Allvarliga arbets­skador och långvarig sjukfrånvaro 2025

Allvarliga arbetsolycksfall

Under 2023 inträffade 2,7 allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta i hela Afa Försäkrings kollektiv, vilket är i samma nivå som 2022. I början av 2010-talet ökade risken, för att sedan ligga oförändrad på 2,5 under flera år i mitten av decenniet. Sedan 2019 har risken varierat: den ökade 2019 till 2,6, minskade 2020 till 2,4, för att sedan återgå till 2,6 under 2021 och öka till 2,7 år 2022.

Variationerna under de senaste åren kan förklaras av framför allt två saker. Dels ett förändrat anmälningsbeteende hos de skadade, som innebär att fler skador har anmälts och som bidrog till ökningen av risk år 2019. Och dels covid-19-pandemins påverkan på arbets­marknaden, som bidrog till färre skador 2020. Ökningarna under 2021 och 2022 är ett tecken på att covideffekterna på arbets­marknaden därmed har avtagit.

Diagrammet visar antal godkända allvarliga arbetsolycksfall, per 1000 sysselsatta efter avtalsområde och skadeår.

I rapporten hittar du också infor­mation och diagram om risken att drabbas fördelat mellan kvinnor och män, och avtalsområde.

Vanliga orsaker till ett allvarligt arbetsolycksfall

Den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka är en fallolycka. Fallolyckor delas in i fall i samma nivå (kategorierna ramla ute, ramla inne och ramla, oklart inne/ute) och fall från höjd (kategorierna fall i trappa, fall från höjd och stege). För kvinnor är fall i samma nivå (32 procent) en vanligare orsak till en allvarlig arbetsolycka än fall från höjd (11 procent). För män är fördelningen jämnare: fall i samma nivå står för 17 procent av olyckorna och fall från höjd för 14 procent.

Den näst vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka är en olycka i kategorin lasta, lossa, bära eller flytta. Även använda verktyg eller maskin (handhållen), maskiner för bearbetning och framställning och skuren av kniv är vanliga orsaker. Dessa händelser är vanligare bland män, eftersom de oftare inträffar i mansdominerade yrkesgrupper.

Hot och våld som också är en vanlig olycksorsak är däremot vanligare bland kvinnor eftersom dessa händelser oftare inträffar i kvinnodominerade yrkesgrupper. I den fullständiga rapporten finns mer infor­mation om de olika kategorierna och exempel på händelseförlopp som har orsakat allvarliga arbetsolycksfall.

Allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta efter län och kön

I rapporten har vi tittat på antal allvarliga olyckor per 1000 sysselsatta kvinnor och män 2023, fördelat efter vilket län som de skadade bor i.

Totalt var risken högst i Jönköpings och Kalmar län, där 3,4 per 1 000 sysselsatta drabbades av ett allvarligt olycksfall år 2023. Näst högst var risken i Örebro och Södermanlands län, där det i genomsnitt inträffade 3,2 allvarliga olyckor per 1 000 sysselsatta. Lägst risk hade de boende i Stockholms län, med 1,8 olycksfall per 1 000 sysselsatta.

Diagrammet visar antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta 2023, efter län och kön.

Långvarig sjukfrånvaro

Med långvarig sjukfrånvaro menas sjukfall som har lett till mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning. I rapporten delar vi upp statistiken mellan kommuner och regioner och privatanställda arbetare.

Risk för långvarig sjukfrånvaro

Att stigande ålder innebär en ökande risk att bli långvarigt sjukfrånvarande är känt sedan tidigare. För kvinnor inom Kommuner och regioner finns det en överrisk att råka ut för ett långvarigt sjukfall i åldersgrupperna över 45 år. 59 procent av alla kvinnor som drabbades av ett långvarigt sjukfall tillhörde dessa åldersgrupper, medan samma åldersgrupper endast utgjorde 49 procent av den kvinnliga sysselsättningen. Kvinnor mellan 36 och 45 år stod för 21 procent av de långa sjukfallen och utgjorde 23 procent av de sysselsatta medan kvinnor under 36 år var underrepresenterade i sjukfallen.

Av männen som drabbades av ett långvarigt sjukfall 2023 och som omfattades av AGS-KL var 64 procent över 45 år. Bland de sysselsatta män som omfattades av AGS-KL utgjorde samma åldersgrupp 45 procent. Det finns alltså en överrisk för långvariga sjukfall i åldersgrupperna över 45 år.

I diagrammet nedan visas fördelningen av sysselsättning och antal långa sjukfall efter ålder och kön inom avtalsområdet Kommuner och regioner. Kvinnor utgör 75 procent av de sysselsatta inom Kommuner och regioner och män utgör 25 procent.

Diagrammet visar fördelning av antal långa sjukfall och antal sysselsatta 2023 efter ålder och kön, Kommuner och regioner.

För kvinnor anställda inom avtalsområdet för privatanställda arbetare stod åldersgrupperna över 45 år för 48 procent av de långa sjukfallen och utgjorde 31 procent av de sysselsatta kvinnorna.

För män inom avtalsområdet för privatanställda arbetare finns ett liknande mönster som för Kommuner och regioner, där 59 procent av alla män som drabbades av långa sjukfall var över 45 år, medan 36 procent av de sysselsatta var över 45 år.

Diagrammet visar fördelning av antal långa sjukfall och antal sysselsatta 2023 efter ålder och kön, privatanställda arbetare.

Vanliga diagnoser vid långvariga sjukfrånvaro

De vanligaste orsakerna till långvarig sjukfrånvaro är psykiska diagnoser, som depression, stressreaktioner och ångest, och muskuloskeletala diagnoser som ryggsjukdomar och reumatism.

Inom kommuner och regioner är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Upp till 55 års ålder dominerar psykiska diagnoser. Därefter ökar andelen muskuloskeletala diagnoser och blir då ungefär lika vanligt förekommande som psykiska diagnoser. För män inom Kommuner och regioner ser vi ett liknande mönster. För män över 55 år är tumörer den tredje vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro.

För privatanställda arbetare är muskuloskeletala diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Från 46 års ålder är muskuloskeletala diagnoser vanligast bland kvinnor som arbetar inom avtalsområdet. Bland kvinnor under 46 år är psykiska diagnoser vanligast. Bland män är det muskuloskeletala diagnoser som är dominerande i alla åldersgrupper från 36 års ålder och uppåt. För män mellan 26 och 35 år är psykiska diagnoser vanligast. För män i åldersgruppen 16–25 år är psykiska diagnoser och muskuloskeletala diagnoser ungefär lika vanligt förekommande. Unga kvinnor har en betydande andel graviditetsrelaterade diagnoser.

Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta efter län och kön

Risken för långa sjukfall var totalt högst i Västmanlands län, med 24,8 sjukfall per 1 000 sysselsatta, och lägst i Gotlands län, med 14,9 sjukfall per 1 000 sysselsatta.

Kvinnor hade 2023 fler långa sjukfall per 1 000 sysselsatta än män i samtliga län. Under 2023 var risken för kvinnor högst i Västmanlands län, med 32,2 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Lägst risk för kvinnor hade Gotlands län med 18,5. För män var risken högst i Gävleborgs län med 17,0, lägst var risken i Gotlands län med 10,9.

Störst var skillnaden i risk mellan könen i Västmanlands och Dalarnas län, med drygt 15 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Minst skillnad i risk mellan könen hade Gotlands län, med knappt 8 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Skillnaden mellan länen kan delvis förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen. Risken är beräknad efter var den sjukskrivna personen bor och inte utifrån var arbetsplatsen är belägen.

Diagrammet visar risk för långvarig sjukfrånvaro (antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta) 2023 efter län och kön.

Förra årets rapport

Här kan du läsa årsrapporten för 2024 (PDF, 37.11 MB) (PDF, 37.11 MB).