiljö.

Maria Åkesson, Högskolan i Halmstad, får 4 474 000 för att studera hur digital automation kan införas med en bibehållen eller förbättrad arbetsmiljö för privatanställda tjänstemän.

Projektet väntas ge ny kunskap om digital automation på arbetsplatser i privat sektor. Det kommer också resultera i riktlinjer för hur digital automation kan införas samtidigt som arbetsmiljön blir lika bra som eller bättre än innan införandet.

Kontakt: Maria Åkesson, Högskolan i Halmstad, 0723-734153, maria.akesson@hh.se

Intelligent automatisering av mellanmänskliga relationer i Human Resource-arbete

Human Resources-anställda, HR-anställda, är en grupp vars arbetsmiljö väntas påverkas mycket av intelligent automatisering, som exempelvis AI och maskininlärning. Detta eftersom de arbetar med mellanmänskliga relationer i olika organisationer, områden där just intelligent automatisering får allt större betydelse.

Eva Lindell, vid Mälardalens universitet, får 4 768 000 kronor för att undersöka hur intelligent automatisering används av HR-anställda idag, och hur detta påverkar HR-medarbetarnas arbetsmiljö.

Projektet kommer ge ny kunskap om hur HR-anställda påverkas av införandet av intelligent automatisering. Det kommer också ge ny teoretisk kunskap inom AI- och arbetsmiljöforskningen. Forskningen planeras att komma till praktisk nytta i form av en checklista och utbildningsmaterial.

Kontakt: Eva Lindell, Mälardalens universitet, 021-10 14 65, eva.lindell@mdu.se 

 

Kontaktpersoner på Afa Försäkring

Ulrika Hektor, chef för Forsknings- och utvecklingsavdelningen, FoU, Afa Försäkring: 08-696 43 24, ulrika.hektor@afaforsakring.se.

Linda Harling, presskommunikatör Afa Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Ytterligare information om programmet och utlysningen lämnas av:
Frida Winnerstig, senior FoU-handläggare: 08-696 45 98, frida.winnerstig@afaforsakring.se.

 
Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Vi stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.