Ny forskning om nanomaterial i byggbranschen kan förebygga hälsorisker

2020-11-11 07:00

Nanopartiklar med särskilt framtagna egenskaper används allt oftare i byggmaterial. Idag saknas kunskap om hur vanliga dessa material är och hur de påverkar hälsan. Christina Isaxon, vid Lunds universitet, tilldelas 4 449 000 kronor av AFA Försäkring för att kartlägga användningen av nanomaterial i byggbranschen och för att undersöka vad det innebär att exponeras för tillverkade nanopartiklar.

Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola på Lunds universitet. Foto: Clea B Isaxon

– Blandar man nanopartiklar i byggmaterial som till exempel betong, stål eller glas kan man förbättra materialets egenskaper. Det kan bli starkare, lättare och tåligare, säger Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola på Lunds universitet.

– När man bearbetar materialet genom att exempelvis såga eller borra i det kan nanopartiklarna frisläppas och spridas som fria partiklar eller via damm i luften. Vi ska studera hur nanopartiklarna blir luftburna, vilka yrkesgrupper som exponeras för dessa partiklar i byggdamm och vilka hälsorisker det medför.

Christina Isaxon har tidigare forskat på nanopartiklar som bildas vid exempelvis svetsning. Hon har också studerat andra typer av luftburna partiklar i arbetsmiljöer. Nu ska hon kartlägga förekomsten av material med tillverkade nanopartiklar i byggsektorn och undersöka vilken hälsopåverkan de kan ha.

– Idag finns knappt någon information om vilka byggprodukter som innehåller nanomaterial. Vi vill ta reda på i vilka produkter tillverkade nanopartiklar ingår, varifrån materialen kommer och hur säkerhetsdatabladen är utformade.

Luftburna nanopartiklar studeras i laboratorium

Nanopartiklar som uppstår naturligt vid exempelvis förbränning kan vara hälsofarliga. Riskerna med de framställda nanopartiklarna som kan ingå i byggprodukter är till stor del okända.

– Vi vet sedan tidigare att inandning av nanopartiklar som inte är avsiktligt framställda kan orsaka till exempel lungsjukdom, hjärt-kärl-sjukdomar och cancer. Tillverkade nanopartiklar har ofta speciella egenskaper, vilket är anledningen till att man använder dem. Vissa av dessa egenskaper skulle kunna vara skadliga för oss. Är partiklarna till exempel fiberformade och svårlösliga, som kolnanorör, kan de i likhet med asbestfibrer vara mycket hälsofarliga, säger Christina Isaxon. 

– Genom laboratoriestudier av de här partiklarnas storlek, form, kemiska sammansättning och hur de frisläpps i byggdamm kan vi förstå hur de uppför sig i luften och vad som händer när de kommer ner i lungorna. Om det visar sig att tillverkade nanopartiklar i byggmaterial har egenskaper som gör dem särskilt hälsofarliga kan man i framtiden kanske sträva efter att undvika partiklar med dessa egenskaper. Går inte det får man försöka utveckla arbetarskyddet så att de som jobbar med produkter som innehåller nanomaterial kan vara säkra.

Vad hoppas du på av projektet?

– Jag hoppas att vi får fram kunskap som kan användas för att förbättra föreskrifter och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Resultaten kommer förhoppningsvis att öka kunskapen generellt när det gäller det här steget i nanomaterialens livscykel. De flesta tidigare studier som gjorts har handlat om risker förknippade med tillverkning av nanopartiklar. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller risker för människor som hanterar produkter som innehåller nanopartiklar, säger Christina Isaxon.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Christina Isaxon och ett nytt projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Kontakt: Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi, Lunds universitet: 070–777 45 87, christina.isaxon@design.lth.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet finns på AFA Försäkrings FoU-webb.

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från AFA Försäkring.