Så påverkade pandemin arbetslivet

Ur Trygg på jobbet mars 2024

Frida Pemer, docent och associate professor på Handelshögskolan, som forskat kring att leda och samarbeta på distans:

– Vi har tittat på fyra olika områden: rekrytering, ledarskap, kultur och innovation i teambaserade organisationer. Hur ledarskap/medarbetarskap påverkas tycker jag kanske är mest spännande. Hybridarbetet har lett till helt nya utmaningar för den som är ledare. Frågor kring ansvar, kontroll och tillit har påverkats mycket och för ledaren har det blivit helt nya krav på hur kommunikationen i teamet ska skötas.

– För medarbetarna påverkas samarbetet och relationen till chefen och kollegorna. För många är flexibiliteten något positivt, men det som riskerar att gå förlorat är det mellanmänskliga och känslan av samhörighet. Att hjälpa och lära av varandra och vara kreativa tillsammans.

– Pandemin har inneburit en genomgripande förändring av samhället. Vi kan inte se vidden av det än, men synen på vad en arbetsplats är utmanas. Saker som tidigare varit självklara blir det plötsligt för­handling om: många upplever att de är mer produktiva hemma och ifrågasätter varför de ska behöva åka in till jobbet. Samtidigt får det konsekvenser för kulturbyggandet och lagkänslan i organisationen när många jobbar hemifrån.

Alexis Rydell, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna, som forskat kring konsekvenserna för hotell och restaurangbranschen:

– Vi har undersökt flera olika områden och där vi har kommit längst är kring arbetsmiljön på de arbetsplatser där man hade stora uppsägningar. På många håll var det en väldigt dramatisk period där man kanske behövde säga upp 80 procent av de anställda. Det påverkade på många olika sätt: otrygghet hos de anställda, förändrad arbetsbelastning och nya arbetsuppgifter, relationerna på arbetsplatsen och inkomst/arbets­tid.

– Den stora utmaningen för många var att det skiftade väldigt kraftigt under pandemin. Restriktionerna lättade några perioder och då blev det ett högt tryck på vissa hotell och restauranger. Lite förenklat kan man säga att arbets­miljö­arbetet blev eftersatt under pandemin. Här kan våra resultat bidra till att branschen blir bättre förberedd för liknande situationer.

Ann Rudman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna, som forskat kring sjuksköterskors utsatthet för stress:

– Det allra mest intressanta tycker jag är att vi har kunnat se hur sjuksköterskorna påverkades av sin arbetssituation. Gruppen som vi undersökt har vi följt i 20 år, ända sedan de gick sin utbildning. När pandemin kom blev många omplacerade, de fick jobba väldigt mycket så att återhämtningen blev lidande och de fick uppleva kritiska händelser. 85 procent av sjuksköterskorna fick uppleva kritiska händelser som att till exempel hantera sörjande släktingar eller svåra vårdsituationer.

– I snitt var de med om 4,5 kritiska händelser under perioden och vi har kunnat koppla det till hur vanligt det har varit med symtom på PTSD hos gruppen. Det har visat sig att det är en högre nivå av PTSD-symtom hos dem som har ogynnsamma arbetsförhållanden, vilket påverkar den psykiska hälsan. Detta är värdefulla insikter och gäller med stor sannolikhet även andra grupper inom vården.

Text: Per Cornell

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.