Under coronapandemin skedde vissa förändringar i våra försäkringsvillkor. Vi tog också fram statistik och finansierade forskning om covid-19.
De försäkringar som kan gälla i samband med covid-19 är arbetsskadeförsäkringen, sjukförsäkringen eller tjänstegrupplivförsäkringen.
Vården har utsatts för extrem arbetsbelastning under coronapandemin. Nu inleds ett forskningsprojekt kring återhämtning och hållbara arbetstider i kris. Det är ett av många projekt kring covid-19 som Afa Försäkring ger stöd till.
Trygg på jobbet, oktober 2020.
Ända sedan coronapandemin bröt ut på allvar i Sverige i mitten av mars har det rapporterats om hur vårdpersonal jobbat under extremt hög press med långa arbetspass och övertidsarbete. Samtidigt har en vårdskuld byggts upp efter att operationer och annan vård fått stå tillbaka.
– Det är viktigt att vi lär oss utifrån den här situationen, för det är mycket möjligt att det kommer andra situationer som ställer höga krav på sjukvården. Periodvis har vården varit under hög anspänning men det har aldrig varit på den här nivån, säger Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska institutet.
Hon leder ett forskningsprojekt som ska undersöka hur vårdpersonalens arbetstider och återhämtning sett ut under pandemin. Forskarna ska också titta på vilket stöd personalen haft från chefer och HR och hur man gjort för att hantera situationen. Inom sjukvården är det vanligt med individuell schemaplanering, men coronan har gjort att en del tvingats frångå det systemet.
– Det är ofrånkomligt under en sådan här pandemi att det blir ganska tuffa scheman emellanåt. Och hur kan man göra för att bygga in förutsättningar för återhämning även under sådana förhållanden?
När man är i en väldigt stressad arbetssituation kan det vara svårt att koppla av jobbet och man bär med sig det även under fritiden.
Enligt Anna Dahlgren kan det handla om att man får möjlighet till återhämtning på jobbet, till exempel genom korta pauser under ett arbetspass där man kan dra sig undan och göra avspänningsövningar.– Det är det som vi kallar återhämtningsbeteenden och som handlar om att fylla på med energi på något sätt. Det fungerar inte alltid utan är väldigt beroende av situationen och av vad som orsakat tröttheten. Man skiljer på fysisk, känslomässig och mental trötthet. Under pandemin har många vårdanställda haft alla de här belastningarna, menar Anna Dahlgren.
Det har varit fysiskt tungt och varmt att använda skyddsutrustning, patienterna har krävt ständig uppmärksamhet och det har varit emotionella situationer när patienter avlidit.
– När man tänker på stress och belastning tänker vi ofta att det handlar om att ha för mycket att göra. Men sådana här känslomässigt krävande situationer tar otroligt mycket energi från oss. Det är inte alltid man tänker på det.
Huvudvärk, sömnsvårigheter, nedsatt immunförsvar och mag- och ryggbesvär är vanliga hälsoproblem när man får för lite återhämtning. Men även de kognitiva förmågorna påverkas, vilket gör att man riskerar att tappa fokus och får svårare att klara av arbetet.
Forskarna ska i projektet studera om det finns en koppling mellan förekomsten av många tunga arbetspass och sjukskrivningar. Förhoppningen är också att kunna göra en studie där vårdpersonalen själva skattar sin hälsa.
– Även om det är viktigt att prioritera återhämtning och sömn så klarar vi av en situation med hög belastning och stress under en period utan att det behöver få allvarliga hälsokonsekvenser. Det farliga är om det pågår under en längre tid och att man vid upprepade tillfällen inte hinner återhämta sig, säger Anna Dahlgren.
I projektet ingår att ta fram råd och riktlinjer till medarbetare och chefer inom sjukvården för att främja återhämtning och hållbara arbetstider vid mycket hög arbetsbelastning. Forskarna har i ett tidigare projekt tagit fram ett utbildningsprogram för sömn och återhämtning som resulterade i en handbok.
I den lyfter de bland annat fram vikten av att ha rutiner för nedvarvning och avslut på arbetsdagen, till exempel att man har överlämning eller stämmer av med sig själv vad man gjort under arbetspasset.
– Så att man signalerar för sig själv och kroppen att nu lämnar jag jobbet. När man är i en väldigt stressad arbetssituation kan det vara svårt att koppla av jobbet och man bär med sig det även under fritiden, säger Anna Dahlgren.
KAMERABASERAD MÄTNING av vitalparametrar och prioritering vid misstänkt covid-19-infektion. Ronny Gunnarsson, Göteborgs universitet.
PANDEMIN OCH SMÅFÖRETAGARE inom hälso- och sjukvård – arbetsmiljö, hälsa och ekonomi hos Sveriges kiropraktorer och naprapater. Iben Axén, KI.
SMÅFÖRETAG OCH COVID-19. Ledares lärdomar inför framtida kriser. Stig Vinberg, Mittuniversitetet.
ARTIFICIELL INTELLIGENS-BASERAD EKG-analys för att prediktera insjuknande i livshotande hjärt-kärltillstånd hos patienter med covid-19. Carina Blomström Lundquist, KI.
VÅRDPERSONALENS CORONAVARDAG. En intervjustudie om vårdpersonalens arbetssituation under pandemin. Erika Wall, Mittuniversitetet.
DISRUPTION – hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av corona? Per Nilsen, Linköpings universitet.
PANDEMINS PÅVERKAN PÅ ARBETSMILJÖN för kommunal hemsjukvårds- och hemtjänstpersonal: lärande för framtiden och för ett mer mobilt arbetssätt. Christofer Rydfält, Lunds tekniska högskola.
FÖRNYELSEFÖRMÅGA och hållbar arbetsmiljö vid snabba svängningar (SPINN-OFF). Martina Berglund, Linköpings universitet.
SKYDDSUTRUSTNING vid covid-19. Metodik för säker produktframtagning med visualiserade instruktioner för att förebygga smitta. Katrin Skagert, Rise, IVF AB.
UTVÄRDERING av särskild sjukvårdsledning under covid-19 – evidensbaserad utveckling för resilient ledning i framtida kriser. Carl-Oskar Jonsson, Region Östergötland.
PERSONALENS ERFARENHETER och upplevelser av en säker arbetsmiljö i samband med insatser i ordinärt boende. Cecilia Pettersson, Örebro Universitet.
RISK FÖR PSYKISK OHÄLSA och behov av psykologiska stödinsatser hos vårdpersonal i samband med pandemin. Aleksandra Sjöström Bujacz, KI.
COVID-19 INOM ÄLDREVÅRDEN i Göteborgområdet. Johan Ringlander, Göteborgs universitet.
PÅVERKAR ÖKAD HANDHYGIEN arbetsrelaterat handeksem och risk för kontaktallergier? Annelie Julander, KI.
Mer information hittar du på AFA Försäkrings forskningswebb.
Text: Krister Zeidler
Foto: Karolinska Institutet, Johnér
Det här är en artikel från AFA Försäkrings tidning Trygg på jobbet, oktober 2020. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Trygg på jobbet har fokus på arbetsmiljö och arbetsliv. Läs nyheter om kollektivavtalade försäkringar och reportage från arbetsplatser.
